Alla inlägg av viktorwallen

Offentlig sektor behöver samarbeta

Åsa Zetterberg, förbundsdirektör för IT&Telekomföretagen.
Åsa Zetterberg, förbundsdirektör för IT& Telekomföretagen.

Offentlig och privat sektor behöver varandra mer än någonsin om vi ska klara en hållbar digital omställning av samhället, en god välfärd och stärkt konkurrenskraft. För att klara av digitaliseringens utvecklingssprång behöver offentlig och privat sektor kroka arm. Det anser Åsa Zetterberg, som tidigare varit regeringens Chief Digital Officer och ansvarig för digitalisering på SKL, numera förbundsdirektör för IT&Telekomföretagen.

– Digitaliseringen är vår tids starkaste förändringsfaktor och ett kraftfullt verktyg som måste tas tillvara för att stärka företagens konkurrenskraft och bidra till att offentlig sektor kan leverera en välfärd med hög kvalitet även framöver. Digitaliseringen är ett paradigmskifte som kräver en nära samverkan mellan offentlig och privat sektor. Offentlig sektor fyller en nyckelfunktion i arbetet med att accelerera utvecklingen, inte minst genom att upphandla innovativa lösningar, säger Åsa Zetterberg, som brinner för att nyttja digitaliseringens potential till att driva på för en smartare välfärd och för att stärka det svenska näringslivets och därmed även Sveriges konkurrenskraft.

”Den privata sektorn kan inte ta alltför lång tid på sig att genomföra en nödvändig digital omställning”

Efterlyser naturligt digitaliseringsdriv
Det är viktigt att sektorerna möts och har en kontinuerlig dialog, inte enbart i samband med upphandlingssituationer. Samverkan har varit nyckeln till framgång för vårt innovativa Sverige och kommer även att vara det framöver.
– Den privata sektorn kan inte ta alltför lång tid på sig att genomföra en nödvändig digital omställning. Då blir de helt enkelt omsprungna av konkurrenter. Även offentlig sektor behöver ha ett naturligt driv framåt i dessa frågor. I offentlig sektor kan man ibland ha bilden av att man sparar pengar genom att stå still och inte driva någon utveckling. Man bör snarare ständigt vara i rörelse och göra de utvecklingssprång som krävs. Offentlig sektor talar alltför lite om alternativkostnaden med att stå still, säger Åsa Zetterberg.

Behov av att göra upp med arvet
Offentlig sektor har av naturliga skäl ett stort arv när det gäller regelverk, arbetssätt och it. Åsa Zetterberg betonar vikten av ledare som, trots det ibland tunga arvet, vågar och orkar driva på de förändringar och förbättringar som digitaliseringen möjliggör och som människor och verksamheter behöver.
– Det talas mycket om att en konjunkturnedgång väntar runt hörnet. Om det blir en sådan nedgång är det viktigare än någonsin att offentlig och privat sektor tar armkrok och ser till att de smartaste av lösningar såsom sensorer, AI och automatisering kommer i arbete och stöper om arbetssätt och service för att få ut maximal nytta av varje skattekrona, säger Åsa Zetterberg.

Stor potential för effektivare inköp i svenska kommuner

Ellen Hausel Heldahl, jurist och expert på offentlig upphandling på Svenskt Näringsliv. Foto: Ernst Henry Photography
Ellen Hausel Heldahl, jurist och expert på offentlig upphandling på Svenskt Näringsliv. Foto: Ernst Henry Photography

En genomsnittlig kommun upphandlar mellan 20 och 30 procent av sin årliga budget i inköp, vilket innebär att inköpen fyller en nyckelroll i den kommunala ekonomistyrningen. Samtidigt är inköpen ofta styvmoderligt behandlade av kommunens högsta ledning, som gärna delegerar ansvaret till tjänstemän på varje enskild förvaltning.

