Alla inlägg av stellanstal

Digitalisering – ett medel för att nå viktiga samhällsmål

Åsa Zetterberg, Chief Digital Officer i regeringen.
Åsa Zetterberg, Chief Digital Officer i regeringen.
Riksdagens mål är att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.
– I grunden handlar det om att använda digitaliseringens möjligheter som ett medel för att nå andra viktiga samhällsmål, säger Åsa Zetterberg, regeringens Chief Digital Officer.

Åsa Zetterberg är regeringens digitaliseringschef. Hennes uppgift är att driva på genomförandet av den digitaliseringsstrategi som regeringen beslutade om i maj 2017. Det övergripande målet är att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.
– Även om Sverige är ett av världens digitalt mest mogna länder har vi ett behov av att accelerera ytterligare, inte minst med tanke på att utvecklingen hela tiden går framåt. Det går inte att leva på gamla meriter.
Hon beskriver den pågående digitaliseringen som en omställningsresa där nation och samhälle, offentlig verksamhet, företag och individer ska gå från en tillvaro där digitalt inte var per default, till att nu vara ett faktum.
– Många nya företag har med sig digitaliseringen och dess möjligheter från start. Men det är många befintliga organisationer som behöver ställa om och hantera sitt arv och sin kultur för att flytta in uppdrag, arbetssätt och erbjudanden till en värld som i vissa avseenden ser annorlunda ut än för bara några år sedan.

Stor omställning
Den stora utmaningen, menar Åsa Zetterberg, är inte tekniken utan omställningen i sig.
– För att lyckas med omställningen behöver vi vara lyhörda mot omvärlden och de vi finns till för och involvera många olika typer av kompetenser och individer. Det går inte att marginalisera digitaliseringen till en it-fråga som bara rör dem som är tekniskt bevandrade.
Eftersom möjligheterna hela tiden utvecklas med ny teknologi, efterfrågan och mognad hos kunder, medborgare och verksamheter kan man inte ange en exakt tidpunkt då målet om att Sverige ska vara världsbäst på digitalisering är uppnått.
– Vi kommer liksom inte kunna säga att vi är klara, det handlar snarare om att gå i takt med tiden. Vår strävan att bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter vilket kommer att gynna oss väl i arbetet med att skapa nya jobb, öka konkurrenskraften och inte minst när det gäller att skapa hållbarhet, en god livskvalitet och välfärd. Digitaliseringen är i det avseendet ett medel för många andra viktiga samhällsmål, fastslår Åsa Zetterberg.

Julie Améen, ansvarig för offentlig sektor på CGI Sverige.
Julie Améen, ansvarig för offentlig sektor på CGI Sverige.
Öka takten
Även Julie Améen, som ansvarar för offentlig sektor på CGI Sverige, är inne på att det inte är tekniken utan den digitala transformationen som är den stora utmaningen, inte minst inom offentlig sektor. Viktigt är också att öka takten.
– Enligt en granskning av Riksrevisionen som gjordes i våras behövs det 200 miljarder extra i statsbidrag om välfärden år 2030 ska hålla samma kvalitet som idag. Här blir digitaliseringen ett viktigt verktyg för att klara skola, vård och omsorg utan att höja skatterna, men det börjar bli bråttom.
Ett led i arbetet, menar Julie Améen, är att automatisera enkla, regelstyrda processer i syfte att jobba smartare och hushålla med befintliga personella resurser.
– Det krävs dock mer än ny teknik för att lyckas. Digitalisering och automatisering av processer påverkar människors arbete och det är viktigt att vara transparent, inkluderande och visa på alla positiva effekter, även för medarbetaren. Ett exempel är Trelleborgs kommun som digitaliserat och automatiserat en social bidragstjänst med mycket gott resultat. När socialtjänsten i en annan kommun skulle göra samma sak blev det oro och handläggare valde att sluta i protest. Rätt ledarskap är en oerhört viktig aspekt i olika verksamheters digitala resa.

Lagarbete
En annan viktig lärdom är att digitaliseringsprojekt förses med rätt resurser redan från början.
– Här gäller det att skapa team där det, förutom medarbetare från berörda verksamheter, ingår både kommunikatörer, jurister och it-människor, för att nämna några viktiga kompetensområden. Nu gäller det vår välfärd och för att lyckas öka digitaliseringstakten i offentlig sektor måste alla sträva mot en gemensam målbild och se möjligheter istället för hinder.
Hon framhåller även vikten av att skapa värde i de digitala tjänsterna.
– Riktigt bra e-tjänster skapar inte bara en enklare vardag för medborgaren utan frigör även tid på insidan, vilket gör att medarbetare kan lägga fokus på verkligt värdeskapande. För att komma dit gäller det att digitalisera hela processen och inte bara skapa ett digitalt gränssnitt på utsidan.

Många vinnare när Karlskrona införde elektronisk signering

Emma Hessbo, IT-projektledare, Karlskrona kommun. Foto: Jörgen Ragnarson
Emma Hessbo, IT-projektledare, Karlskrona kommun. Foto: Jörgen Ragnarson
– Det bästa är att den elektroniska signeringen frigör tid vilket gynnar både medarbetare och medborgare. Dessutom är det en smidig lösning med noll miljöpåverkan, så alla tjänar på detta, säger Emma Hessbo, IT-projektledare, Karlskrona kommun.

