Med Rakel är vi bättre rustade för nästa Gudrun

Företagspresentation
Från vänster: Jonas Löf, Rakelägare och ansvarig för förvaltningsplanering, Leonard Isaksson, Rakelförvaltare, Agneta Carlsson, beredskapsstrateg och Stefan Ahlrik, pressekreterare.
Från vänster: Jonas Löf, Rakelägare och ansvarig för förvaltningsplanering, Leonard Isaksson, Rakelförvaltare, Agneta Carlsson, beredskapsstrateg och Stefan Ahlrik, pressekreterare.

Redan under EU:s jordbruksministermöte 2009 utrustades blåljusorganisationerna och länsstyrelsen i Kronoberg med Rakel för att säkra kommunikationen. Sex år senare används Rakel både till vardags och som beredskap inför större händelser.

– 2009 hade vi ett embryo till organisation för Rakel och inga rutiner för samverkan i talgrupper med andra aktörer. Men det blev en lyckad start och våra erfarenheter sporrade oss i den fortsatta utvecklingen, konstaterar Jonas Löf, regionens Rakelägare och ansvarig för dess förvaltningsplanering.

Agneta Carlsson, beredskapsstrateg och samordnare för TiB i Region Kronoberg.
Agneta Carlsson, beredskapsstrateg och samordnare för TiB i Region Kronoberg.

Rakel även i växel och fastighetsjour
De första goda erfarenheterna och en drivkraft att delta i utvecklingen ligger bakom att Region Kronoberg idag är ett gott exempel på en aktör som drar nytta av Rakel inom många av sjukvårdens verksamheter.
För att förbättra kommunikationen vid allvarliga händelser men även i vardagen breddas nu användandet av Rakel inom Region Kronoberg. Förutom akutsjukvården och TiB (Tjänsteman i beredskap) går under året även KiB (Kommunikatör i beredskap), telefonväxel, IT-beredskap och fastighetsjour in i Rakel.
– Vi som jobbade i samband med stormen Gudrun i januari 2005 återkommer alltid till detta scenario, säger Agneta Carlsson, beredskapsstrateg och samordnare för TiB i Region Kronoberg.
– All fast och mobil telefoni slutade att fungera och det blev omöjligt att hålla kontakten med dem som jobbade ute. Det gick inte att få en överblick av människors behov av hjälp och vård. Hade vi haft Rakel redan då, så hade situationen varit helt annorlunda. Vi som drabbades värst av Gudrun är kanske de som enklast kan förstå hur bra Rakel är, fortsätter hon.

Vakthundsmöten i Rakel
Sedan 2014 sker även länets så kallade vakthundsmöten i Rakel. Deltagarna är TiB-funktioner eller motsvarande hos Region Kronoberg, Länsstyrelsen, polisen, försvarsmakten samt Räddningschef i beredskap i respektive kommun, som även representerar kommunerna.

Samverkan ska fungera
Fördelarna med Rakel vill Region Kronoberg sammanfatta med främst två uttryck. Kontinuitet är det ena.
– Med Rakel är vi säkra på att kommunikation och samverkan mellan oss och andra samhällsviktiga aktörer fungerar även om mycket annat i samhället slutar fungera, konstaterar Leonard Isaksson, Rakelförvaltare och ansvarig för Rakelutbildning och -utveckling i regionen. Det betyder i sin tur att man har större chanser att hålla igång sjukvården och vara flexibel i förhållande till den aktuella krisen eller händelsen.
– Den andra stora fördelen med Rakel är möjligheterna till effektiv ledning, fortsätter han. Nu finns tekniken och Rakelmobilerna på plats. Dessutom har vi gemensamma riktlinjer för samverkan.

Tillfälliga lån bör utvecklas
De tycker ändå att det finns en del som kan utvecklas vidare kring Rakel.
– Region Kronoborg följer de nationella riktlinjer som finns för Rakel, säger Jonas Löf, men vid större evenemang blir det vanligare att Rakelmobiler lånas ut till nya användargrupper. Här måste vi tänka till så att sekretessen inte äventyras.
Leonard Isaksson, som själv är relativt ny i rollen som Rakelförvaltare, efterlyser utbildning i Rakel. Han menar att det successivt kommer att ske ett generationsskifte ute hos de olika aktörerna. De har också önskemål för framtiden – som skulle öka värdet av Rakel ytterligare.

Hanterar stora datamängder
– Vi vill att Rakel används i prehospital verksamhet, till exempel inom hemsjukvård och i primärvården, säger Jonas Löf. Vi önskar oss också en teknisk lösning och säker funktion – motsvarande Rakel – för att hantera stora datamängder inom sjukvården och hos övriga myndigheter.
Det får Agneta Carlsson att återkomma till minnet av stormen Gudrun.
– Vi hade ingen möjlighet alls att kommunicera med vårdcentralerna i länet, säger hon. Hade både de och vi haft Rakel hade vi kunnat få veta vilken verksamhet de lyckades hålla igång och hur vi skulle ha kunnat stötta varandra.
Text & foto: Katarina Averås

Utveckling av framtidens kommunikationstjänster
MSB arbetar nu för att utveckla kommunikationstjänster som möjliggör för aktörer att sända och ta emot större datamängder, att utveckla och förstärka Rakel samt att komplettera och utveckla tjänster utifrån andra tekniska standarder, som till exempel LTE-teknik. MSB:s inriktning är att det på sikt utvecklas ett mobilt bredbandsnät dedikerat för samhällsviktig verksamhet.
Läs mer om arbetet på MSB:s webbplats under rubriken Programmet kommunikationstjänster för samhälls­viktig verksamhet.
MSB
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, är en statlig myndighet med uppgift att utveckla samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. Arbetet sker tillsammans med många andra – kommuner, landsting, myndigheter och organisationer. När en allvarlig olycka eller kris inträffar ger vi stöd till de som är ansvariga. Vi ska också se till att samhället lär sig av det som inträffat.

Kontaktuppgifter:
Tel: 0771-240 240
registrator@msb.se
www.msb.se/rakel

Publicerad: 27 oktober, 2015