Svenska kommuners främsta effektiviseringspotential ligger inte i att få medarbetarna att springa snabbare utan snarare i effektivare inköp. Offentlig upphandling är en lågt hängande frukt i kommunernas effektiviseringsarbete. En utmaning är att kommunchefer sällan organiserar sina förvaltningar på ett sätt som möjliggör effektiva inköpsprocesser, säger Ellen Hausel Heldahl, jurist och expert på offentlig upphandling på Svenskt Näringsliv.
I juni publicerade Svensk Näringsliv rapporten ”Effektivare offentlig upphandling – mer nytta för pengarna” om hur man kan öka nyttan av skattepengarna genom bättre offentlig upphandling. Av rapporten framgår att det är vanligt att den upphandlande organisationen inte är nyttostyrd och att kunskapen, insikten och ibland den faktiska viljan saknas vad gäller att göra bättre affärer och maximera nyttan av varje spenderad skattekrona.

”Ett strategiskt förhållningssätt till offentlig upphandling är nödvändigt för att åstadkomma större nytta”

Besparingspotential
– Eftersom upphandlingsstatistiken har stora brister kan vi inte bevisa vad effekterna skulle bli om alla myndigheter arbetade strategiskt med inköp. Däremot kan vi genom empiri visa på besparingspotentialen. Den uppgår till uppskattningsvis 5–15 procent, beroende på myndighetens grad av inköpsmognad. I kronor och ören handlar det om cirka 70–100 miljarder kronor, säger Ellen Hausel Heldahl.
I arbetet med rapporten har hon intervjuat många kommunala upphandlare som känner sig frustrerade eftersom de försöker arbeta mer strategiskt och vill öka professionaliseringsgraden i kommunens inköp. Deras problem är att de hindras av bristande stöd och förståelse från kommunens högsta ledning.
– Offentlig sektor måste bli effektivare i sitt upphandlingsarbete, annars tvingas vi höja skatterna, vilket är kontraproduktivt för näringslivets tillväxt. Kommunerna kan spara mycket pengar med hjälp av relativt enkla åtgärder och en förändrad syn på inköp, säger Ellen Hausel Heldahl.

Strategiskt förhållningssätt krävs
Genom att öppna system, processer och data kan offentlig sektor lättare använda marknadens kraft och forskning för att utveckla morgondagens offentliga inköp till gagn för skattebetalarna.
– Ett strategiskt förhållningssätt till offentlig upphandling är nödvändigt för att åstadkomma större nytta. Den största vinsten av att arbeta strategiskt med upphandling är framför allt en ökad kostnadseffektivitet. Det kommer att vara särskilt viktigt i takt med att välfärdens finansiering blir en allt större utmaning för kommuner och regioner, säger Ellen Hausel Heldahl.
I dagsläget präglas kommuners inköp av ett stuprörstänk där varje förvaltning ansvarar för sina egna inköp. Enligt Ellen Hausel Heldahl har en ökad samordning av inköpen över förvaltningsgränserna många fördelar.

Digitalt nytänkande

Carl-Martin Lanér, kommundirektör och Fredrik Sjölin, utvecklingschef IT.
Carl-Martin Lanér, kommundirektör och Fredrik Sjölin, utvecklingschef IT.

Digitalisering i framkant – det är ett av redskapen som Karlskrona använder för att möta framtidsutmaningarna. Arbetet uppmärksammas, och kommunen är en av fem finalister till Sveriges digitaliseringskommun.

– Det är väldigt roligt att nomineras, och det är ett kvitto på att vi är på rätt väg. För oss är förändringsarbete väsentligt och digitalisering är en viktig del av det. Vi ser det som en möjlig-görare, inte som ett självändamål, säger kommundirektör Carl-Martin Lanér.
Det grundläggande syftet med digitaliseringen är att öka kvaliteten på kommunens välfärdstjänster och skapa optimala förutsättningar för demokrati, delaktighet och insyn. Ett bra företagsklimat är också centralt.
– Fokus är att leverera bra service. Det ska bli enklare för alla och en bättre och effektivare verksamhet för våra medborgare och företag, fortsätter han.

Strategiskt arbete
En central digitaliseringsenhet i kommunen arbetar strategiskt med att utveckla processerna. Det sker genom att förstå och förutse behov genom bland annat nulägesanalyser och därefter skapa nya tjänster och införa dessa på ett strukturerat sätt.
– Vi har arbetat med de här frågorna strategiskt och kommunövergripande i många år och har en verksamhet med hög IT-kompetens och förändringsvana. Det ger resultat, säger Fredrik Sjölin, utvecklingschef IT.

Många projekt
Digitaliseringsarbetet består av flera projekt. Några uppmärksammade exempel är Serverat, ett nationellt projekt, där Karlskrona varit drivande, för att skapa enklare och snabbare hantering av tillstånd för krögare. Kommunen är också en av krafterna bakom projektet Får jag lov, för att tillsammans med Boverket underlätta bygglovsförfarande, och var tidigare drivande inom LEDA, som är ett program för smartare välfärdstjänster inom skola och e-hälsa. BarnSam är en framgångsrik digital samtalsmetod som Karlskrona utvecklat för uppföljning av barn och unga på HVB-hem.
Dessutom arbetar kommunen tillsammans med forskningsinstitutet RISE med att skapa arkitektur och datamodeller inom området Internet of Things (IoT).
Att med hjälp av drönare uppdatera översiktsplaner och skapa tredimensionella modeller för byggprojekt är ett annat exempel på digitalt nytänkande.
– Vi har redan ett dynamiskt näringsliv med ett spännande IT-kluster, berättar Carl-Martin Lanér.
–Genom att ligga i framkant digitalt blir Karlskrona ännu mer attraktivt och kan locka nya företag och kompetens till kommunen. Vi vill också samarbeta med andra kommuner och bidra med nya, smarta lösningar. Det finns ett stort intresse för vårt arbete och det är jättekul.

Karlskrona kommun

Det är andra gången i rad som Karlskrona är finalist till Sveriges digitaliserings-kommun, som är den kommun som har lyckats bäst med att använda digitaliseringens möjligheter för att utveckla verksamheterna, demokratin och kommunen som helhet. Bakom utmärkelsen står SKL, Myndigheten för digital förvaltning, Infrastrukturdepartementet, Vinnova, IT&Telekomföretagen, PwC, Telia och Kvalitetsmässan. Vinnaren utses på Kvalitetsmässan i november.

www.karlskrona.se

Lyckad digital transformation kräver rätt ledarskap

Ann Hellenius, CIO på Scandic Group och ledamot i regeringens digitaliseringsråd. Foto: Ester Sorri
Ann Hellenius, CIO på Scandic Group och ledamot i regeringens digitaliseringsråd. Foto: Ester Sorri

– Största utmaningen i arbetet med digital omställning handlar inte om teknik utan om människor. Hur vi kan tillgodogöra oss ny kunskap, se möjligheter, jobba mot rädslor och sätta oss över organisatoriska gränser, säger Ann Hellenius, ledamot av Digitaliseringsrådet.

Att digitalisera en verksamhet handlar allt mindre om teknik och allt mer om människor och förändring. Det handlar om ledarskap rakt av, menar Ann Hellenius, som har ägnat i stort sett hela sitt yrkesliv åt arbete med digital transformation, både inom privat och offentlig sektor. Sedan 2018 är hon CIO på Scandic Group och ledamot i regeringens digitaliseringsråd.
– För att kunna dra nytta av transformationens alla möjligheter krävs ledare som förstår hur man får med sig människor och inser vilket värde de kan skapa i organisationen.
Viktigt är också att ledarskapet är i linje med tidsandan.
– För 20 år sedan kunde man leda mycket mer med kunskapsövertag. Den som visste mest var också den som kunde leda bäst. Men att hålla upp en fasad av kunskapsövertag och perfektion fungerar inte idag, när kunskapen finns bara ett klick bort. Tidigare handlade ledarskap om kontroll och uppföljning, medan dagens ledarskap måste vara tillitsbaserat, fastslår Ann Helenius.
Även arbetskulturen har ändrats över åren.
– I slutet av 1990-talet var det full fart framåt som gällde i många organisationer. Det går inte med de informationsmängder som finns nu. Idag måste det till ett närvarande ledarskap och att ha förmåga att leda både de medarbetare som är egna anställda och fysiskt nära, och de som arbetar på distans och inte alltid befinner sig på samma fysiska plats som en själv. Idag har vi även andra anställningsformer. Ett exempel på det är att cirka 20 procent av Sveriges arbetsföra befolkning numera tillhör gig-ekonomin, en global trend som kommer att öka.