Precis som i många andra svenska kommuner står digitalisering högt upp på agendan i Karlskrona kommun.
– Ett viktigt mål är att utveckla kommunens serviceutbud med stöd av digitalisering, att skapa högre kvalitet och effektivitet i verksamheten är en viktig del av den strävan, säger Emma Hessbo.
Hon påpekar att digitalisering inte är någon nyhet i kommunen, skillnaden är att utvecklingen numera är verksamhetsdriven.
– Tidigare handlade digitalisering mest om IT-relaterade frågor, idag kommer mycket av drivet från verksamheten men även från kommunens ledningsgrupp, vilket vi på IT tycker är väldigt positivt.
Ett tydligt exempel där ett verksamhetsbehov legat till grund för införandet av en digital tjänst är elektroniska signaturer.
– Här har drivkraften kommit från kommunens HR-chef, Ewa Strömsten, som leder kommunens övergripande samverkansgrupp.
Emma berättar att samverkansgruppen består av cirka 20 personer från olika verksamheter där några har sin arbetsplats i kommunhuset medan andra håller till på helt andra platser i kommunen. Tidigare inleddes varje möte med manuell tidskrävande signering av diverse styrdokument och tidigare protokoll.

Ödslade tid
– Ewa upplevde detta som mycket ineffektivt och att värdefull mötestid lades på fel saker. Att signera innan mötet var inte heller optimalt, det innebar i så fall att hon fick boka tid med berörda personer för att få det aktuella dokumentet påskrivet. Alla i gruppen ville få till en bättre och effektivare process i samverkansmötena.
Bollen gick snart vidare till IT-avdelningen som fick i uppdrag att undersöka möjligheten att införa elektronisk signering.
– Vi började sondera marknaden och såg att många leverantörer har egna signeringslösningar i sina verksamhetssystem. Men vi ville inte låsa in oss utan hitta en lösning som inte var nischad för ett speciellt verksamhetssystem.
Eftersom kommunen sedan länge har ett gott samarbete med Pulsen gick frågan till dem.
– De hjälpte oss att ta fram en lösning som blev Nexus GO PDF signing, en molntjänst som gör det möjligt för användare att göra säkra, elektroniska underskrifter i PDF-dokument.
Användarna som bjuds in till tjänsten behöver bara ladda ner appen Personal Mobile eller använda sitt Bank-ID. Via någon av dessa kan de sedan logga in både till tjänsten samt signera dokument.
– Det är mycket smidigt och fördelen är att man vet när, och av vem, ett dokument är signerat, att signaturen är giltig och att dokumentet inte har ändrats efter signering eftersom allt loggas digitalt, berättar Emma.

Lyckad pilot
Det är nu ganska exakt ett år sedan som den första piloten startades. Försöket slog väl ut och idag används den elektroniska signeringslösningen av ett antal olika samverkansgrupper i kommunen.
– Lösningen har fått mycket positiv respons. Det bästa har varit användarvänligheten och enkelheten vilket också var ett krav från personerna i samverkansgruppen där IT-kompetensen varierar från hög till låg.
Den största utmaningen längs vägen har inte varit att få den tekniska lösningen på plats tillsammans med Pulsen. Utmaningen har snarare bestått i att förankra ett nytt arbetssätt vilket dock varit en låg tröskel eftersom lösningen är erkänt enkel att använda.
– Vi såg till att ha bra support i början, vi på IT fanns till hands för att svara på frågor om de dök upp, det mesta handlade dock om enkla saker som glömda lösenord och liknande.
Emma berättar att samverkansgruppens signeringsprojekt har gett ringar på vattnet. Idag efterfrågas lösningen även av andra kommunala verksamheter.
Viktiga framgångsfaktorerna med signeringsprojektet har enligt Emma varit att man började i liten skala, gjorde en pilot och hade ett väl avgränsat projekt.
– Att ha en beställare i kommunens ledningsgrupp har varit en annan nyckelfaktor för framgång, det har vi vunnit mycket på.

Pulsen
Pulsenkoncernen med cirka 1 300 anställda har sin grund inom IT, men har idag en stor bredd i sina verksamheter. Företaget är familjeägt och har sedan starten 1964 en stark tradition av expansion genom långsiktighet. Detta har resulterat i mångåriga kundrelationer, inte minst med landets kommuner och expansiva distanshandelsföretag.

Pulsen
Nils Jakobsonsgatan 5
501 15 Borås
Tel: 033-17 18 00
www.pulsen.se

Vellinge kommun i toppen på årets företagsklimatsranking

Christer Ekdahl, näringslivsutvecklare och Carina Wutzler (M), kommunstyrelsens ordförande i Vellinge kommun.
Christer Ekdahl, näringslivsutvecklare och Carina Wutzler (M), kommunstyrelsens ordförande i Vellinge kommun.
Vellinge är tillbaks i toppen på Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i Sverige.
– Vi tog till oss av förra årets svacka och har jobbat hårt med att förbättra bland annat handläggningstider och service till näringslivet, säger kommunstyrelsens ordförande, Carina Wutzler (M).

Vellinge klättrade hela tolv placeringar, från till fjortonde till andra plats, på Svenskt Näringslivs årliga ranking av företagsklimatet i landets 290 kommuner. Den starka klättringen har inte kommit per automatik. Under det gångna året har kommunens ledning arbetat hårt med olika förbättringsområden som framkom i enkäten till förra årets ranking.
– Vi tog till oss synpunkterna och har genom SKL:s program ”Förenkla – helt enkelt” arbetat med att utveckla kommunens kontakter med näringslivet samt skapa en större förståelse för företagens behov. Näringslivsrepresentanter har deltagit i utvecklingsarbetet där utgångspunkten har varit det som företagen själva anser vara viktigt för möjligheten att starta, verka och växa, berättar Carina Wutzler.
Digitalisering har varit en del av arbetet vilket bland annat resulterat i ett antal nya e-tjänster för restaurangnäringen i kommunen.
– Genom att förenkla och digitalisera våra ansökningar och registreringar har vi lyckats underlätta det administrativa arbetet för restaurangägare. Genom tjänsten Serverat kan de på ett enkelt ta fram checklistor och hitta annat stöd inför olika ansökningsförfaranden.

