Etikettarkiv: Hållbarhet

Digitalisering – ett medel för att nå viktiga samhällsmål

Åsa Zetterberg, Chief Digital Officer i regeringen.
Åsa Zetterberg, Chief Digital Officer i regeringen.
Riksdagens mål är att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.
– I grunden handlar det om att använda digitaliseringens möjligheter som ett medel för att nå andra viktiga samhällsmål, säger Åsa Zetterberg, regeringens Chief Digital Officer.

Åsa Zetterberg är regeringens digitaliseringschef. Hennes uppgift är att driva på genomförandet av den digitaliseringsstrategi som regeringen beslutade om i maj 2017. Det övergripande målet är att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.
– Även om Sverige är ett av världens digitalt mest mogna länder har vi ett behov av att accelerera ytterligare, inte minst med tanke på att utvecklingen hela tiden går framåt. Det går inte att leva på gamla meriter.
Hon beskriver den pågående digitaliseringen som en omställningsresa där nation och samhälle, offentlig verksamhet, företag och individer ska gå från en tillvaro där digitalt inte var per default, till att nu vara ett faktum.
– Många nya företag har med sig digitaliseringen och dess möjligheter från start. Men det är många befintliga organisationer som behöver ställa om och hantera sitt arv och sin kultur för att flytta in uppdrag, arbetssätt och erbjudanden till en värld som i vissa avseenden ser annorlunda ut än för bara några år sedan.

Stor omställning
Den stora utmaningen, menar Åsa Zetterberg, är inte tekniken utan omställningen i sig.
– För att lyckas med omställningen behöver vi vara lyhörda mot omvärlden och de vi finns till för och involvera många olika typer av kompetenser och individer. Det går inte att marginalisera digitaliseringen till en it-fråga som bara rör dem som är tekniskt bevandrade.
Eftersom möjligheterna hela tiden utvecklas med ny teknologi, efterfrågan och mognad hos kunder, medborgare och verksamheter kan man inte ange en exakt tidpunkt då målet om att Sverige ska vara världsbäst på digitalisering är uppnått.
– Vi kommer liksom inte kunna säga att vi är klara, det handlar snarare om att gå i takt med tiden. Vår strävan att bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter vilket kommer att gynna oss väl i arbetet med att skapa nya jobb, öka konkurrenskraften och inte minst när det gäller att skapa hållbarhet, en god livskvalitet och välfärd. Digitaliseringen är i det avseendet ett medel för många andra viktiga samhällsmål, fastslår Åsa Zetterberg.

Julie Améen, ansvarig för offentlig sektor på CGI Sverige.
Julie Améen, ansvarig för offentlig sektor på CGI Sverige.
Öka takten
Även Julie Améen, som ansvarar för offentlig sektor på CGI Sverige, är inne på att det inte är tekniken utan den digitala transformationen som är den stora utmaningen, inte minst inom offentlig sektor. Viktigt är också att öka takten.
– Enligt en granskning av Riksrevisionen som gjordes i våras behövs det 200 miljarder extra i statsbidrag om välfärden år 2030 ska hålla samma kvalitet som idag. Här blir digitaliseringen ett viktigt verktyg för att klara skola, vård och omsorg utan att höja skatterna, men det börjar bli bråttom.
Ett led i arbetet, menar Julie Améen, är att automatisera enkla, regelstyrda processer i syfte att jobba smartare och hushålla med befintliga personella resurser.
– Det krävs dock mer än ny teknik för att lyckas. Digitalisering och automatisering av processer påverkar människors arbete och det är viktigt att vara transparent, inkluderande och visa på alla positiva effekter, även för medarbetaren. Ett exempel är Trelleborgs kommun som digitaliserat och automatiserat en social bidragstjänst med mycket gott resultat. När socialtjänsten i en annan kommun skulle göra samma sak blev det oro och handläggare valde att sluta i protest. Rätt ledarskap är en oerhört viktig aspekt i olika verksamheters digitala resa.

Lagarbete
En annan viktig lärdom är att digitaliseringsprojekt förses med rätt resurser redan från början.
– Här gäller det att skapa team där det, förutom medarbetare från berörda verksamheter, ingår både kommunikatörer, jurister och it-människor, för att nämna några viktiga kompetensområden. Nu gäller det vår välfärd och för att lyckas öka digitaliseringstakten i offentlig sektor måste alla sträva mot en gemensam målbild och se möjligheter istället för hinder.
Hon framhåller även vikten av att skapa värde i de digitala tjänsterna.
– Riktigt bra e-tjänster skapar inte bara en enklare vardag för medborgaren utan frigör även tid på insidan, vilket gör att medarbetare kan lägga fokus på verkligt värdeskapande. För att komma dit gäller det att digitalisera hela processen och inte bara skapa ett digitalt gränssnitt på utsidan.