En bit kvar
Att arbeta efter flerårsplaner var en självklarhet för dåtidens ledare.
– De långa cyklerna har fått stryka på foten eftersom förväntningarna ändras snabbare. Det händer något med oss när vi börjar använda ny teknik, så vi behöver hitta sätt att arbeta i flera takter samtidigt. Förr ledde man också mer gissningsbaserat. Nu, när datamängden i samhället ökat, går det att få fram mycket bättre beslutsunderlag. Det gäller att dra nytta av det.
Hon menar att Sverige har kommit en bit på väg när det kommer till digital transformation. Men för att kunna dra nytta av alla fördelar krävs att den digitala kompetensen utvecklas i hela samhället.
– Vi måste skapa en digital trygghet som mycket handlar om att skapa en digital inkludering och inte utanförskap.
Ann Helenius är ledamot av Digitaliseringsrådet som är inrättat av regeringen. Uppdraget utgår ifrån det yttersta målet att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.
– Det är svårt att mäta vem som är bäst. Mer intressant är att se vilka förflyttningar man kan göra. Jag anser att Sverige tagit ett antal viktiga steg framåt men att vi fortfarande har en bit kvar innan den digitala transformationen nått sin fulla potential.

Digitaliseringsresan baseras på ett gediget grundfundament

Thomas Molén, CDO och Johan Gammelgård, direktör Administration och Innovation i Umeå kommun.
Thomas Molén, CDO och Johan Gammelgård, direktör Administration och Innovation i Umeå kommun.

Umeå kommuns omfattande och djupgående digitala transformation genomförs med utgångspunkt att det är medarbetarna som är nyckeln till förändring och att det handlar om en långsiktig förändringsprocess. Det strategiska arbetet har gett resultat, Umeå är en av fem finalister till utmärkelsen Årets digitaliseringskommun 2019.

– Nomineringen sporrar oss i vårt fortsatta digitaliseringsarbete och bekräftar att vi befinner oss på rätt väg, säger Johan Gammelgård, direktör Administration och Innovation i Umeå kommun.

Digital kompetens
Umeå är en expansiv kommun vars mål är att vara 200000 invånare år 2050. Kommunen har under några år jobbat målmedvetet med ett tydligt fokus på att skapa bra förutsättningar för en digital transformation. Hörnstenar i förändringsarbetet är digital kompetens, förändringsledning och en stärkt innovationsförmåga. Det handlar om att introducera och implementera en digital kultur som genomsyrar samtliga verksamheter i hela kommunen.
– Sommaren 2019 antog kommunfullmäktige det övergripande målet Digitalt först. Kommunen ska ta tillvara digitaliseringens möjligheter för att klara kompetensförsörjningen, förbättra arbetsmiljön och öka medborgarnyttan, säger Thomas Molén, CDO i Umeå kommun.
För att säkerställa att de utvecklingsprojekt och satsningar som ger mest nytta prioriteras, arbetar kommunen också med ett specifikt uppdrag kring prioritering, beslut, finansiering och effekthemtagning.
– Genom att effektivisera på rätt ställen frigör vi utrymme för utveckling och innovation. På så sätt kan Umeå som plats bli ännu mera attraktiv för både våra invånare och näringslivet, säger Johan Gammelgård.

Grundarbetet lönar sig längre fram
Just det faktum att Umeå kommun lagt mycket energi på att bygga en gedigen grundstruktur för sitt digitaliseringsarbete betraktar han som en framgångsfaktor. Under hösten drar även en webbaserad digitaliseringsutbildning för samtliga kommunens medarbetare igång.
– Vi vill stärka medarbetarnas kompetens kring vilken nytta digitaliseringen kan bidra med. Det skapar bra förutsättningar när vi sedan utvecklar framtidens digitala tjänster som hjälper oss att leverera en högkvalitativ välfärd även framöver. Vi är övertygade om att vårt grundarbete kommer att löna sig längre fram i digitaliseringsresan, säger Johan Gammelgård.

Umeå kommun

Umeå är norra Sveriges största stad och en av Sveriges snabbast växande platser. Umeå har under de senaste 50 åren mer än fördubblat sin befolkning, och är i dag Sveriges 11:e största stad med över 128000 invånare.
Umeå är norra Sveriges ledande industriort med stora världsledande exportföretag och en stor och växande tjänstesektor med spjutspetsföretag inom IT och bioteknik.

www.umea.se

Rivstart för DIGG

Anna Eriksson, generaldirektör, Myndigheten för Digital Förvaltning. Foto: Petra Berggren/DIGG
Anna Eriksson, generaldirektör, Myndigheten för Digital Förvaltning. Foto: Petra Berggren/DIGG

DIGG, Myndigheten för Digital Förvaltning, fick något av en rivstart när den inrättades för drygt ett år sedan. Förväntningarna från omvärlden var höga, samtidigt som den utdragna regeringsbildningen gjorde att startsträckan blev lite längre än önskat.

