Ny teknik i Västerås skapar trygghet: Inga låsta dörrar på demensboenden

Presentation

Peter Andersson, Sara Backman, Erika Barreby och Ulrika Stefansson. Foto: Per Groth
Peter Andersson, Sara Backman, Erika Barreby och Ulrika Stefansson. Foto: Per Groth
Minskad stress bland personalen, bättre sömn för de boende och högre kvalitet i omsorgen. Nattkameror i stället för ronder blev en succé på demensboendet Hagalidsgården. Nu införs Västeråsmodellen på bred front i Västerås – ”Sveriges e-hälsokommun 2017”!

– Jätteroligt att få ett så fint pris, säger Erika Barreby, strateg på sociala nämndernas förvaltning i Västerås.
– Vi vill gärna lyfta fram vår trygghetsskapande teknik inom äldreboenden, framför allt nattkameror för personer med demenssjukdom. Det tror vi är framtiden!
Västerås Stad har länge varit en spjutspets i införandet av ny teknik i äldres vardag. Redan hösten 2013 var Västerås först i landet med att erbjuda nattkameror som ordinarie service i hemtjänsten.
– Nattkamerorna hade så goda effekter i ordinärt boende, så vi ville testa det också i särskilt boende, säger Erika Barreby.

Etiska aspekter
Men kameror i ett äldreboende kräver andra arbetsmetoder än i ett hem. Och allt förankrades väl bland personalen på Hagalidsgården, som utsågs till pilotstudie.
– Vi involverade verksamheten och frågade om det fanns intresse, säger Ulrika Stefansson, projektledare.
– Och det fanns det! Personalen på Hagalidsgården var verkligen ”på” och såg en bra möjlighet att få utveckla sina arbetsmetoder.
Hösten 2016 samlades all personal och pratade om möjligheterna, farhågorna och alla etiska aspekter.
– Vi gjorde en gemensam kartläggning av nuläget och sedan började vi förändra arbetsmetoderna, säger Ulrika Stefansson.

Skeptisk i början
Den tekniska lösningen för många blev rörelselarm i de boendes lägenheter kopplat till en kamera som kan ses i nattpersonalens telefoner. Om ett larm går, kan personalen enkelt kolla vad som hänt: Är det bara en filt som fallit ner på golvet eller behöver den boende hjälp?
– Jag var nog lite skeptisk till nattkamerorna i början, säger Peter Andersson, undersköterska på Hagalidsgården.
– Men efter att ha använt systemet i verkligheten ett tag undrar man bara: Varför har vi inte haft det här tidigare? Jag ser bara positivt på det.
I en delrapport om försöket på Hagalidsgården konstateras bland annat:
”Effekterna för den enskilde har varit tydliga. Nattpersonalen beskriver att de boende sover bättre och längre, nu när de inte blir störda lika mycket som tidigare.”
”Både personal och boende upplever att Hagalid nu är både lugnare och tystare och personalen beskriver att den inre stressen har minskat avsevärt.”

Sömnen är bättre
Peter Andersson håller med:
– Vad gäller stressen för oss i personalen har det blivit betydligt bättre. Tidigare gjorde vi tre ronderingar per natt hos alla boende, totalt cirka 90 besök, med allt vad det betydde av störd nattsömn för dem. Nu går vi helt och hållet efter individens aktuella behov.
– De boendes sömn har blivit betydligt bättre. Och vi kan lägga mer tid på dem som verkligen behöver hjälp, i stället för att springa runt i huset på ronder hela tiden. Vilket gör att kvaliteten på det vi gör har blivit bättre också, säger Peter Andersson.
Den prisade ”Västeråsmodellen” innebär inte bara nattkameror, utan också att tidigare låsta dörrar på demensboenden nu kan vara öppna, tack vare ny teknik.
– Det var vår klarsynta personal som kom med idén i början av det här projektet; individanpassade armbandslarm som ger signal ifall ”Agda” är på väg ut genom ytterdörren, berättar Ulrika Stefansson.
– I så fall kan vi gå och möta henne, och antingen gå en promenad eller vägleda henne in igen. Det gör att dörrarna kan stå olåsta på ett annat sätt än tidigare och vi kan erbjuda de boende en högre livskvalitet.

Många studiebesök
Intresset för Västeråsmodellen har varit stort och studiebesöken många på de tre berörda boendena: Hagalidsgården, Klockarkärleken och Hälleborg. Nu ska modellen successivt spridas vidare till alla äldreboenden i Västerås.
– En viktig lärdom är att inte låsa sig fast vid en teknisk lösning. Vår uppgift i omsorgen är att kartlägga behoven och beskriva vad de nya prylarna ska kunna göra åt oss, inte hur tekniken ska se ut, säger Ulrika Stefansson.
– Vi är övertygade om att ny teknik för tryggare tillsyn är här för att stanna. Men exakt vilken teknik – det vet vi inte riktigt ännu.

Västerås stad
Västerås stad har sedan 2005/2006 arbetat med modern informations- och kommunikationsteknik (IKT) inom äldrenämndens ansvarsområde.
I september 2013 startades projektet Välfärdsteknologi på äldreboenden. Projektet har redovisat goda resultat och har förlängts till och med 2017. Syftet med projektet var att kartlägga behov av, möjligheter med och konsekvenser av en ökad teknikanvändning på äldreboende. Genom uppdrag från Myndigheten för delaktighet fick Västerås stad delta i regeringens satsning kring teknisk utveckling inom vård och omsorg för personer med nedsatt beslutsförmåga.

Västerås utsågs till Sveriges e-hälso­kommun 2017. Priset delas ut av Vitalis, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Föreningen Sveriges socialchefer och Funktionsrätt Sverige.
Ur motiveringen: ”Med tydligt ledarskap, uttalad målsättning, inkluderande perspektiv och stort engagemang har man lyckats flytta fram positionerna och visa digitaliseringens potential för brukare, anhöriga och medarbetare. En kommun som ingår partnerskap med dem man är till för och som vill vara en stad med människor och teknik i en framgångsrik symbios. En kommun som visat hur digitala lösningar kan bidra till ett bättre liv för människor med kognitiva funktionshinder. En kommun som generöst delat med sig av sina erfarenheter och varit en föregångare, till stor inspiration för många andra!”

Kontaktpersoner:
Ulrika Stefansson, projektledare
Tel: 021-39 14 97
Erika Barreby, strateg
Tel: 021-39 18 38
www.vasteras.se/västeråsmodellen

Publicerad: 08 november, 2017