Etikettarkiv: DIGG

Artikel

Rivstart för DIGG

Anna Eriksson, generaldirektör, Myndigheten för Digital Förvaltning. Foto: Petra Berggren/DIGG
Anna Eriksson, generaldirektör, Myndigheten för Digital Förvaltning. Foto: Petra Berggren/DIGG

DIGG, Myndigheten för Digital Förvaltning, fick något av en rivstart när den inrättades för drygt ett år sedan. Förväntningarna från omvärlden var höga, samtidigt som den utdragna regeringsbildningen gjorde att startsträckan blev lite längre än önskat.

Ett av DIGGs uppdrag är att samordna offentlig sektor i frågor som rör e-legitimering och e-underskrift, både nationellt och internationellt.
– EU-förordningen eIDAS trädde i kraft precis när vi drog igång. Under det gångna året har vi bland annat kopplat in fem länders e-legitimationer så att de går att använda i Sverige, förutsatt att svenska tjänster stöder dem. Vi har också tagit fram föreskrifter och satt upp tillsynsverksamhet när det gäller efakturalagen och lagen om tillgänglighet till digital offentlig service, berättar Anna Eriksson, generaldirektör, Myndigheten för Digital Förvaltning.
DIGG har även i samverkan med andra myndigheter genomfört två regeringsuppdrag med fokus säker och effektiv tillgång till grunddata.
– Uppdragen kan ses som en förstudie till hur vi i Sverige ska utbyta data med varandra för att göra våra verksamheter effektivare, och för att underlätta för medborgare och företag i kontakt med det offentliga. Vi har även fått i uppdrag att främja den offentliga förvaltningens förmåga att tillgängliggöra öppna data och bedriva datadriven innovation. I uppdraget ingår också att främja offentlig förvaltnings förmåga att använda AI.

”En stor utmaning i det arbetet är att teknikutvecklingen går så extremt fort”

Utmaningar
En stor utmaning i det arbetet är att teknikutvecklingen går så extremt fort.
– Det betyder att även förändringsarbetet måste gå fortare. Visst, det finns många utmaningar rent tekniskt, men svårigheterna handlar mer om organisatoriska frågor och styrningsfrågor än om teknik.
Om fem år hoppas Anna Eriksson att data som strategisk resurs, och hur man jobbar med frågan, blivit en självklar del av den offentliga verksamheten.
– Då hoppas jag att DIGGs insats kommer att handla mer om att säkerställa att förutsättningar finns för att alla hela tiden ska kunna gå vidare, och inte så mycket om att få alla att förstå att man behöver röra på sig.

Artikel

Digitalisering handlar om verksamhetsutveckling

Torbjörn Larsson, ordförande för KommITS och John Torgersson, vd för Pulsen Integration.
Torbjörn Larsson, ordförande för KommITS och John Torgersson, vd för Pulsen Integration.
– Digitalisering handlar inte om teknik utan om verksamhetsutveckling. För att effektivisera offentlig sektor måste processerna ses över. Digitaliserade lösningar är tillsammans med omorganisationer och andra åtgärder viktiga verktyg i det arbetet, säger Torbjörn Larsson, ordförande KommITS.

Regeringens ambition är att statliga myndigheter, kommuner och landsting ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter för att skapa en effektiv offentlig sektor.
– I grunden handlar det om en gigantisk verksamhetsutveckling. Idag talar alla om automation som något nytt men faktum är att it-avdelningar sedan länge har jagat automation i syfte att effektivisera driften av olika interna system. Skillnaden är att efterfrågan på automatisering numera kommer från ledningshåll, säger Torbjörn Larsson.
En av automationens främsta drivkrafter inom offentlig sektor är demografiförändringarna som kommer att ge en framtid där färre människor ska stödja fler och med mindre medel.
– Att göra något åt den egna verksamheten är ett måste, och automation av vissa monotona processer kan vara en åtgärd av flera. Viktigast är att se över helheten; vissa bitar kanske man löser genom en omorganisation eller liknande. Men mycket kommer att handla om att sätta in någon form av robot eller en enkel e-tjänst istället för ett kundcentrum, till exempel.

Integration
Att skapa en enkel e-tjänst för kommuninvånare är en sak, men att i nästa steg koppla tjänsten till en myndighet eller annan aktör, blir ofta övermäktigt för en liten kommun.
– Dels för att det är dyrt och dels för att det är svårt att få tillgång till myndigheters IT-system. Här finns idag flera olika statliga initiativ som till exempel Sambruk, Inera och DIGG som kommer att försöka hjälpa till med integration och sammankoppling.
Ett lysande exempel är, enligt Torbjörn Larsson, SSBTEK, SammanSatt BasTjänst för Ekonomiskt Bistånd, som ägs och förvaltas av SKL. Tjänsten gör det möjligt för en kommun att via sitt verksamhetssystem få information från statliga myndigheter och organisationer. Informationen används till prövning av biståndsansökningar. Över 90 procent av Sveriges kommuner är anslutna till SSBTEK som varje år besvarar cirka fem miljoner frågor.
– Det behövs fler liknande lösningar inom andra områden. Förutom ren effektivisering handlar det om likvärdighet. Det ska inte vara bättre att bo i en kommun än en annan för att handläggare är snälla eller har mer pengar att röra sig med. Därför är dessa centrala initiativ viktiga. Här kan även små kommuner med begränsad budget göra stora vinster, fastslår Torbjörn Larsson.

