MUCF vill skapa en trygg skola för hbtq-ungdomar

Presentation

Emelie Mire Åsell, handläggare och Malte Sundberg, projektledare på MUCF.
Emelie Mire Åsell, handläggare och Malte Sundberg, projektledare på MUCF.
Unga hbtq-personer mår alltjämt sämre än unga gör generellt. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor arbetar för att sprida kunskap om unga hbtq-personers livsvillkor och om hur professionella som möter unga kan skapa tryggare miljöer.

Andelen unga hbtq-personer som mår dåligt är avsevärt större jämfört med ungdomar i allmänhet. Det gäller såväl psykisk som fysisk och sexuell hälsa. Mer än hälften av unga transpersoner har allvarligt övervägt att ta sina egna liv och trots en allt större medvetenhet om gruppens behov och utmaningar finns det stora brister i bemötande och utbildning.
– Kunskap och acceptans om hbtq-frågor finns allt oftare på agendan idag, men fortsatt löper hbtq-personer en avsevärt större risk att utsättas för kränkningar, diskriminering och våld. Just hbtq-ungdomar är utsatta i högre grad än äldre och då i synnerhet av jämnåriga, säger Malte Sundberg, projektledare och genusvetare på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

Lågt förtroende för samhällsinstanser
Det finns ett tydligt samband mellan hbtq-ungdomars ohälsa och deras erfarenheter av diskriminering och kränkningar. Många drar sig för att vara öppna med sin identitet i skolan och i fritidsverksamheter och för att söka hjälp eftersom förtroendet för viktiga samhällsinstanser är lågt.
– Det handlar om vilka möjligheter unga har att få leva ett bra liv och hur de blir bemötta av andra människor. Det kan röra sig om allt från oro inför att komma ut till rädsla för att utsättas för hot och våld, något som naturligtvis kan vara oerhört begränsande för individen poängterar kollegan Emelie Mire Åsell, som är handläggare på myndigheten och tidigare har varit ordförande för RFSL Ungdom.
Båda konstaterar att det finns många svar på varför situationen ser ut som den gör, men de betonar att det är viktigt att hålla i tankarna att samhället inte alltid är ett tryggt rum.
– Till skillnad från vuxna har ungdomar inte möjlighet att välja hur deras liv ser ut. De bestämmer inte över var de bor eller hos vem de växer upp eller var de går i skolan, utan de är helt beroende av att familjen och skolan visar stöd och acceptans, säger Emelie Mire.
Det finns många insatser som behöver göras men Malte framhåller att de första viktiga stegen inte behöver vara så komplicerade.
– Det behöver inte vara svårt att motverka den oron hos elever. Ett första steg kan vara en mattelärare som använder ett räkneexempel med en familj med samkönade föräldrar. Ibland kan det räcka för att eleven ska veta att någon står på dens sida om något skulle hända, alltså en vuxen att anförtro sig till.

Skapa förutsättningar för lärande
Skolväsendet har ett generellt ansvar gentemot sina elever. I grund och botten handlar det om att var och en ska känna sig trygg och respekterad samt få förutsättningar för lärande och inte utsättas för diskriminering, men även om det under de senaste åren har genomförts en del åtgärder i form av exempelvis stärkta rättigheter har gruppen unga hbtq-personers hälsa inte förbättrats.
– Skolan har som uppgift att lära ut ett demokratiskt synsätt och ge alla en likvärdig undervisning som omfattar alla identiteter, men det måste också tydligt omsättas i praktiken, i vilket beteende som är okay respektive inte, säger Emelie Mire.

Erbjuder workshops och utbildningar
Som ett led i sin utbildningssatsning har MUCF gett ut flera rapporter och handledningsmaterial bland annat för skolpersonal. Malte understryker att många skolor har ett bra och aktivt likabehandlingsarbete, men att det i vissa fall saknas kunskap om hbtq-personers behov och om vilka insatser man kan göra rent praktiskt för att skapa en trygg miljö och lyfta ett hbtq-perspektiv i undervisningen.
– Det behövs konkreta verktyg för hur man kan tala om frågor som rör kön och sexualitet på ett bra sätt. I nuläget är inte hbtq-frågor en obligatorisk del av alla lärarutbildningar och om man inte besitter tillräcklig kunskap själv är det svårt att föra en diskussion. Det är dessutom en ledningsfråga – man måste skapa en struktur där skolan systematiskt arbetar med likabehandling.
– Det är väldigt roligt att vi från myndighetens sida kan stötta skolorna i den här utvecklingen. Under nästa år kommer vi att erbjuda bland annat gratis utbildningar och workshopupplägg för personal i årskurs 7–9 samt gymnasium. De ger kunskap och metoder för att göra skolan till en tryggare plats för alla, avslutar Emelie Mire.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor är en statlig myndighet som tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. MUCF har i uppdrag att vara en strategisk myndighet för unga hbt-personer i enlighet med regeringens strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.

mucf_produktbild_oppnaskolanÖppna skolan!
Om hbtq, normer och inkludering i årskurs 7–9 och gymnasiet.
Öppna skolan är ett stödmaterial till dig som arbetar inom skolan på högstadiet eller gymnasiet och som vill skapa bättre skolmiljöer för unga hbtq-ungdomar. Finns att ladda ner och beställa från mucf.se

Hbtq
En samlingsbeteckning för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Box 17 801, 118 94 Stockholm
Tel: 08-566 219 00 (växel), E-post: info@mucf.se
www.mucf.se
facebook.com/mucf.se
twitter.com/ungciv


www.mucf.se

Publicerad: 24 november, 2016