Ett av DIGGs uppdrag är att samordna offentlig sektor i frågor som rör e-legitimering och e-underskrift, både nationellt och internationellt.
– EU-förordningen eIDAS trädde i kraft precis när vi drog igång. Under det gångna året har vi bland annat kopplat in fem länders e-legitimationer så att de går att använda i Sverige, förutsatt att svenska tjänster stöder dem. Vi har också tagit fram föreskrifter och satt upp tillsynsverksamhet när det gäller efakturalagen och lagen om tillgänglighet till digital offentlig service, berättar Anna Eriksson, generaldirektör, Myndigheten för Digital Förvaltning.
DIGG har även i samverkan med andra myndigheter genomfört två regeringsuppdrag med fokus säker och effektiv tillgång till grunddata.
– Uppdragen kan ses som en förstudie till hur vi i Sverige ska utbyta data med varandra för att göra våra verksamheter effektivare, och för att underlätta för medborgare och företag i kontakt med det offentliga. Vi har även fått i uppdrag att främja den offentliga förvaltningens förmåga att tillgängliggöra öppna data och bedriva datadriven innovation. I uppdraget ingår också att främja offentlig förvaltnings förmåga att använda AI.

”En stor utmaning i det arbetet är att teknikutvecklingen går så extremt fort”

Utmaningar
En stor utmaning i det arbetet är att teknikutvecklingen går så extremt fort.
– Det betyder att även förändringsarbetet måste gå fortare. Visst, det finns många utmaningar rent tekniskt, men svårigheterna handlar mer om organisatoriska frågor och styrningsfrågor än om teknik.
Om fem år hoppas Anna Eriksson att data som strategisk resurs, och hur man jobbar med frågan, blivit en självklar del av den offentliga verksamheten.
– Då hoppas jag att DIGGs insats kommer att handla mer om att säkerställa att förutsättningar finns för att alla hela tiden ska kunna gå vidare, och inte så mycket om att få alla att förstå att man behöver röra på sig.

Nödtelefoner via Rakelnätet ökar tryggheten i samhället

Sven Åkerlund, tekniker på Medelpads Räddningstjänst. Foto: Pär Olert
Sven Åkerlund, tekniker på Medelpads Räddningstjänst. Foto: Pär Olert

Medelpads Räddningstjänstförbund är först i Sverige med att förse sina deltidsstationer med nödtelefoner via Rakelnätet. Genom att lyfta luren kan medborgare i nöd komma i direkt kontakt med SOS-Alarm och tillkalla hjälp, även när mobilnät och fast telefoni ligger nere.

I början av oktober sattes den sista av åtta nödtelefoner via Rakelnätet inom Medelpads Räddningstjänstförbund upp på deltidsstationen i Matfors. Därmed blev förbundet, som omfattar Sundsvall, Timrå och Ånge kommun, först i landet med att utrusta samtliga sina deltidsstationer med nödtelefoner som använder Rakelnätet och därmed är en robust linje för 112-samtal.
– Vår förhoppning är att telefonerna ska bidra till att öka tryggheten i samhället, säger Sven Åkerlund, tekniker på Medelpads Räddningstjänst.
Han berättar att deltidsstationerna tidigare var utrustade med nödtelefoner som var kopplade till det fasta kopparkabelnätet.
– Men i takt med att det nu rivs, koppartråd för koppartråd, har vi behövt titta på en annan lösning. Vårt första alternativ var en nödknapp, men att inte få direkt återkoppling är inte optimalt. I en stressad situation kanske den nödställde till och med lämnar platsen.