Grundbult
John Torgersson, vd för Pulsen Integration, är inne på samma linje.
– Hittills har digitalisering inom offentlig sektor handlat om att hitta en tillämpning för att lösa något problem vilket inte i sig är någon utmaning. Det finns många som kan ta fram en tillämpning till nästan vilken idé som helst; utmaningen är att få allt att fungera som en helhet.
Steg ett är enligt John Torgersson att ta kontroll över informationen och att tänka integration redan från början.
– Vad vill vi tillhandahålla, vad vill vi exponera och vilken information är viktig? Viktigt är också att inte låsa in sig i någon lösning eller hos en leverantör, utan att man äger sin egen information och tillgängligheten till den. För den som vill lyckas med digitalisering är integration en slags grundbult, annars blir det lätt en isolerad lösning som inte fungerar med helheten.

Krävs strategi
Han påpekar att en genomtänkt integrationsstrategi även påskyndar processen att komma ut med nya tjänster och lösningar, samt underlättar ändringar när det blir fel.
– Digitalisering handlar ofta om att bryta okänd mark och att med hjälp av ny teknik hitta nya lösningar på gamla problem. Allt kommer kanske inte att fungera fullt ut redan från början. Därför måste det vara lätt att byta tillämpning eller testa ett annat spår vid behov.
På frågan om Sverige verkligen kan bli världsbäst på digitalisering svarar John Torgersson att förutsättningarna finns.
– Vi har kapaciteteten och kunnandet men börjar halka efter på vissa områden. Jag har förhoppningar om att den nya myndigheten för digitalisering ska bidra till att vissa saker standardiseras så att digitaliseringstakten inom offentlig sektor kan öka. Framtiden ser lovande ut, men mycket av det som var framtid igår är verklighet idag. Behovet av välfungerande integrationstjänster och automatiserade processer är stort.

Artikel

Lagarbete krävs för att digitalisera den offentliga sektorn fullt ut

Anna Eriksson, generaldirektör för DIGG.
Anna Eriksson, generaldirektör för DIGG.
Anna Eriksson är generaldirektör för Sveriges yngsta myndighet, DIGG, Myndigheten för digital förvaltning. Hon kommer närmast från en tjänst som utvecklingsdirektör på Lantmäteriet med ansvar för strategisk verksamhetsutveckling och it.

Den nya digitaliseringsmyndigheten har i uppdrag att samordna och stötta den förvaltningsgemensamma digitaliseringen, ansvara för den förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturen, bistå regeringen med underlag för utvecklingen av digitalisering av offentlig förvaltning samt följa och analysera utvecklingen. I stort sett alla myndigheter samt kommuner, landsting och regioner ingår i DIGG:s ansvar, undantagna är regeringskansliet, Säpo, Fortifikationsverket, Försvarshögskolan och de myndigheter som tillhör försvarsdepartementet.
Anna Eriksson menar att Sverige, generellt sett, är bra på digitalisering. Många myndigheter och kommuner har kommit en bra bit på väg. Det som behövs nu är en gemensam plattform.
– Då syftar jag inte på en teknisk plattform utan ett fundament i många bemärkelser som kan stödja alla. I praktiken handlar det om att få till en förvaltningsgemensam digital infrastruktur som möjliggör ett informationsutbyte mellan offentliga aktörer och samhälle, där medborgare och företagare inte behöver lämna sina uppgifter flera gånger. För att klara det krävs samordning och för oss som myndighet handlar det om att i samarbete med andra för att göra detta möjligt.

Lagarbete
När det kommer till digitalisering av den offentliga sektorn är det enligt Anna Eriksson klassiskt lagarbete som gäller.
– Steg ett handlar om att nå ut till alla och få dem att förstå vad vi tillsammans kan åstadkomma. I nästa steg gäller det att mobilisera styrkorna och motivera alla att sätta igång.
En av de största utmaningarna, menar hon, är att olika aktörer har kommit olika långt, både i verksamhetsutveckling och i digital mognad.
– Den digitala tekniken erbjuder enorma möjligheter till förbättring och förenkling för medborgarna i Sverige och många myndigheter har varit ute tidigt. En stor utmaning är därför att hantera de gamla systemen tillsammans med de nya för att i slutänden koppla ihop dem och få till en helhet. Det som behövs nu är att vi jobbar tillsammans och får igång det gemensamma informationsutbytet.