Etikettarkiv: Samhällsnytta

Digitalisering – ett medel för att nå viktiga samhällsmål

Åsa Zetterberg, Chief Digital Officer i regeringen.
Åsa Zetterberg, Chief Digital Officer i regeringen.
Riksdagens mål är att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.
– I grunden handlar det om att använda digitaliseringens möjligheter som ett medel för att nå andra viktiga samhällsmål, säger Åsa Zetterberg, regeringens Chief Digital Officer.

Åsa Zetterberg är regeringens digitaliseringschef. Hennes uppgift är att driva på genomförandet av den digitaliseringsstrategi som regeringen beslutade om i maj 2017. Det övergripande målet är att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.
– Även om Sverige är ett av världens digitalt mest mogna länder har vi ett behov av att accelerera ytterligare, inte minst med tanke på att utvecklingen hela tiden går framåt. Det går inte att leva på gamla meriter.
Hon beskriver den pågående digitaliseringen som en omställningsresa där nation och samhälle, offentlig verksamhet, företag och individer ska gå från en tillvaro där digitalt inte var per default, till att nu vara ett faktum.
– Många nya företag har med sig digitaliseringen och dess möjligheter från start. Men det är många befintliga organisationer som behöver ställa om och hantera sitt arv och sin kultur för att flytta in uppdrag, arbetssätt och erbjudanden till en värld som i vissa avseenden ser annorlunda ut än för bara några år sedan.

Stor omställning
Den stora utmaningen, menar Åsa Zetterberg, är inte tekniken utan omställningen i sig.
– För att lyckas med omställningen behöver vi vara lyhörda mot omvärlden och de vi finns till för och involvera många olika typer av kompetenser och individer. Det går inte att marginalisera digitaliseringen till en it-fråga som bara rör dem som är tekniskt bevandrade.
Eftersom möjligheterna hela tiden utvecklas med ny teknologi, efterfrågan och mognad hos kunder, medborgare och verksamheter kan man inte ange en exakt tidpunkt då målet om att Sverige ska vara världsbäst på digitalisering är uppnått.
– Vi kommer liksom inte kunna säga att vi är klara, det handlar snarare om att gå i takt med tiden. Vår strävan att bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter vilket kommer att gynna oss väl i arbetet med att skapa nya jobb, öka konkurrenskraften och inte minst när det gäller att skapa hållbarhet, en god livskvalitet och välfärd. Digitaliseringen är i det avseendet ett medel för många andra viktiga samhällsmål, fastslår Åsa Zetterberg.

Julie Améen, ansvarig för offentlig sektor på CGI Sverige.
Julie Améen, ansvarig för offentlig sektor på CGI Sverige.
Öka takten
Även Julie Améen, som ansvarar för offentlig sektor på CGI Sverige, är inne på att det inte är tekniken utan den digitala transformationen som är den stora utmaningen, inte minst inom offentlig sektor. Viktigt är också att öka takten.
– Enligt en granskning av Riksrevisionen som gjordes i våras behövs det 200 miljarder extra i statsbidrag om välfärden år 2030 ska hålla samma kvalitet som idag. Här blir digitaliseringen ett viktigt verktyg för att klara skola, vård och omsorg utan att höja skatterna, men det börjar bli bråttom.
Ett led i arbetet, menar Julie Améen, är att automatisera enkla, regelstyrda processer i syfte att jobba smartare och hushålla med befintliga personella resurser.
– Det krävs dock mer än ny teknik för att lyckas. Digitalisering och automatisering av processer påverkar människors arbete och det är viktigt att vara transparent, inkluderande och visa på alla positiva effekter, även för medarbetaren. Ett exempel är Trelleborgs kommun som digitaliserat och automatiserat en social bidragstjänst med mycket gott resultat. När socialtjänsten i en annan kommun skulle göra samma sak blev det oro och handläggare valde att sluta i protest. Rätt ledarskap är en oerhört viktig aspekt i olika verksamheters digitala resa.

Lagarbete
En annan viktig lärdom är att digitaliseringsprojekt förses med rätt resurser redan från början.
– Här gäller det att skapa team där det, förutom medarbetare från berörda verksamheter, ingår både kommunikatörer, jurister och it-människor, för att nämna några viktiga kompetensområden. Nu gäller det vår välfärd och för att lyckas öka digitaliseringstakten i offentlig sektor måste alla sträva mot en gemensam målbild och se möjligheter istället för hinder.
Hon framhåller även vikten av att skapa värde i de digitala tjänsterna.
– Riktigt bra e-tjänster skapar inte bara en enklare vardag för medborgaren utan frigör även tid på insidan, vilket gör att medarbetare kan lägga fokus på verkligt värdeskapande. För att komma dit gäller det att digitalisera hela processen och inte bara skapa ett digitalt gränssnitt på utsidan.

