Etikettarkiv: Västerås stad

Rakel hjälper oss uppfylla vårt samhällsansvar

Johan Ahlström är riskingenjör i Västerås stad där Rakel används på bred front. Foto: Pia Nordlander, BildN
Johan Ahlström är riskingenjör i Västerås stad där Rakel används på bred front. Foto: Pia Nordlander, BildN
– Som kommun har vi ett brett samhällsansvar, att ha rätt förutsättningar för kommunikation och samverkan vid samhällsstörningar är ett måste. Rakel är ett viktigt verktyg i den strävan, säger Johan Ahlström, riskingenjör i Västerås stad där Rakel används på bred front.

Västerås stad arbetar brett med sin vardagsanvändning av Rakel där såväl interna som externa nyckelfunktioner har försetts med Rakelterminaler.
– Rakel används bland annat av TiB (tjänsteperson i beredskap), KiB (kommunikatör i beredskap), socialjour, fastighetsjour och bevakningsföretag. Vi har även försett externa användare, som vinterväghållarna samt Frivilliga resursgruppen, med Rakelterminaler för att säkerställa att kommunikation och samband når hela vägen ut på fältet. Vi har även en Rakelterminal i växeln på stadens kontaktcenter så att dessa medarbetare har överhörning på händelser när de inträffar, berättar Johan Ahlström.
Totalt har Västerås placerat ut ett 30-tal Rakelterminaler i verksamheten i syfte att säkerställa kommunikation vid olika störningar som kan drabba verksamheten.
– Faktum är att vi har haft ganska många telefonavbrott i Västerås, då har Rakel kommit väl till pass.
Som exempel nämner han ett stort avbrott i mobiltelefonnätet som inträffade i våras och där både Västerås stad och Region Västmanland var drabbade.
– Normalt sett brukar telefonavbrott vara avhjälpta på max en timme. Men här kvarstod problemen under flera timmar och vi började inse den stora vidden av avbrottet. Eftersom vi försett vår fastighetsjour, beredskapsfunktion och många andra nyckelfunktioner med Rakelterminaler kunde vi ändå anropa varandra och snabbt komma i stabsläge, berättar Johan Ahlström.

Når alla snabbt
Rakel kom också väl till pass en sen fredagseftermiddag för ett par veckor sedan då Johan som var TiB blev uppringd av Vattenfall.
– De berättade att det var akut läge och att det innan kvällen var stor risk för ett omfattande strömavbrott i hela Västerås tätort. Tack vare Rakel kunde jag omedelbart få ut informationen till viktiga nyckelfunktioner och dessutom nå alla samtidigt. Just vid strömavbrott är det oerhört viktigt att få ut information snabbt till medborgarna, det är prio ett. Med hjälp av våra Rakel kan vi blixtsnabbt skapa oss en gemensam lägesbild, mobilisera en första krisledningsgrupp samt att flera personer samtidigt kan hantera den initiala krishanteringen.
Vardagsanvändningen av Rakel har även fört med sig att kommunens krisledningsgrupp numera är snabbare än de flesta blåljusorganisationer i att komma till stabsläge.
– När vi får besked om att det är risk för till exempel ett omfattande strömavbrott har jag på bara några minuter en krisledning samlad i vårt krisledningsrum, och tack vare utropen på Rakel vet alla redan varför de är där.

Sambandscentral
Rakel används också vid större evenemang som Västerås Summer Meet och Västerås Cityfestival.
– Vid dessa event förser staden olika aktörer, exempelvis Röda korset och Frivilliga resursgruppen med Rakelterminaler och nytt sedan 2017 var att vi etablerade en sambandscentral i stadshuset vilket skapade en bättre koordinering och samverkan.
Här hade vi Rakelförbindelse via talgrupper med samtliga inblandade personalgrupper vilket skapade en effektivare sambandsledning och i slutänden tryggare evenemang för medborgarna.
För att Rakelkommunikationen ska flyta på görs varje VMA-måndag sambandstester som omfattar samtliga Rakel­aktörer i kommunen.
– Några av dessa tester genomförs i DMO-läge där polisen testar sin repeater-funktion. Den allra bästa övningen är dock själva vardagsanvändningen som gör att alla kan de basala funktionerna vid skarpt läge. För oss är Rakelanvändningen ett viktigt verktyg i vår strävan att ta ansvar för vår stad och vår befolkning, fastslår Johan.

MSB & Rakel
Rakel
Rakel är ett kommunikationssystem för trygg och säker kommunikation mellan medarbetare inom samhällsviktiga verksamheter. Systemet har en unikt hög driftsäkerhet, täckning i hela Sverige och används av fler än 550 organisationer. MSB utvecklar och moderniserar Rakel, bland annat genom uppgraderingar av basstationer och växlar samt investeringar i ytterligare förbättrad reservkraft i nätet.

MSB
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, är en statlig myndighet med uppgift att utveckla samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. Arbetet sker tillsammans med kommuner, landsting, myndigheter och organisationer.

Kontakta MSB
Telefonväxel: 0771-240 240
E-post: registrator@msb.se
www.msb.se

Ny teknik i Västerås skapar trygghet: Inga låsta dörrar på demensboenden

Peter Andersson, Sara Backman, Erika Barreby och Ulrika Stefansson. Foto: Per Groth
Peter Andersson, Sara Backman, Erika Barreby och Ulrika Stefansson. Foto: Per Groth
Minskad stress bland personalen, bättre sömn för de boende och högre kvalitet i omsorgen. Nattkameror i stället för ronder blev en succé på demensboendet Hagalidsgården. Nu införs Västeråsmodellen på bred front i Västerås – ”Sveriges e-hälsokommun 2017”!