En väg in
Under det gångna året har kommunen även förstärkt bemanningen på näringslivssidan som nu består av två personer som arbetar dedikerat med företagen i Vellinge.
– Vi vill tydliggöra att det ska vara en väg in till kommunen. Företagare som kontaktar oss ska inte skickas runt mellan olika personer och avdelningar utan ha en kontaktperson som lotsar dem rätt redan från början. I grunden handlar det om att vi vill att företag ska välja Vellinge kommun när de står inför att etablera ett företag. För att klara det måste vi vara företagarvänliga och ha en tydlig approach.

Nära dialog
Målbilden är att företagen ska se kommunen som en samarbetspartner där man tillsammans skapar förutsättningar för ett bra näringslivsklimat.
– För att klara det måste vi tänka framåt, annorlunda och ha en nära dialog med företagen. Det är de som står för innovationen, vår uppgift som kommun är att ge dem rätt förutsättningar, fastslår Carina Wutzler.
Vellinge är också en kommun som är positiv till att privata företag driver till exempel skolor, hemtjänst och annan traditionell, kommunal service.
– Vår inställning är att vi inte ska konkurrera med näringslivet och ser därför gärna att det finns företag som utför dessa tjänster, utan att för den skull ge avkall på några kvalitetskrav, tvärtom.

Utmaningar
En utmaning för framtiden är kollektivtrafiken och infrastrukturen i stort.
– Vellinge kommun har ett fantastiskt geografiskt läge, med närhet till kontinenten, hamnen i Trelleborg och inte minst till arbetsmarknad, högskolor och universitet i Malmö och Lund. Men det gäller att infrastrukturen hänger med och byggs ut så att den konkurrensfördel vi har idag inte försvinner. Därför har kommunen en aktiv dialog med Region Skåne och Trafikverket kring dessa frågor.
En annan framtidsutmaning är stigande havsnivåer.
– Visst, det ligger långt i fram i tiden men om företagare ska våga satsa på Vellinge måste de kunna lita på att vi arbetar för att få fram lösningar även på morgondagens utmaningar. En del av det arbetet är att utreda hur vi ska bygga skydd mot stigande havsnivå.
Hon påpekar att ett blomstrande näringsliv är en förutsättning för kommunens utveckling.
– De lokala företagen skapar inte bara arbetstillfällen och skatteintäkter, de bidrar också till att hålla samhället levande.
Att Vellinge nu är tillbaka i toppen på Svenskt Näringslivs ranking ser hon som ett kvitto på att verksamheten är på rätt väg.
– Det känns bra, men nu gäller det att inte bli nöjd och luta sig tillbaka. Vi måste fortsatt vara på tårna och jobba för att bli ännu bättre, fastslår Carina Wutzler.

Vellinge kommun
Vellinge kommun ligger mitt i den expansiva Öresundsregionen. Här har du nära till både naturen och en stor arbetsmarknad. Vellinge har några av Sveriges finaste stränder, nöjda invånare, ett välmående näringsliv och ett rikt kultur- och föreningsliv.

Rakel hjälper oss uppfylla vårt samhällsansvar

Johan Ahlström är riskingenjör i Västerås stad där Rakel används på bred front. Foto: Pia Nordlander, BildN
Johan Ahlström är riskingenjör i Västerås stad där Rakel används på bred front. Foto: Pia Nordlander, BildN
– Som kommun har vi ett brett samhällsansvar, att ha rätt förutsättningar för kommunikation och samverkan vid samhällsstörningar är ett måste. Rakel är ett viktigt verktyg i den strävan, säger Johan Ahlström, riskingenjör i Västerås stad där Rakel används på bred front.

Västerås stad arbetar brett med sin vardagsanvändning av Rakel där såväl interna som externa nyckelfunktioner har försetts med Rakelterminaler.
– Rakel används bland annat av TiB (tjänsteperson i beredskap), KiB (kommunikatör i beredskap), socialjour, fastighetsjour och bevakningsföretag. Vi har även försett externa användare, som vinterväghållarna samt Frivilliga resursgruppen, med Rakelterminaler för att säkerställa att kommunikation och samband når hela vägen ut på fältet. Vi har även en Rakelterminal i växeln på stadens kontaktcenter så att dessa medarbetare har överhörning på händelser när de inträffar, berättar Johan Ahlström.
Totalt har Västerås placerat ut ett 30-tal Rakelterminaler i verksamheten i syfte att säkerställa kommunikation vid olika störningar som kan drabba verksamheten.
– Faktum är att vi har haft ganska många telefonavbrott i Västerås, då har Rakel kommit väl till pass.
Som exempel nämner han ett stort avbrott i mobiltelefonnätet som inträffade i våras och där både Västerås stad och Region Västmanland var drabbade.
– Normalt sett brukar telefonavbrott vara avhjälpta på max en timme. Men här kvarstod problemen under flera timmar och vi började inse den stora vidden av avbrottet. Eftersom vi försett vår fastighetsjour, beredskapsfunktion och många andra nyckelfunktioner med Rakelterminaler kunde vi ändå anropa varandra och snabbt komma i stabsläge, berättar Johan Ahlström.

Når alla snabbt
Rakel kom också väl till pass en sen fredagseftermiddag för ett par veckor sedan då Johan som var TiB blev uppringd av Vattenfall.
– De berättade att det var akut läge och att det innan kvällen var stor risk för ett omfattande strömavbrott i hela Västerås tätort. Tack vare Rakel kunde jag omedelbart få ut informationen till viktiga nyckelfunktioner och dessutom nå alla samtidigt. Just vid strömavbrott är det oerhört viktigt att få ut information snabbt till medborgarna, det är prio ett. Med hjälp av våra Rakel kan vi blixtsnabbt skapa oss en gemensam lägesbild, mobilisera en första krisledningsgrupp samt att flera personer samtidigt kan hantera den initiala krishanteringen.
Vardagsanvändningen av Rakel har även fört med sig att kommunens krisledningsgrupp numera är snabbare än de flesta blåljusorganisationer i att komma till stabsläge.
– När vi får besked om att det är risk för till exempel ett omfattande strömavbrott har jag på bara några minuter en krisledning samlad i vårt krisledningsrum, och tack vare utropen på Rakel vet alla redan varför de är där.