Samhällsnyttiga bolag får ny kraftfull röst

Monica Ericsson, VD för KFS och Markus Gustafsson, VD för Pacta.
Monica Ericsson, VD för KFS och Markus Gustafsson, VD för Pacta.
Snart sjösätts Sveriges största arbetsgivarorganisation för samhällsnyttiga bolag. KFS och Pacta går ihop och bildar en ny organisation med fokus på affärsmässig samhällsnytta, medlemsinflytande och hög servicenivå. Det blir en kraftfull röst, med hög kompetens att tillvarata sina medlemmars intressen och möta framtidens utmaningar.

Arbetet med att föra samman de båda arbetsgivarorganisationerna har pågått under en längre tid och i nära samråd med medlemsföretagen. Den första januari nästa år blir det officiella startskottet för den nya organisationen, som ännu inte har fått ett namn.
– Det är en otroligt spännande och unik process där vi har medlemmarnas behov i fokus. Våra medlemmar får en dubbelt så stor och kraftfull organisation som kommer att kunna driva deras intressen med större bredd och djup kompetens. Samhället står inför stora förändringar och genom samgåendet får vi helt andra muskler för att möta de arbetsgivarutmaningar som våra medlemmar står inför, säger Monica Ericsson, VD för KFS.
KFS och Pacta har till stora delar medlemmar i samma branscher och liknande arbetssätt, men det finns en del skillnader. Exempelvis har KFS fler medlemmar inom energi och infrastruktur medan Pacta har fler medlemmar inom hälso- och sjukvård och räddningstjänst. Med en gemensam organisation kan man överbrygga gapet mellan företag och branscher, bygga starkare nätverk och hitta nya samarbetsytor.
– Det finns stor potential att utöka samarbete, när det gäller exempelvis frågor om kompetensförsörjning, utbildning, digitalisering och annat. Det är ju stora framtidsutmaningar som vi står inför och då krävs kompetens och specialkunskap. Vi får också större förutsättningar för att driva frågor på nationell nivå säger Markus Gustafsson, VD för Pacta.

Självständig arbetsgivarorganisation
En annan skillnad som funnits mellan de båda organisationerna är att Pacta av tradition har haft ett mycket närmare samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.
– SKL har en omfattande multiprofessionell kompetens som våra medlemmar nu får tillgång till. Det är en stor resurs och god potential för de samhällsnyttiga företagen, säger Monica Ericsson. Samtidigt betonar hon och Markus Gustafsson att den nya arbetsgivarorganisationen kommer att vara självständig och arbeta fristående från SKL:
– Den nya organisationen hamnar inte på något sätt i skuggan av SKL, utan företräder sina medlemmar på ett helt oberoende sätt. Däremot kan vi ta del av den stora kunskap och kompetens som finns på SKL och samverka med dem i frågor som har betydelse för våra medlemmar.

Nära medlemsföretagen
Sammanslagningen av KFS och Pacta har skett i tätt samråd med medlemsföretagen, vars synpunkter har varit centrala under hela processen, från beslut om fusion till utformningen av den nya organisationens arbetssätt. Under resans gång har det funnits en hel del farhågor från medlemmar inom KFS om att SKL och Pacta skulle sätta för mycket prägel på den nya organisationen.
– Inom KFS har vi lagt stor energi på att informera om uppdraget för den nya organisationen och under hand fått våra medlemmars förtroende. Nu är det vår uppgift att initialt förvalta det ansvaret och ge den nya organisationen en bra start, berättar Monica Ericsson och Markus Gustafsson.
– Det finns ingen polarisering mellan KFS och Pacta, utan vi är alla väldigt måna om att detta ska bli något nytt, med en egen identitet, där det bästa av de båda kulturerna smälter samman. En skillnad för Pactas medlemmar blir att den nya organisationen blir mer medlemsstyrd, som KFS.
Fortfarande återstår en del viktigt arbete för att få den nya organisationen på plats. Namn, budget, verksamhetsplan är på väg fram och en ny VD förväntas tillsättas närmare årsskiftet. För Monica Ericsson och Markus Gustafsson är det med stolthet, och lite vemod, som de avslutar sina VD-uppdrag i samband med fusionen.
– Mest känner vi glädje, nybygg­aranda och förväntan. Sammanslagningen ligger helt i tiden och är rätt sätt att möta de utmaningar som arbetsmarknaden och dess parter står inför. Det är en ynnest och väldigt roligt att få vara med och lägga grunden för det.

KFS och Pacta
Den nya organisationen, som startar den 1 januari 2018 genom sammanslagningen mellan KFS och Pacta, får cirka 1 200 allmännyttiga medlemsföretag, som tillsammans sysselsätter omkring 90 000 medarbetare. Medlemmarna är såväl privata som offentliga. Målet med sammanslagningen är att skapa en ännu starkare och effektivare arbetsgivarorganisation för de samhällsnyttiga företagen. Samtidigt breddas och fördjupas kompetensen inom en rad områden så att man kan ge ännu bättre service till medlemmarna och bli en kraftfull och tydlig röst i samhällsdebatten.
www.kfs.net
www.pacta.se