Etikettarkiv: Välfärd

Digitalisering – ett medel för att nå viktiga samhällsmål

Åsa Zetterberg, Chief Digital Officer i regeringen.
Åsa Zetterberg, Chief Digital Officer i regeringen.
Riksdagens mål är att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.
– I grunden handlar det om att använda digitaliseringens möjligheter som ett medel för att nå andra viktiga samhällsmål, säger Åsa Zetterberg, regeringens Chief Digital Officer.

Åsa Zetterberg är regeringens digitaliseringschef. Hennes uppgift är att driva på genomförandet av den digitaliseringsstrategi som regeringen beslutade om i maj 2017. Det övergripande målet är att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.
– Även om Sverige är ett av världens digitalt mest mogna länder har vi ett behov av att accelerera ytterligare, inte minst med tanke på att utvecklingen hela tiden går framåt. Det går inte att leva på gamla meriter.
Hon beskriver den pågående digitaliseringen som en omställningsresa där nation och samhälle, offentlig verksamhet, företag och individer ska gå från en tillvaro där digitalt inte var per default, till att nu vara ett faktum.
– Många nya företag har med sig digitaliseringen och dess möjligheter från start. Men det är många befintliga organisationer som behöver ställa om och hantera sitt arv och sin kultur för att flytta in uppdrag, arbetssätt och erbjudanden till en värld som i vissa avseenden ser annorlunda ut än för bara några år sedan.

Stor omställning
Den stora utmaningen, menar Åsa Zetterberg, är inte tekniken utan omställningen i sig.
– För att lyckas med omställningen behöver vi vara lyhörda mot omvärlden och de vi finns till för och involvera många olika typer av kompetenser och individer. Det går inte att marginalisera digitaliseringen till en it-fråga som bara rör dem som är tekniskt bevandrade.
Eftersom möjligheterna hela tiden utvecklas med ny teknologi, efterfrågan och mognad hos kunder, medborgare och verksamheter kan man inte ange en exakt tidpunkt då målet om att Sverige ska vara världsbäst på digitalisering är uppnått.
– Vi kommer liksom inte kunna säga att vi är klara, det handlar snarare om att gå i takt med tiden. Vår strävan att bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter vilket kommer att gynna oss väl i arbetet med att skapa nya jobb, öka konkurrenskraften och inte minst när det gäller att skapa hållbarhet, en god livskvalitet och välfärd. Digitaliseringen är i det avseendet ett medel för många andra viktiga samhällsmål, fastslår Åsa Zetterberg.

Julie Améen, ansvarig för offentlig sektor på CGI Sverige.
Julie Améen, ansvarig för offentlig sektor på CGI Sverige.
Öka takten
Även Julie Améen, som ansvarar för offentlig sektor på CGI Sverige, är inne på att det inte är tekniken utan den digitala transformationen som är den stora utmaningen, inte minst inom offentlig sektor. Viktigt är också att öka takten.
– Enligt en granskning av Riksrevisionen som gjordes i våras behövs det 200 miljarder extra i statsbidrag om välfärden år 2030 ska hålla samma kvalitet som idag. Här blir digitaliseringen ett viktigt verktyg för att klara skola, vård och omsorg utan att höja skatterna, men det börjar bli bråttom.
Ett led i arbetet, menar Julie Améen, är att automatisera enkla, regelstyrda processer i syfte att jobba smartare och hushålla med befintliga personella resurser.
– Det krävs dock mer än ny teknik för att lyckas. Digitalisering och automatisering av processer påverkar människors arbete och det är viktigt att vara transparent, inkluderande och visa på alla positiva effekter, även för medarbetaren. Ett exempel är Trelleborgs kommun som digitaliserat och automatiserat en social bidragstjänst med mycket gott resultat. När socialtjänsten i en annan kommun skulle göra samma sak blev det oro och handläggare valde att sluta i protest. Rätt ledarskap är en oerhört viktig aspekt i olika verksamheters digitala resa.

Lagarbete
En annan viktig lärdom är att digitaliseringsprojekt förses med rätt resurser redan från början.
– Här gäller det att skapa team där det, förutom medarbetare från berörda verksamheter, ingår både kommunikatörer, jurister och it-människor, för att nämna några viktiga kompetensområden. Nu gäller det vår välfärd och för att lyckas öka digitaliseringstakten i offentlig sektor måste alla sträva mot en gemensam målbild och se möjligheter istället för hinder.
Hon framhåller även vikten av att skapa värde i de digitala tjänsterna.
– Riktigt bra e-tjänster skapar inte bara en enklare vardag för medborgaren utan frigör även tid på insidan, vilket gör att medarbetare kan lägga fokus på verkligt värdeskapande. För att komma dit gäller det att digitalisera hela processen och inte bara skapa ett digitalt gränssnitt på utsidan.

