Etikettarkiv: CGI

Digitalisering – ett medel för att nå viktiga samhällsmål

Åsa Zetterberg, Chief Digital Officer i regeringen.
Åsa Zetterberg, Chief Digital Officer i regeringen.
Riksdagens mål är att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.
– I grunden handlar det om att använda digitaliseringens möjligheter som ett medel för att nå andra viktiga samhällsmål, säger Åsa Zetterberg, regeringens Chief Digital Officer.

Åsa Zetterberg är regeringens digitaliseringschef. Hennes uppgift är att driva på genomförandet av den digitaliseringsstrategi som regeringen beslutade om i maj 2017. Det övergripande målet är att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.
– Även om Sverige är ett av världens digitalt mest mogna länder har vi ett behov av att accelerera ytterligare, inte minst med tanke på att utvecklingen hela tiden går framåt. Det går inte att leva på gamla meriter.
Hon beskriver den pågående digitaliseringen som en omställningsresa där nation och samhälle, offentlig verksamhet, företag och individer ska gå från en tillvaro där digitalt inte var per default, till att nu vara ett faktum.
– Många nya företag har med sig digitaliseringen och dess möjligheter från start. Men det är många befintliga organisationer som behöver ställa om och hantera sitt arv och sin kultur för att flytta in uppdrag, arbetssätt och erbjudanden till en värld som i vissa avseenden ser annorlunda ut än för bara några år sedan.

Stor omställning
Den stora utmaningen, menar Åsa Zetterberg, är inte tekniken utan omställningen i sig.
– För att lyckas med omställningen behöver vi vara lyhörda mot omvärlden och de vi finns till för och involvera många olika typer av kompetenser och individer. Det går inte att marginalisera digitaliseringen till en it-fråga som bara rör dem som är tekniskt bevandrade.
Eftersom möjligheterna hela tiden utvecklas med ny teknologi, efterfrågan och mognad hos kunder, medborgare och verksamheter kan man inte ange en exakt tidpunkt då målet om att Sverige ska vara världsbäst på digitalisering är uppnått.
– Vi kommer liksom inte kunna säga att vi är klara, det handlar snarare om att gå i takt med tiden. Vår strävan att bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter vilket kommer att gynna oss väl i arbetet med att skapa nya jobb, öka konkurrenskraften och inte minst när det gäller att skapa hållbarhet, en god livskvalitet och välfärd. Digitaliseringen är i det avseendet ett medel för många andra viktiga samhällsmål, fastslår Åsa Zetterberg.

Julie Améen, ansvarig för offentlig sektor på CGI Sverige.
Julie Améen, ansvarig för offentlig sektor på CGI Sverige.
Öka takten
Även Julie Améen, som ansvarar för offentlig sektor på CGI Sverige, är inne på att det inte är tekniken utan den digitala transformationen som är den stora utmaningen, inte minst inom offentlig sektor. Viktigt är också att öka takten.
– Enligt en granskning av Riksrevisionen som gjordes i våras behövs det 200 miljarder extra i statsbidrag om välfärden år 2030 ska hålla samma kvalitet som idag. Här blir digitaliseringen ett viktigt verktyg för att klara skola, vård och omsorg utan att höja skatterna, men det börjar bli bråttom.
Ett led i arbetet, menar Julie Améen, är att automatisera enkla, regelstyrda processer i syfte att jobba smartare och hushålla med befintliga personella resurser.
– Det krävs dock mer än ny teknik för att lyckas. Digitalisering och automatisering av processer påverkar människors arbete och det är viktigt att vara transparent, inkluderande och visa på alla positiva effekter, även för medarbetaren. Ett exempel är Trelleborgs kommun som digitaliserat och automatiserat en social bidragstjänst med mycket gott resultat. När socialtjänsten i en annan kommun skulle göra samma sak blev det oro och handläggare valde att sluta i protest. Rätt ledarskap är en oerhört viktig aspekt i olika verksamheters digitala resa.

Lagarbete
En annan viktig lärdom är att digitaliseringsprojekt förses med rätt resurser redan från början.
– Här gäller det att skapa team där det, förutom medarbetare från berörda verksamheter, ingår både kommunikatörer, jurister och it-människor, för att nämna några viktiga kompetensområden. Nu gäller det vår välfärd och för att lyckas öka digitaliseringstakten i offentlig sektor måste alla sträva mot en gemensam målbild och se möjligheter istället för hinder.
Hon framhåller även vikten av att skapa värde i de digitala tjänsterna.
– Riktigt bra e-tjänster skapar inte bara en enklare vardag för medborgaren utan frigör även tid på insidan, vilket gör att medarbetare kan lägga fokus på verkligt värdeskapande. För att komma dit gäller det att digitalisera hela processen och inte bara skapa ett digitalt gränssnitt på utsidan.