Sambandscentral
Rakel används också vid större evenemang som Västerås Summer Meet och Västerås Cityfestival.
– Vid dessa event förser staden olika aktörer, exempelvis Röda korset och Frivilliga resursgruppen med Rakelterminaler och nytt sedan 2017 var att vi etablerade en sambandscentral i stadshuset vilket skapade en bättre koordinering och samverkan.
Här hade vi Rakelförbindelse via talgrupper med samtliga inblandade personalgrupper vilket skapade en effektivare sambandsledning och i slutänden tryggare evenemang för medborgarna.
För att Rakelkommunikationen ska flyta på görs varje VMA-måndag sambandstester som omfattar samtliga Rakel­aktörer i kommunen.
– Några av dessa tester genomförs i DMO-läge där polisen testar sin repeater-funktion. Den allra bästa övningen är dock själva vardagsanvändningen som gör att alla kan de basala funktionerna vid skarpt läge. För oss är Rakelanvändningen ett viktigt verktyg i vår strävan att ta ansvar för vår stad och vår befolkning, fastslår Johan.

MSB & Rakel
Rakel
Rakel är ett kommunikationssystem för trygg och säker kommunikation mellan medarbetare inom samhällsviktiga verksamheter. Systemet har en unikt hög driftsäkerhet, täckning i hela Sverige och används av fler än 550 organisationer. MSB utvecklar och moderniserar Rakel, bland annat genom uppgraderingar av basstationer och växlar samt investeringar i ytterligare förbättrad reservkraft i nätet.

MSB
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, är en statlig myndighet med uppgift att utveckla samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. Arbetet sker tillsammans med kommuner, landsting, myndigheter och organisationer.

Kontakta MSB
Telefonväxel: 0771-240 240
E-post: registrator@msb.se
www.msb.se

Sveriges främsta kommuner 2018

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat baseras främst på enkätsvar från företag i Sveriges 290 kommuner, men också på statistiska fakta från SCB. Det finns klara samband mellan en kommuns placering på rankinglistan och dess utveckling vad gäller befolkningstillväxt, antal jobb och skatteintäkter. Nedan presenteras de 30 främsta kommunerna på listan.

Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat 2018

+/- Kommun 2018 2017 2016
0 Solna 1 1 1
+12 Vellinge 2 14 4
+4 Höganäs 3 7 5
+2 Kävlinge 4 6 7
-3 Sollentuna 5 2 2
+3 Trosa 6 9 9
+1 Staffanstorp 7 8 11
+10 Partille 8 18 15
+1 Vårgårda 9 10 8
+6 Falkenberg 10 16 25
+47 Sundbyberg 11 58 22
-7 Danderyd 12 5 10
+7 Lomma 13 20 35
+12 Lekeberg 14 26 39
-11 Härryda 15 4 24
+14 Upplands-Bro 16 30 41
+11 Burlöv 17 28 20
-1 Upplands Väsby 18 17 6
+5 Grästorp 19 24 26
+17 Vaggeryd 20 37 33
+11 Ängelholm 21 32 16
+12 Värnamo 22 34 34
-11 Gnosjö 23 12 23
+11 Ydre 24 35 43
-12 Helsingborg 25 13 44
+26 Sorsele 26 52 91
-8 Mullsjö 27 19 21
-13 Markaryd 28 15 27
-8 Tranås 29 21 30
-8 Täby 30 22 12

Årets klättrare

Kommun Klättrat 2018 2017 2016 2015
Strömstad +89 106 195 187 179
Piteå +86 140 226 217 183
Skinnskatteberg +85 196 281 290 289
Perstorp +82 146 228 211 210
Berg +77 114 191 164 169
Hällefors +75 134 209 287 290
Kungsör +68 197 265 286 222
Boxholm +64 102 166 142 200
Skövde +58 57 115 67 69
Olofström +53 121 174 180 178

Bästa näringslivskommun/Län

Län Kommun Placering
Blekinge Olofström 121
Dalarna Rättvik 31
Gotland Gotland 253
Gävleborg Hofors 91
Halland Falkenberg 10
Jämtland Åre 107
Jönköping Vaggeryd 20
Kalmar Mönsterås 39
Kronoberg Markaryd 28
Norrbotten Boden 90
Skåne Vellinge 2
Stockholm Solna 1
Södermanland Trosa 6
Uppsala Knivsta 33
Värmland Sunne 36
Västerbotten Sorsele 26
Västernorrland Timrå 50
Västmanland Hallstahammar 92
Västra Götaland Partille 8
Örebro Lekeberg 14
Östergötland Ydre 24

Forcepoint skyddar samhällskritiska funktioner

Calle Dahlin, Territory Account Manager hos Forcepoint.
Calle Dahlin, Territory Account Manager hos Forcepoint.
Ökad digitalisering medför många utmaningar, i synnerhet för offentliga verksamheter och företag som hanterar känslig information eller kritiska samhällsfunktioner. Många aktörer brister dock i sitt säkerhets­arbete, vilket utsätter såväl organisationerna som samhället för risker.