– Jätteroligt att få ett så fint pris, säger Erika Barreby, strateg på sociala nämndernas förvaltning i Västerås.
– Vi vill gärna lyfta fram vår trygghetsskapande teknik inom äldreboenden, framför allt nattkameror för personer med demenssjukdom. Det tror vi är framtiden!
Västerås Stad har länge varit en spjutspets i införandet av ny teknik i äldres vardag. Redan hösten 2013 var Västerås först i landet med att erbjuda nattkameror som ordinarie service i hemtjänsten.
– Nattkamerorna hade så goda effekter i ordinärt boende, så vi ville testa det också i särskilt boende, säger Erika Barreby.

Etiska aspekter
Men kameror i ett äldreboende kräver andra arbetsmetoder än i ett hem. Och allt förankrades väl bland personalen på Hagalidsgården, som utsågs till pilotstudie.
– Vi involverade verksamheten och frågade om det fanns intresse, säger Ulrika Stefansson, projektledare.
– Och det fanns det! Personalen på Hagalidsgården var verkligen ”på” och såg en bra möjlighet att få utveckla sina arbetsmetoder.
Hösten 2016 samlades all personal och pratade om möjligheterna, farhågorna och alla etiska aspekter.
– Vi gjorde en gemensam kartläggning av nuläget och sedan började vi förändra arbetsmetoderna, säger Ulrika Stefansson.

Skeptisk i början
Den tekniska lösningen för många blev rörelselarm i de boendes lägenheter kopplat till en kamera som kan ses i nattpersonalens telefoner. Om ett larm går, kan personalen enkelt kolla vad som hänt: Är det bara en filt som fallit ner på golvet eller behöver den boende hjälp?
– Jag var nog lite skeptisk till nattkamerorna i början, säger Peter Andersson, undersköterska på Hagalidsgården.
– Men efter att ha använt systemet i verkligheten ett tag undrar man bara: Varför har vi inte haft det här tidigare? Jag ser bara positivt på det.
I en delrapport om försöket på Hagalidsgården konstateras bland annat:
”Effekterna för den enskilde har varit tydliga. Nattpersonalen beskriver att de boende sover bättre och längre, nu när de inte blir störda lika mycket som tidigare.”
”Både personal och boende upplever att Hagalid nu är både lugnare och tystare och personalen beskriver att den inre stressen har minskat avsevärt.”

Sömnen är bättre
Peter Andersson håller med:
– Vad gäller stressen för oss i personalen har det blivit betydligt bättre. Tidigare gjorde vi tre ronderingar per natt hos alla boende, totalt cirka 90 besök, med allt vad det betydde av störd nattsömn för dem. Nu går vi helt och hållet efter individens aktuella behov.
– De boendes sömn har blivit betydligt bättre. Och vi kan lägga mer tid på dem som verkligen behöver hjälp, i stället för att springa runt i huset på ronder hela tiden. Vilket gör att kvaliteten på det vi gör har blivit bättre också, säger Peter Andersson.
Den prisade ”Västeråsmodellen” innebär inte bara nattkameror, utan också att tidigare låsta dörrar på demensboenden nu kan vara öppna, tack vare ny teknik.
– Det var vår klarsynta personal som kom med idén i början av det här projektet; individanpassade armbandslarm som ger signal ifall ”Agda” är på väg ut genom ytterdörren, berättar Ulrika Stefansson.
– I så fall kan vi gå och möta henne, och antingen gå en promenad eller vägleda henne in igen. Det gör att dörrarna kan stå olåsta på ett annat sätt än tidigare och vi kan erbjuda de boende en högre livskvalitet.

Många studiebesök
Intresset för Västeråsmodellen har varit stort och studiebesöken många på de tre berörda boendena: Hagalidsgården, Klockarkärleken och Hälleborg. Nu ska modellen successivt spridas vidare till alla äldreboenden i Västerås.
– En viktig lärdom är att inte låsa sig fast vid en teknisk lösning. Vår uppgift i omsorgen är att kartlägga behoven och beskriva vad de nya prylarna ska kunna göra åt oss, inte hur tekniken ska se ut, säger Ulrika Stefansson.
– Vi är övertygade om att ny teknik för tryggare tillsyn är här för att stanna. Men exakt vilken teknik – det vet vi inte riktigt ännu.

Västerås stad
Västerås stad har sedan 2005/2006 arbetat med modern informations- och kommunikationsteknik (IKT) inom äldrenämndens ansvarsområde.
I september 2013 startades projektet Välfärdsteknologi på äldreboenden. Projektet har redovisat goda resultat och har förlängts till och med 2017. Syftet med projektet var att kartlägga behov av, möjligheter med och konsekvenser av en ökad teknikanvändning på äldreboende. Genom uppdrag från Myndigheten för delaktighet fick Västerås stad delta i regeringens satsning kring teknisk utveckling inom vård och omsorg för personer med nedsatt beslutsförmåga.

Västerås utsågs till Sveriges e-hälso­kommun 2017. Priset delas ut av Vitalis, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Föreningen Sveriges socialchefer och Funktionsrätt Sverige.
Ur motiveringen: ”Med tydligt ledarskap, uttalad målsättning, inkluderande perspektiv och stort engagemang har man lyckats flytta fram positionerna och visa digitaliseringens potential för brukare, anhöriga och medarbetare. En kommun som ingår partnerskap med dem man är till för och som vill vara en stad med människor och teknik i en framgångsrik symbios. En kommun som visat hur digitala lösningar kan bidra till ett bättre liv för människor med kognitiva funktionshinder. En kommun som generöst delat med sig av sina erfarenheter och varit en föregångare, till stor inspiration för många andra!”

Kontaktpersoner:
Ulrika Stefansson, projektledare
Tel: 021-39 14 97
Erika Barreby, strateg
Tel: 021-39 18 38
www.vasteras.se/västeråsmodellen