Kommunernas gemensamma pensionsstiftelse

Per Spjut, ansvarig för pensionsstiftelser på Swedbank. Foto: Oda Hodlekve
Per Spjut, ansvarig för pensionsstiftelser på Swedbank. Foto: Oda Hodlekve
Kommuner och landsting har under åren byggt upp ett stort pensionsåtagande som är helt eller delvis ofinansierat. Ett sätt att börja finansiera denna skuld är genom en gemensam pensionsstiftelse.

Detta konstaterar Per Spjut som jobbat med pensionsfrågor under många år, nu som ansvarig för pensionsstiftelser på Swedbank.
– En ofinansierad pensionsskuld uppstår när kommunerna inte har avsatt pengar till de pensioner som de förväntas betala ut, en kostnad som belastar kommunens årliga budget. Med en växande andel pensionärer får det konsekvenser för medborgarna och välfärdssystemet i övrigt, förklarar han vidare.
Det innebär att det är de kommande generationerna som kommer att få hantera att kommuner och landsting inte satt av pengar för pensionsutbetalningar.
– Pension är per definition uppskjuten lön. Det är alltid arbetsgivarens ansvar att betala oavsett hur man väljer att finansiera pensionen. En viss del av lönen sätts av för att kunna betalas ut framöver då man slutat jobba aktivt. De flesta kommuner och landsting har inte gjort dessa avsättningar fullt ut.

Vill kommunera finansiera sitt pensionsåtagande finns det tre sätt:

Spara i egen balansräkning
Sparas pensionsavsättningarna i egen balansräkning innebär det att de tillgångarna inte är öronmärkta för pensioner utan kan användas till annan verksamhet inom kommunen eller landstinget. Ofta har man dessutom en placeringspolicy som begränsar risktagandet. Pensionsförvaltning är långsiktig och kräver högre risk.

Pensionsförsäkring
Att köpa pensionsförsäkring innebär att man helt överlåter förvaltningen av pensionsåtagandet till ett försäkringsbolag. Det kan dessutom upplevas som dyrt då försäkringbolagen har andra beräkningsgrunder och tillämpar säkerhetstillägg och risktillägg m.m. Det är också på försäkringspremien, inte den tryggade skulden, som kommuner och landsting får betala löneskatt, inte den skuld som försäkringen tryggar.

Pensionsstiftelse
Kommunen eller landstinget kan sätta in dedikerade pensionsmedel i en stiftelse som den sedan förvaltar. En pensionsstiftelse är en självständig juridisk person vars enda syfte är att trygga arbetsgivarens utfästelser om pension. En av fördelarna är att man bara betalar löneskatt på summan som sätts in i stiftelsen, medan värdeökning under förvaltningen är löneskattefri. Dessutom kan stiftelsens medel inte användas till annat än just pensioner. Kommunen eller landstinget har även kontroll över sin egen stiftelse och väljer när och hur mycket de behöver ta ut.

Kommunernas gemensamma pensionsstiftelse förenklar
Väljer man att använda sig av en pensionsstiftelse kan kommunen eller landstinget antingen starta en enskild stiftelse eller gå med i en gemensam stiftelse. Med en enskild stiftelse måste man själv ansvara för förvaltningens alla delar såsom styrelsearbete, kapitalförvaltning och administrativ hantering.
– För att göra det enklare och kostnadseffektivt för kommuner och landsting har Swedbank därför startat Kommunernas gemensamma pensionsstiftelse (KgP), där enskilda kommun eller landsting kan välja att gå med. Kommunerna utser gemensamt en styrelse som får hjälp av Swedbank med kapitalförvaltningsfrågor och administration.
En fördel med stiftelseformen jämfört med försäkringslösningen är att en kommun kan byta förvaltare om de inte är nöjda. Sätter man in pensionsmedel i en försäkringslösning är de låsta där för all framtid.

Hållbara mål
En viktig del av syftet med KgP är även att pensionsmedlen ska förvaltas hållbart, både ur ett finansiellt, socialt, miljömässigt och etiskt perspektiv.
– Stiftelsen har som mål att kontinuerligt följa utvecklingen gällande hållbara etiska investeringar inom finansbranschen. Det är viktigt att stiftelsen ställer höga krav på kapitalförvaltaren att aktivt påverka hållbarhet i samhällsutvecklingen och ta aktivt ägaransvar i de företag man placerar pengarna i. Det har varit ett viktigt kriterium för de kommuner som redan har beslutat sig att ansluta sig till stiftelsen, avslutar Per Spjut.