Forcepoint har över två decenniers erfarenhet av att utveckla pro-aktiva automatiska säkerhetssystem och är idag ledande inom ”Risk Adaptive Security”. Företaget har utformat unika lösningar som är specifikt framtagna för att säkerställa några av samhällets viktigaste funktioner.
– Det är svårt att sammanfatta alla utmaningar kommuner och landsting står inför, men den springande punkten är att sättet vi arbetar med Internet och IT på har förändrats. Majoriteten av arbetet sker ofta via molntjänster, och trots att otroligt mycket information läggs ut är det extremt få organisationer som har översikt över vilka tjänster som används och huruvida de är skadliga. Det finns ett stort kunskapsgap, konstaterar Calle Dahlin, Territory Account Manager hos Forcepoint.

En komplex säkerhetssituation
Calle betonar att det finns mycket att göra på den politiska sidan – vissa kommuner har inte ens beslut på att stoppa skadlig kod – i synnerhet om fler än en molntjänst används inom verksamheten.
– Olika tjänster har olika säkerhetsparametrar och risken är att information som skyddas i en tjänst läcker ut via en annan. De aktörer vi har i Sverige har mellan 1 000 och 1 900 molntjänster i sitt nät, varav kanske 3-5 används gemensamt. Det säger sig självt att det skapar en komplex situation, säger han.

Automatiskt skydd
För att skapa en säker digital miljö som skyddar såväl information som kritisk samhällsinfrastruktur såsom vatten, el och kommunikationer, är det ett måste att först definiera vad som egentligen behöver skyddas och därefter ta beslut om hur. Här ger Forcepoints mångåriga erfarenhet dem en tydlig fördel.
– Vi har hjälpt väldigt många kommuner, landsting och privata organisationer att skydda känslig information och vi har teknologier som gör det snabbt och enkelt att komma igång, bland annat genom färdiga, lokaliserade policyer som automatiskt identifierar och skyddar relevant information eller funktioner. Kort sagt kan vi vara en komplett partner för att skapa och förvalta en tryggare IT-miljö, avslutar Calle.

Forcepoint
Forcepoint är en av världens största privatägda säkerhetstillverkare och har en unik bakgrund av att arbeta med offentlig verksamhet där företagets teknologier har skyddat samhällskritiska funktioner i över 20 år. Forcepoint erbjuder en systemorienterad approach till att identifiera och analysera hot, skydda användare och mjukvara såväl som nätverk, datasäkerhet och systemöverblick.

Kontakt:
Calle Dahlin
Tel: 0733-66 68 24
E-post: calle.dahlin@forcepoint.com
www.forcepoint.com

The Factory – ett ekosystem av vad entreprenörer behöver

Mikael Wintzell, grundare och vd på Wellstreet framför innovationshubben The Factory. Foto: Annika Derwinger Falkuggla
Mikael Wintzell, grundare och vd på Wellstreet fram­för innovationshubben The Factory. Foto: Annika Derwinger Falkuggla
I samverkan med bolaget Wellstreet och Centria Fastigheter siktar Sollentuna kommun på att 2019 lansera en stimulerande miljö för innovation och entreprenörskap för såväl startuper som etablerade bolag.

Under 2019 kommer innovationshuben The Factory att lanseras i Sollentuna kommun. Läget är strategiskt placerat mellan Arlanda och Stockholm stad, och vid lanseringen kommer hubben att bli Nordens största innovationsmiljö.
– Det är ett spännande koncept med fokus på att bli en naturlig samlingspunkt för många av Sollentunas företagare såväl som en digitaliseringshubb för framtidens företag. Det är glädjande att Wellstreet har valt Sollentuna som plats för sin etablering och vi ser fram emot ett gott samarbete, säger Henrik Thunes (M), kommunstyrelsens ordförande i Sollentuna kommun.
Enligt Mikael Wintzell, grundare och vd på Wellstreet, är detta en av många lösningar på problemet med Stockholms innerstadsfokus och ett sätt att hjälpa entreprenörer och bolag i stor skala, integrerat med verksamheter som finns innanför tullarna.
– The Factory kommer att erbjuda arbetsmiljöer med en framväxande infrastruktur av absolut toppklass i en kommun som omfamnar näringslivet och som tidigt förstått samhällets behov av olika boendeformer i anslutning till hög kvalitet och tillgänglighet i skola, vård och omsorg. Med The Factory som bas kan våra entreprenörer och övriga hyresgäster erbjudas och erbjuda en plattform för sann work-life balance, säger Mikael Wintzell.

Tror på ett inkluderande Stockholm
The Factory ska alltså bli den självklara miljön för innovation och entreprenörskap och med hela 1 500 angränsande höghuslägenheter i nya stadsdelen Södra Häggvik utformar Sollentuna ett samhälle i vilket man kan både bo, studera och jobba utan att behöva resa långt. Utöver Wellstreets egna verksamhet kommer det även att finnas plats för upp till 100 startupbolag, en digital skola, vc-bolag, medelstora techbolag, gym, barnområde, samt restaurang i huset.
– Vi tror på ett inkluderande Stockholm där hela regionen finns med för att växa det digitala entreprenörskapet. Det innebär dock inte att alla behöver verka i regionens absoluta nav. Därför breddar vi vår verksamhet med ett antal affärsområden i syfte att erbjuda en plattform innehållande ett ekosystem av allt en entreprenör behöver för att realisera sina drömmar, säger Mikael Wintzell.

Breddar med ett antal affärsområden
De affärsområden som omfattas av den nya satsningen inkluderar att investera i startups i tidiga skeden, hittills 42 bolag sedan starten och att göra investeringar på upp till 5 miljoner kronor per ticket på två nivåer, “Seed” för startups i idéstadie och “Growth” för bolag med nyligen lanserad produkt där det finns potential för optimering, skalbarhet och internationalisering, såväl som en tydlig väg till kassaflödespositivitet.
Satsningens andra ben innebär att göra större investeringar på 10-30 miljoner kronor per ticket tillsammans med en handfull familjekontor och entreprenörer, med fokus på etablerade bolag där det behövs kapital för att nå nya marknader eller för att fortsätta tillväxten på ett sunt sätt.
I tredje hand finns också målet att stötta i resan mot marknadslansering och global tillväxt. Satsningen drivs av ett 40-tal anställda i it-utvecklingsbolag, bokföring, UX och e-handelsspecialister. Bolagen marknadsför sig under egna varumärken, är tillgängliga för externa uppdrag och är lönsamma.

Snabbt ut på marknaden
Sist men inte minst erbjuder Wellstreet större företag innovation-as-a-service med ett globalt perspektiv baserat på en beprövad metodik och process för att ta saker från idé till verklighet på kort tid med en unik kombination av det strategiska och det taktiska. Här erbjuds mycket mer än bara konsulttimmar och strategisk rådgivning. Fokus ligger på uppdrag såsom att starta innovationslab för att öka innovationstakten i existerande bolag eller att sätta upp deras investeringsarm. Som en del av detta har man även knutit till sig några externa rådgivare. Bland dessa finns tungviktare som Konrad Bergström, Sofi Fahrman och Tuva Palm.
– Det vi är i dag och vill vara i större skala är en plattform som innehåller ett ekosystem av allt en entreprenör behöver för att realisera sina drömmar och bygga bolag som snabbt kan komma ut på marknaden. Vi finns till för att hjälpa entreprenören och bolagen i vår sfär att göra färre misstag och fler rätt snabbare, avslutar Mikael Wintzell.

Henrik Thunes (M), kommunstyrelsens ordförande i Sollentuna kommun. Foto: Sollentuna kommun / Erja Lempinen
Henrik Thunes (M), kommunstyrelsens ordförande i Sollentuna kommun. Foto: Sollentuna kommun / Erja Lempinen

Näringslivssatsningar höjde Piteå kommun 86 placeringar

Foto: Piteå kommun
Foto: Piteå kommun
På mindre än ett år har Piteå kommun klättrat 86 placeringar i Svenskt näringslivs näringslivsranking. Framgången är ett resultat av riktade satsningar på konstruktiv dialog och samverkan, och en engagerad kommun som blickar mot framtiden.

Då Peter Palmqvist tillträdde som näringslivschef i Piteå kommun i januari i år, lämnade kommunens placering i Svenskt näringslivs näringslivsranking en hel del att önska, men genom fokuserat arbete och aktiva satsningar från både kommunens näringslivsavdelning och politiker har situationen förändrats radikalt.
– Våra politiker har satt näringslivsfrågorna på agendan som ett prioriterat område och våra gemensamma satsningar har verkligen gjort skillnad. I årets undersökning har vi klättrat hela 86 placeringar. Det är naturligtvis oerhört glädjande och visar att vi är på rätt väg, fastslår Peter.

Uppskattade möten
På näringslivsavdelningen möter man regelbundet företag från olika branscher i kommunen. Men i år har man satsat lite extra på att göra det tillsammans med politiker och tjänstepersoner från olika förvaltningar i den kommunala organisationen. Målet har varit att få till en öppen dialog för att få veta vad företagen tycker och tänker om allt från rådande näringslivsklimat till om det var något konkret ärende man ville få hjälp med.
– Jag har varit verksam i andra kommuner förut och kom hit med öppna sinnen utan att egentligen veta vad Piteås näringsliv hade för tankar och funderingar. Och vi kan konstatera att våra möten har varit väldigt uppskattade. Genom att träffas och föra dialog löser man så mycket. Och visst finns det ett och annat som behöver fixas, men på det stora hela är många företag relativt nöjda vilket också har varit bra för oss som dagligen jobbar med näringslivsfrågor att få reda på.

Stark och attraktiv kommun
Så numera är konstruktiv kommunikation mellan kommun och näringsliv en kontinuerlig punkt på dagordningen. Förutom regelbundna företagsbesök har det också under året anordnats diskussionsforum och workshops för ökad samverkan. Syftet har varit att lyfta aspekter som är viktiga för både företagen och för Piteå med det gemensamma målet att skapa ett livskraftigt näringslivsklimat och en stark och attraktiv kommun.
– Vi har ett starkt näringsliv som vågar ta för sig och många företag med verklig spetskompetens, framförallt inom cleantech, bioenergi och skogsnäring vilket sätter Piteå på kartan. Och just nu har vi ett rejält tryck från företag som vill etablera sig i Piteå. Vi har ett stort attraktivt industriområde som ständigt utvecklas alldeles vid vår hamn som idag har blivit ett växande transportnav för regionen.
Bara några mil från Piteå centrum pågår ett annat projekt som många kanske inte känner till men som är i mångmiljardklassen. Området heter Markbygden och där pågår nu byggnationen av en av de största vindkraftsparkerna i Europa. Totalt ska 1 100 vindkraftverk sättas upp och fullt utbyggt kommer Markbygden producera ungefär 10 TWh varje år, tillräckligt för att ge ström åt 400 000 hushåll för ett helt år. Förutom att vindkraftsparken kommer att generera arbetstillfällen innebär projektet också att kommunen utmärker sig som en stark industriort, och det redan idag rådande intresset för etableringar kommer bara att öka med tiden.
– Naturligtvis blir det då centralt för oss att underlätta och främja både etablerade och nya aktörer. Men det är inte bara inom industrin som det sker en utveckling. Vi har också en besöksnäring som blomstrar med många privata krafter som driver Piteå framåt. Vi är en populär semesterort bland annat på grund av Pite Summer Games, som är en av världens största fotbollsturneringar för ungdomar och så självklart Pite Havsbad, Norrlands riviera, som för övrigt slog besöksrekord för tredje sommaren i rad. Piteå är alltså inte bara en stad för näringslivet, utan också en attraktiv kommun att bo i, leva i, och besöka.

Satsar för framtiden
Peter säger att responsen på den förbättrade rankingen har varit mycket positiv, vilket i sig blir ett kvitto på att det intensiva arbetet har gett resultat, men han betonar också att det gäller att inte luta sig tillbaka och vara nöjd.
– När ekonomin överlag går som tåget är det bara att hänga på; utmaningen kommer istället när vindarna vänder. Därför fortsätter vi med att vara ännu mer synliga ute bland företagen och ytterligare stärka de samarbeten som finns. Vi måste också fortsätta vårt gemensamma arbete med att skapa en attraktiv kommun, med nya bostadsområden, ett aktivt kulturliv och utmärkt välfärd – det ökar möjligheterna till kompetensförsörjning för företagen och leder förhoppningsvis till att vi kan bli ännu fler pitebor. Det är självklart en lång process, men jag ser bara positivt på framtiden, avslutar Peter.

Peter Palmqvist, näringslivschef i Piteå kommun. Foto: Maria Fäldt
Peter Palmqvist, näringslivschef i Piteå kommun. Foto: Maria Fäldt
Piteå kommun
Piteå ligger vid Bottenvikens kust, mitt emellan Skellefteå och Luleå. Det bor cirka 42 100 människor i kommunen, som är känd för sin gemytliga atmosfär. Här samsas producerande industri med besöksnäring, handel och evenemang och man satsar lika mycket på att utveckla näringslivet som det verkliga livet. För det är hit man kommer när man kommer hem.

Piteå kommun
Tel. vxl: 0911-69 60 00
www.pitea.se

Digitalisering handlar om verksamhetsutveckling

Torbjörn Larsson, ordförande för KommITS och John Torgersson, vd för Pulsen Integration.
Torbjörn Larsson, ordförande för KommITS och John Torgersson, vd för Pulsen Integration.
– Digitalisering handlar inte om teknik utan om verksamhetsutveckling. För att effektivisera offentlig sektor måste processerna ses över. Digitaliserade lösningar är tillsammans med omorganisationer och andra åtgärder viktiga verktyg i det arbetet, säger Torbjörn Larsson, ordförande KommITS.

Regeringens ambition är att statliga myndigheter, kommuner och landsting ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter för att skapa en effektiv offentlig sektor.
– I grunden handlar det om en gigantisk verksamhetsutveckling. Idag talar alla om automation som något nytt men faktum är att it-avdelningar sedan länge har jagat automation i syfte att effektivisera driften av olika interna system. Skillnaden är att efterfrågan på automatisering numera kommer från ledningshåll, säger Torbjörn Larsson.
En av automationens främsta drivkrafter inom offentlig sektor är demografiförändringarna som kommer att ge en framtid där färre människor ska stödja fler och med mindre medel.
– Att göra något åt den egna verksamheten är ett måste, och automation av vissa monotona processer kan vara en åtgärd av flera. Viktigast är att se över helheten; vissa bitar kanske man löser genom en omorganisation eller liknande. Men mycket kommer att handla om att sätta in någon form av robot eller en enkel e-tjänst istället för ett kundcentrum, till exempel.

Integration
Att skapa en enkel e-tjänst för kommuninvånare är en sak, men att i nästa steg koppla tjänsten till en myndighet eller annan aktör, blir ofta övermäktigt för en liten kommun.
– Dels för att det är dyrt och dels för att det är svårt att få tillgång till myndigheters IT-system. Här finns idag flera olika statliga initiativ som till exempel Sambruk, Inera och DIGG som kommer att försöka hjälpa till med integration och sammankoppling.
Ett lysande exempel är, enligt Torbjörn Larsson, SSBTEK, SammanSatt BasTjänst för Ekonomiskt Bistånd, som ägs och förvaltas av SKL. Tjänsten gör det möjligt för en kommun att via sitt verksamhetssystem få information från statliga myndigheter och organisationer. Informationen används till prövning av biståndsansökningar. Över 90 procent av Sveriges kommuner är anslutna till SSBTEK som varje år besvarar cirka fem miljoner frågor.
– Det behövs fler liknande lösningar inom andra områden. Förutom ren effektivisering handlar det om likvärdighet. Det ska inte vara bättre att bo i en kommun än en annan för att handläggare är snälla eller har mer pengar att röra sig med. Därför är dessa centrala initiativ viktiga. Här kan även små kommuner med begränsad budget göra stora vinster, fastslår Torbjörn Larsson.

Grundbult
John Torgersson, vd för Pulsen Integration, är inne på samma linje.
– Hittills har digitalisering inom offentlig sektor handlat om att hitta en tillämpning för att lösa något problem vilket inte i sig är någon utmaning. Det finns många som kan ta fram en tillämpning till nästan vilken idé som helst; utmaningen är att få allt att fungera som en helhet.
Steg ett är enligt John Torgersson att ta kontroll över informationen och att tänka integration redan från början.
– Vad vill vi tillhandahålla, vad vill vi exponera och vilken information är viktig? Viktigt är också att inte låsa in sig i någon lösning eller hos en leverantör, utan att man äger sin egen information och tillgängligheten till den. För den som vill lyckas med digitalisering är integration en slags grundbult, annars blir det lätt en isolerad lösning som inte fungerar med helheten.

Krävs strategi
Han påpekar att en genomtänkt integrationsstrategi även påskyndar processen att komma ut med nya tjänster och lösningar, samt underlättar ändringar när det blir fel.
– Digitalisering handlar ofta om att bryta okänd mark och att med hjälp av ny teknik hitta nya lösningar på gamla problem. Allt kommer kanske inte att fungera fullt ut redan från början. Därför måste det vara lätt att byta tillämpning eller testa ett annat spår vid behov.
På frågan om Sverige verkligen kan bli världsbäst på digitalisering svarar John Torgersson att förutsättningarna finns.
– Vi har kapaciteteten och kunnandet men börjar halka efter på vissa områden. Jag har förhoppningar om att den nya myndigheten för digitalisering ska bidra till att vissa saker standardiseras så att digitaliseringstakten inom offentlig sektor kan öka. Framtiden ser lovande ut, men mycket av det som var framtid igår är verklighet idag. Behovet av välfungerande integrationstjänster och automatiserade processer är stort.

Lantmäteriet styr mot en digital samhällsbyggnadsprocess

Malin Klintborg, uppdragsledare för regeringsuppdragen hos Lantmäteriet. Foto: Stéfan Estassy
Malin Klintborg, uppdragsledare för regeringsuppdragen hos Lantmäteriet. Foto: Stéfan Estassy
Lantmäteriet arbetar med fyra omfattande regeringsuppdrag i syfte att skapa en standardiserad digital samhällsbyggnadsprocess genom att tillgängliggöra all geodata till processen. Målet är ett effektivare, nationellt standardiserat informationsflöde, med underlag för beslut och avancerade simuleringar och analyser.

En standardiserad digital informationsinfrastruktur lägger grunden för en digital transformation, där såväl myndigheter som medborgare och privata aktörer på ett enkelt sätt kan lämna samt ta del av information man behöver när man behöver den. Det finns ett antal grundläggande principer för digitalisering; de främsta är att information skördas från källan, att den är öppen och tillgänglig och att man återanvänder redan inlämnade uppgifter.
– Det finns en allt större förväntan från medborgarna att kunna hantera sina ärenden digitalt, oavsett var i landet man bor, och för de aktörer som agerar i flera kommuner är nationell standard en förutsättning för effektivitet. Därför krävs en bred samverkan nationellt där myndigheterna måste ta ett större ansvar vad gäller att utforma lösningar för detta, berättar Malin Klintborg, uppdragsledare för regeringsuppdragen.
– Samtidigt har Boverket uppdrag att säkerställa att Plan- och bygglagen stödjer en digital samhällsbyggnadsprocess. När detta uppdrag möter Lantmäteriets om informationshantering, fås en helhet som behövs.

Behöver standardisera information och etablera nationella riktlinjer
Uppdragen omfattar bland annat hur man på bästa sätt kan göra all geodata i samhällsbyggnads-processen tillgänglig via nationella tjänster, samt att säkerställa nationella riktlinjer för information och tjänster, oavsett geodata eller annan information. Dessa är avgörande för att offentlig information och offentliga tjänster ska kunna ses och hanteras som ett system. En viktig aspekt av arbetet är att utforma ett juridiskt ramverk som stödjer urval, hantering och nyttjande av standardiserad offentlig information samt stödjer det sätt och den tekniska struktur denna information kommer att göras tillgänglig med. I till exempel Estland finns redan ett sammanhållet system för offentlig sektor och det är något även Sverige behöver, men det måste göras på ett sätt som speglar svensk styrning samt integritets- och säkerhetsnivå.
– Tillgången till standardiserade informationsmängder möjliggör auto­matiska processer, vilket leder till kortare handläggningstider. Samtidigt får handläggare ett större stöd av de underliggande digitala modellerna så de enklare kan visualisera förändringar för medborgarna samt göra avancerade analyser för exempelvis jordskred, flödes­analyser och översvämningar. Något som spelar stor roll vid framtagande av detaljplaner, vid fastighetsbildning och bygglov. Det ger oss förutsättningar för att ta klokare, mer involverande och mer långsiktiga beslut, konstaterar Malin.

Utbildar berörda parter
Ett annat uppdrag handlar om att höja kompetensen hos kommunledningar, nämnder och handläggare kring digitaliseringen och de möjligheter den medför. Automatisering och robotisering medför ett förändrat arbetssätt och uppdragets mål är att skapa bästa möjliga förutsättningar för berörda parter att dra nytta av förändringarna.
– Ett inträde i en digital transformation kommer att kraftigt påverka dagens ekonomiska modeller, och vårt uppdrag syftar till att hjälpa aktörerna att förbereda sig på detta.
Redan idag finns det många kommuner som drar nytta av digitaliseringen, exempelvis genom ett papperslöst och delvis robotiserat bygglovsflöde. Men för att nå en digital transformation, krävs att man lyfter frågorna och är beredd på att ta investeringar i vissa delar av organisationen, medan effekterna uppstår i andra delar, eller i andra organisationer.

Ett komplext arbete
Just nu lägger Lantmäteriet och dess samarbetspartner grunden för en plattform att bygga långsiktigt på. Det är ett arbete som omfattar 290 kommuner, 40 myndigheter och många privata aktörer som alla ska samsas i processen. Kommunikation blir därför än viktigare och det fokuserar Lantmäteriet på redan idag i samverkan med exempelvis Boverket, Länsstyrelserna, SKL och organisationerna i Geodatarådet.
– Att få alla att dra åt samma håll är en utmaning, och digitaliseringen ställer krav på standardiserade lösningar, vilka växer fram i samverkan. För många aktörer kommer digitaliseringen att innebära ett omfattande finansiellt åtagande samt förändrade arbetssätt. När detta rullas ut på nationell nivå kommer det att förutsätta ett visst mått av tvingande regler, men i förlängningen är det något vi alla kommer att dra nytta av, avslutar Malin.

Lantmäteriet
Lantmäteriet har av regeringen fått uppdrag att verka för en digital samhällsbyggnadsprocess. Målet är en enhetlig och effektiv digital samhällsbyggnadsprocess som är till nytta för enskilda, företag, kommuner, statliga myndigheter och andra aktörer. För genomförande av regeringsuppdragen och för uppbyggnaden av en nationell digital infrastruktur för geodata arbetar Lantmäteriet i nära samverkan med bland annat organisationerna i Geodatarådet.

Lantmäteriet
Tel: 0771-63 63 63
E-post: kundcenter@lm.se
www.lantmateriet.se