Strategisk styrning är en förutsättning för smarta städer

Julie Améen, ansvarig offentlig sektor vid CGI Sverige.
Julie Améen, ansvarig offentlig sektor vid CGI Sverige.
En stor utmaning vad gäller att på allvar bygga smarta städer är avsaknaden av ett helhetsperspektiv på myndighetsnivå. För att komma vidare i det digitala arbetet är det nödvändigt att anamma ett holistiskt angreppssätt och se staden som en enhet, snarare än som en samling av flera delar.

I dagsläget är resan mot den smarta staden en aning krokigare än nödvändigt. De tekniska lösningarna finns redan tillgängliga, men de olika systemen är splittrade och det saknas en helhetssyn. Enligt Julie Améen, ansvarig för offentlig sektor vid CGI Sverige, medför den rådande situationen att medborgarna varken känner till eller vet att utnyttja många av de tjänster som redan finns på plats inom samhällets infrastruktur.
– Digitaliseringen är en fantastisk möjlighet, men vi måste börja med att fråga oss själva vad en smart stad egentligen är. Många drar likhetstecken mellan en smart stad och en som är uppkopplad, alltså där exempelvis lyktstolpar, trafikljus och annat styrs digitalt, men vi vill hellre lägga tonvikt på den uppkopplade medborgaren. En smart stad blir inte smart förrän den upplevs som smart av sina invånare, besökare och företag.

Krävs ett holistiskt perspektiv
I en undersökning av en större kommun, i syfte att utröna vilka digitala tjänster invånarna ville ha tillgång till, visade det sig att en stor del av de tjänster som hamnade på topp 10 var sådana som redan fanns, men där man inte hade lyckats nå ut till medborgarna.
– Medborgarna ser staden som en enda stad, inte som en samling av förvaltningar, och de vill uppleva och nyttja stadens tjänster i ett gemensamt gränssnitt. Ska man vara en smart stad behöver tjänsterna fungera tillsammans och sätta medborgaren i centrum. Det krävs alltså ett mer holistiskt perspektiv, något som blir både billigare och mer effektivt.

En resa om tre stationer
Julie Améen exemplifierar med att resan mot den smarta staden kommer att gå via tre stationer, oavsett om det rör sig om förvaltningsnivå, stadsnivå eller nationell nivå. Inledningsvis bör man digitalisera det man redan kan, bland annat konkret infrastruktur eller bibliotek. Det ger fler tillgång till kulturella intressen och för med sig många positiva aspekter. Nästa steg på resan är att man på högsta nivå börjar betrakta staden som en enda stad och satsar på att koppla ihop det digitala till en helhet. Det kan man inte göra om man inte först bestämmer sig för en tydlig strategi för den smarta staden och arbetar utifrån den.
– I nuläget har varje enhet sin egen lösning och för att det inte ska svämma över av separata tjänster krävs strategisk styrning från högsta nivå. Det talas mycket om samverkan, men utan en strategisk riktning uppifrån är det svårt att åstadkomma några större förändringar. Det finns dock inte en enda lösning för en smart stad utan det rör sig om ett ekosystem som kräver transparens och öppenhet mellan olika aktörer. En smart stad idag kommer inte att vara smart i morgon, så både organisation och tekniska plattformar måste klara förändring för att ligga steget före och för att ta tillvara nya tjänster och möta de krav som yngre generationer ställer.
Det tredje steget på resan är att föra en kontinuerlig dialog med medborgarna och skapa ett engagemang hos användarna. Julie Améen betonar att det finns mycket att hämta hos invånarna när det gäller utvecklingen av den smarta staden och hur den bäst kan exekveras.
– När vi ger medborgarna fler alternativ och chansen att göra aktiva val får vi helt andra möjligheter att styra stadens mål. Det är alltså när varje enskild person börjar göra smarta val kopplade till det mål man sätter upp för staden som vi får ordentlig genomslagskraft. För att uppnå detta måste man bjuda in till dialog, så att det resulterar i en utväxling som underlättar för både medborgaren och staden. Idag är medborgaren helt uppkopplad och möjligheten till en nära och demokratisk dialog finns på ett helt annat sätt än tidigare.

Bör arbeta tvärfunktionellt
Julie Améen understryker att alla har kommit olika långt på resan, men hon menar att det centrala är att få upp frågan om smarta städer på agendan för att skapa en insikt om att detta är avhängigt av strategiska beslut som kommer från toppen och som tas på allvar.
– Att få teknik att prata med teknik är det enkla, men att få en organisation som arbetar tvärfunktionellt utifrån en gemensam vision där medborgaren är i centrum är svårare. Man blir lätt hemmablind, men ska vi kunna möta framtiden behöver detta omfatta alla förvaltningar och delar av organisationen, avslutar hon.