Pålitlighet
En viktig lärdom från de senaste årens stora skogsbränder i Sverige är sårbarheten i kommunikationssystemen. Ett långvarigt elavbrott innebär att mobiltelefonerna slutar fungera. Mobiloperatörernas basstationer är visserligen försedda med batterier för att nätet ska fortsätta fungera om elförsörjningen bryts, men dessa batterier tar slut vid längre elavbrott.
Rakelnätet har generellt bättre reservkraft och en robustare infrastruktur än de publika mobilnäten och klarar därför kraftbortfall och andra störningar på ett bättre sätt. Det, i kombination med egen research och test av olika alternativ, fick Medelpads Räddningstjänstförbund att välja Rakelbaserade nödtelefoner.
– Vi använder redan Rakel dagligen mot SOS Alarm och i kommunikationen mellan våra bilar och vet av egen erfarenhet att det är ett driftssäkert system, säger Sven Åkerlund.
Pålitligheten ser han som en av de stora fördelarna med Rakel.
–När det är viktigt att snabbt få ut eller inhämta information är Rakel ett ypperligt system som är lätt att använda. Inte minst för oss blåljusorganisationer är Rakel viktigt för samverkan vid olyckor och olika typer av kriser.

Ökad trygghet
De nya nödtelefonerna ute på deltidsstationerna är väderskyddade och har batteribackup som klarar två dygn. Vid händelser som till exempel strömavbrott eller störningar i mobiltelefontrafiken kommer allmänheten att informeras via radio och kriskanaler om var de kan hitta närmaste nödtelefon.
– När all telefontrafik ligger nere kan medborgare söka upp sin deltidsstation där nödtelefonen är utmärkt med en lysande röd lampa. Därmed är telefonen lätt att hitta även när det är beckmörkt ute. Den är även mycket enkel att använda, det är bara att lyfta luren så kommer man direkt till SOS Alarm. Jag tror att bara vetskapen om att möjligheten finns kan öka tryggheten hos de boende i närområdet, säger Sven Åkerlund.
Trots att tjänsten är relativt ny har den redan väckt stort intresse, både hos andra räddningstjänster och bland kommuner.
– Kommunens krisberedskapssamordnare i länet har följt vårt arbete med stort intresse. Jag tror att vi på sikt kommer att få se fler nödtelefoner i samhället, inte minst på trygghetspunkter och andra strategiska platser, avslutar Sven Åkerlund.

Rakel


Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem för trygg och säker kommunikation mellan medarbetare inom samhällsviktiga verksamheter. Systemet har en unikt hög drift-säkerhet, täckning i hela Sverige och används av fler än 600 organisationer. MSB utvecklar och moderniserar Rakel, bland annat genom uppgraderingar av växlar samt ökar tillgängligheten och robustheten på tjänsteplattformar.

MSB

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, är en statlig myndighet. MSB har ansvar för att stödja samhällets beredskap för olyckor, kriser och civilt försvar. Arbetet sker tillsammans med kommuner, regioner, myndigheter och organisationer.

Kontakta MSB:
Tel. vxl: 0771-240 240
E-post: registrator@msb.se
www.msb.se

AI framkallar digital stress hos ledningsgrupper

Torbjörn Larsson, ledamot i KommITS styrelse.
Torbjörn Larsson, ledamot i KommITS styrelse.

Många arbetsuppgifter inom den offentliga förvaltningen kan automatiseras med hjälp av robotar och artificiell intelligens. Men det är viktigt att tänka efter före. Ibland kan en enkel integration vara ett billigt alternativ till kostsamma investeringar i digital arbetskraft.

I grunden handlar den typ av automatisering som används för att effektivisera flöden inom offentlig förvaltning om att flytta data från ett system till ett annat. Men integrationsmotorer har vi hållit på med lika länge som det har funnits it. Det kan vara värt att göra en ordentlig processgenomgång av flöden man planerar att automatisera. Kanske kan det hela lösas med hjälp av en enkel integration istället för en betydligt mer kostsam robotlösning, säger Torbjörn Larsson, ledamot i KommITS styrelse.
Viktigt är också att hålla isär begreppen. Torbjörn Larsson påpekar att AI fortfarande är långt ifrån de lösningar som finns inom dagens kommunala förvaltningar.
– AI står för artificiell intelligens, men dit har vi inte kommit än. Idag handlar det mer om Machine Learning, eller RPA, Robot Process Automation, där man lär en dator att utföra vissa uppgifter.