Stora utmaningar för kommuner och landsting

Vesna Jovic, vd för SKL. Foto: SKL
Vesna Jovic, vd för SKL. Foto: SKL
En åldrande befolkning, integration, kompetensbrist och digitalisering ställer höga krav på den svenska välfärden.
– Våra kommuner, landsting och regioner står inför stora utmaningar och jobbar mycket aktivt med de stora framtidsfrågorna, säger Vesna Jovic, vd för SKL.

Liksom i de flesta västländer är välfärden i Sverige hårt prövad och behöver göra nya vägval för att klara av att leverera högkvalitativa tjänster som motsvarar invånarnas förväntningar.
Förra året gick det generellt mycket bra ekonomiskt för de svenska kommunerna, som uppvisade ett överskott på 22 miljarder kronor. Vesna Jovic framhåller emellertid att en stor del av intäkterna var engångsbelopp från markförsäljningar samt stora, riktade statsbidrag.
– Det påverkar resultatet positivt, men bara tillfälligt. Framöver ser vi stora utmaningar vad gäller ekonomi och finansiering av välfärden. Effektivisering är en nyckel, men också fler generella statsbidrag som kommunerna själva får besluta över. Syftet är gott med de många riktade statsbidragen, men de är ofta ineffektiva och kräver mycket byråkrati. Sveriges olika kommuner, landsting och regioner skiljer sig åt mycket åt sinsemellan och de vet bäst själva hur de ska tillgodose sina medborgares olika behov, säger hon.

Demografiska förändringar
Den snabbt åldrande befolkningen är en av de stora utmaningarna som välfärden står inför. De demografiska förändringarna betyder att en krympande andel personer i arbetsför ålder ska försörja allt fler. Samtidigt ökar efterfrågan av sjukvård, äldreomsorg och annan välfärd.
– Vi har haft jämvikt mellan den arbetande delen av befolkningen och dem som inte jobbar, men redan 2018 kommer vi att få en obalans. De senaste årens stora invandring ökar andelen personer i arbetsför ålder, men den innebär också ett större antal barn, unga och äldre. Men om vi lyckas med att få ut nyanlända i utbildning och arbete, exempelvis genom snabbspår in i bristyrken, är det av väldigt stor betydelse för välfärden, säger Vesna Jovic.
Just kompetensförsörjningen inom kommuner och landsting är en av de omedelbart brännande frågorna och den offentliga sektorn står inför stora rekryteringsbehov. Inom de närmaste åren behövs 500 000 nya medarbetare inom alla kärnområden.
– Här gäller det att tänka nytt för att intressera unga och för att motivera personal att stanna kvar. Vi måste visa på bredden av intressanta arbeten och jobba med arbetsmiljö- och ledarskapsfrågor. Det är viktigt att lyssna på medarbetarna och skapa förutsättningar för dem att påverka sin arbetssituation, menar Vesna Jovic.
Genom en effektivare samverkan mellan kommuner, landsting och regioner kan kompetens bättre tas tillvara och välfärdstjänster rationaliseras. Inte minst mindre och glesbygdskommuner kan ha mycket att vinna på att samarbeta över kommungränserna, men idag finns många juridiska hinder.
– Nu finns ett konkret förslag från kommunutredningen till så kallad avtalssamverkan så att kommuner kan samverka för att effektivisera välfärdsuppdraget. Vi har idag en onödigt snårig reglering som fungerar som en hämsko, men med det färska förslaget finns gott hopp om ändring. Samverkan mellan landsting, regioner och kommuner kan också förbättras. Den nya lagen om utskrivningsklara patienter är ett steg i rätt riktning. Vi vill ju samverka än mer med varandra, men det är viktigt att man hamnar på rätt nivå och att hela kedjan fungerar.

Digitalisering
Den offentliga sektorn står idag inför omfattande digitalisering, både när det gäller att exempelvis automatisera vissa arbetsuppgifter, men också i våra kontakter medborgarna.
– Rätt använd kan digitalisering få ner kostnader och avhjälpa kompetensbrist. Men det gäller att noga avväga vilka arbetsuppgifter som lämpar sig för att automatisera. Exempelvis kan kanske rättning av nationella prov eller vissa former av nätbaserad undervisning vara sådana, säger Vesna Jovic. SKL tittar på hur vi kan bidra på nationell nivå och vi ser ett stort behov av samarbete med staten, exempelvis genom Digitaliseringsmyndigheten. