Kommunernas gemensamma pensionsstiftelse

Detta konstaterar Per Spjut som jobbat med pensionsfrågor under många år, nu som ansvarig för pensionsstiftelser på Swedbank.
– En ofinansierad pensionsskuld uppstår när kommunerna inte har avsatt pengar till de pensioner som de förväntas betala ut, en kostnad som belastar kommunens årliga budget. Med en växande andel pensionärer får det konsekvenser för medborgarna och välfärdssystemet i övrigt, förklarar han vidare.
Det innebär att det är de kommande generationerna som kommer att få hantera att kommuner och landsting inte satt av pengar för pensionsutbetalningar.
– Pension är per definition uppskjuten lön. Det är alltid arbetsgivarens ansvar att betala oavsett hur man väljer att finansiera pensionen. En viss del av lönen sätts av för att kunna betalas ut framöver då man slutat jobba aktivt. De flesta kommuner och landsting har inte gjort dessa avsättningar fullt ut.

Vill kommunera finansiera sitt pensionsåtagande finns det tre sätt:

Spara i egen balansräkning
Sparas pensionsavsättningarna i egen balansräkning innebär det att de tillgångarna inte är öronmärkta för pensioner utan kan användas till annan verksamhet inom kommunen eller landstinget. Ofta har man dessutom en placeringspolicy som begränsar risktagandet. Pensionsförvaltning är långsiktig och kräver högre risk.

Pensionsförsäkring
Att köpa pensionsförsäkring innebär att man helt överlåter förvaltningen av pensionsåtagandet till ett försäkringsbolag. Det kan dessutom upplevas som dyrt då försäkringbolagen har andra beräkningsgrunder och tillämpar säkerhetstillägg och risktillägg m.m. Det är också på försäkringspremien, inte den tryggade skulden, som kommuner och landsting får betala löneskatt, inte den skuld som försäkringen tryggar.

Pensionsstiftelse
Kommunen eller landstinget kan sätta in dedikerade pensionsmedel i en stiftelse som den sedan förvaltar. En pensionsstiftelse är en självständig juridisk person vars enda syfte är att trygga arbetsgivarens utfästelser om pension. En av fördelarna är att man bara betalar löneskatt på summan som sätts in i stiftelsen, medan värdeökning under förvaltningen är löneskattefri. Dessutom kan stiftelsens medel inte användas till annat än just pensioner. Kommunen eller landstinget har även kontroll över sin egen stiftelse och väljer när och hur mycket de behöver ta ut.

Kommunernas gemensamma pensionsstiftelse förenklar
Väljer man att använda sig av en pensionsstiftelse kan kommunen eller landstinget antingen starta en enskild stiftelse eller gå med i en gemensam stiftelse. Med en enskild stiftelse måste man själv ansvara för förvaltningens alla delar såsom styrelsearbete, kapitalförvaltning och administrativ hantering.
– För att göra det enklare och kostnadseffektivt för kommuner och landsting har Swedbank därför startat Kommunernas gemensamma pensionsstiftelse (KgP), där enskilda kommun eller landsting kan välja att gå med. Kommunerna utser gemensamt en styrelse som får hjälp av Swedbank med kapitalförvaltningsfrågor och administration.
En fördel med stiftelseformen jämfört med försäkringslösningen är att en kommun kan byta förvaltare om de inte är nöjda. Sätter man in pensionsmedel i en försäkringslösning är de låsta där för all framtid.

Hållbara mål
En viktig del av syftet med KgP är även att pensionsmedlen ska förvaltas hållbart, både ur ett finansiellt, socialt, miljömässigt och etiskt perspektiv.
– Stiftelsen har som mål att kontinuerligt följa utvecklingen gällande hållbara etiska investeringar inom finansbranschen. Det är viktigt att stiftelsen ställer höga krav på kapitalförvaltaren att aktivt påverka hållbarhet i samhällsutvecklingen och ta aktivt ägaransvar i de företag man placerar pengarna i. Det har varit ett viktigt kriterium för de kommuner som redan har beslutat sig att ansluta sig till stiftelsen, avslutar Per Spjut.