”Drivkraften bakom automatiserade processer är nästan alltid kostnadseffektivisering”

Genial lösning
Begreppsförvirring åsido, AI har blivit ett modeord som står högt upp på agendan och inte sällan framkallar digital stress i styrelserummen.
– Drivkraften bakom automatiserade processer är nästan alltid kostnadseffektivisering. För att lyckas fullt ut gäller det att göra sin hemläxa. Annars riskerar man att fastna i ett leverantörsnät, investera i ett robotpaket på 100 000 kronor och sedan inte få ut önskad effekt, säger Torbjörn Larsson.
Han påpekar att Trelleborgs kommun, vars förvaltning brukar lyftas fram som föregångare inom området, planerade i sex år innan de var redo att sätta gång.
– Den som tror att man kan sätta upp och få igång automatiserade processer på bara några månader är fel ute. Då är risken stor för att det går åt skogen och att automation får en negativ klang i verksamheten. Lösningen i sig är genial, men den får inte förstöras av en massa misslyckade projekt. Därför är det viktigt att man studerar sina processer ordentligt och tänker igenom var i verksamheten det är enklast att få det hela att fungera. Gör man det finns alla möjligheter att åstadkomma en lyckad automatisering med stora effektivitetsvinster som följd.

Utsedd till Årets Raket

Hans Unander (S), kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Malung-Sälen. Foto: Timea Hedlund
Hans Unander (S), kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Malung-Sälen. Foto: Timea Hedlund

Tydlighet, snabbhet och tillgänglighet är grundbulten i Malung-Sälens näringslivsfilosofi. Detta är ett framgångsrecept. Kommunen utsågs nyligen till Årets Raket i Svenskt Näringslivs rankning av företagsklimat i Sveriges kommuner. På bara ett år har kommunen klättrat 158 placeringar.

– Det är naturligtvis väldigt roligt och ett kvitto på att vi gör rätt saker. Vi har arbetat oerhört hårt och målmedvetet under de senaste två åren och det har gett resultat, säger Hans Unander (S), kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Malung-Sälen.
För ett par år sedan tvingades kommunen klubba igenom ett omfattande sparpaket. Bland det första man gjorde var att lägga ned hela näringslivsenheten. Det var ett beslut som blev starkt ifrågasatt. Men syftet var inte att nedprioritera näringslivsfrågorna, utan tvärtom.
– Vi ville lägga dessa frågor på högsta nivå. Nu är det kommunchefen och kommunalråden som hanterar detta och det skickar en viktig signal till näringslivet. Tack vare det här upplägget skapar vi ett nära, personligt samarbete mellan kommunledningen och näringslivet och det har visat sig väldigt framgångsrikt. Våra företagare har lätt att ta kontakt med oss och de får snabba svar på sina frågor. Det här tillvägagångssättet skapar starka relationer mellan kommunen och företagarna, säger Hans Unander.

Stark tillväxt
Näringslivet i Malung-Sälen är varierat. Idag finns inte mycket kvar av Malungs tidigare så framgångsrika skinnindustri, men ett flertal andra industrier verkar inom kommunen. Den stora tillväxten står turismen för och idag växer besöksnäringen närmast explosionsartat. Med den nya internationella flygplatsen i Sälen, som invigs i december, väntas tillväxten öka ytterligare. Totalt satsas närmare fem miljarder kronor inom turistbranschen under den närmaste tioårsperioden, med bland annat nya pistområden och liftanläggningar och flera nya hotell.
– Antalet invånare i Sälen är drygt tvåtusen, men under högsäsong har vi lika många människor som Västerås. Det är viktigt att det offentliga hänger med i utvecklingen med service och infrastruktur. Bland annat kommer vi nu att få ett tillskott på tio, tolv poliser, säger Hans Unander.
Kommunen samarbetar nära med industrin för att förebygga att den ökande turistströmmen orsakar trafikproblem. Exempelvis har man återupprättat järnvägsförbindelserna till Malungfors, så att så mycket som möjligt av godstrafiken kan gå på räls istället för på vägnätet.
Hand i hand med tillväxten i besöksnäringen växer även handeln. Nya livsmedelsbutiker etableras och nyligen invigdes två stora varuhus inom bygg och detaljhandel.
– Det blev en succé, med ett väldigt stort antal kunder. Vårt kundunderlag är betydligt större än kommunen och kunder reser hit från flera närliggande kommuner och Norge. Vi ser gärna att fler handlare etablerar sig här, säger Hans Unander.

Kompetensförsörjning
Den snabba tillväxten i Malung-Sälen skapar också utmaningar.
– Kompetensförsörjning och bostäder är två av våra stora framtidsutmaningar och något som vi arbetar mycket aktivt med. Vi samarbetar med regionen och näringslivet för att lösa kompetensbristen och försöker att gemensamt hitta lösningar för familjer som vill flytta hit. Dessutom för vi en dialog med Högskolan Dalarna om distansutbildning för att skapa möjligheter till kompetensutveckling i kommunen, berättar Hans Unander.
Kommunen för också en aktiv bostadspolitik och avsätter mark för såväl nya enfamiljshus som bostadsrätter och hyresrätter.
– Vi har väldigt många nya detaljplaner och det finns en stor vilja att investera i byggande, säger Hans Unander.
Han är själv född och uppvuxen i Malung och berättar att han under årens lopp har sett både uppgång och nedgång i kommunen. Nu är en spännande tid.
– Det var några tuffa år när kommunen förlorade viktiga industrier. Men det har vänt och idag är Malung-Sälen en riktig tillväxtkommun. Det är fantastiskt att få vara med om detta och se hur nya jobb och möjligheter skapas. Här finns en samarbetsanda och ett fokus på näringslivet alldeles oavsett partifärg och vi löser problem enkelt, smidigt och snabbt.

Malung-Sälens kommun

Malung-Sälens kommun är Dalarnas mest företagsamma kommun och belönades nyligen med utmärkelsen Årets Raket. Destination Sälenfjällen upplever stark tillväxt och är norra Europas största alpina skidområde och Nordens största turistområde med cirka två miljoner gästnätter per år och en årlig omsättning på cirka 2,5 miljarder kronor. Industriellt har kommunen traditionellt dominerats av sport-, skinn-, trävaruindustri och skogsbruk. Idag ökar företag inom branscherna byggindustri, handel och transport samt privata, personliga och kulturella tjänster.

www.malung-salen.se

Sveriges främsta kommuner 2019

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock

Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat baseras främst på enkätsvar från företag i Sveriges 290 kommuner, men också på statistiska fakta från SCB. Det finns klara samband mellan en kommuns placering på rankinglistan och dess utveckling vad gäller befolkningstillväxt, antal jobb och skatteintäkter. Nedan presenteras de 30 främsta kommunerna på listan.

Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat 2019
+/-Kommun201920182017
0Solna111
1Höganäs237
4Staffanstorp378
5Vårgårda4910
0Sollentuna552
-4Vellinge6214
1Partille7818
2Falkenberg81016
-3Trosa969
5Härryda10154
7Upplands Väsby111817
-8Kävlinge1246
19Öckerö133223
-2Danderyd14125
4Grästorp151924
0Upplands-Bro161630
4Ängelholm172132
12Täby183022
15Essunga193440
16Sunne203638
-7Lekeberg211426
3Helsingborg222513
3Sorsele232652
-1Gnosjö242312
-1Ydre252435
2Markaryd262815
9Herrljunga273627
-11Burlöv281728
4Knivsta293347
-10Vaggeryd302037
Årets klättrare
KommunKlättrat2019201820172016
Malung-Sälen+15898256272194
Orsa+12680206255263
Vadstena+10884192159199
Kungsör+10691197265286
Malå+88198286231262
Nykvarn+76521286529
Hallsberg+73192265208245
Älvkarleby+71170241246151
Eda+69209278287266
Tierp+65174239110128
Bästa näringslivskommun/Län
LänKommunPlacering
BlekingeSölvesborg87
DalarnaVansbro49
GotlandGotland235
GävleborgHofors141
HallandFalkenberg8
JämtlandÅre85
JönköpingGnosjö24
KalmarMönsterås40
KronobergMarkaryd26
NorrbottenBoden94
SkåneHöganäs2
StockholmSolna1
SödermanlandTrosa9
UppsalaKnivsta29
VärmlandSunne20
VästerbottenSorsele23
VästernorrlandTimrå35
VästmanlandHallstahammar63
Västra GötalandVårgårda4
ÖrebroLekeberg21
ÖstergötlandYdre25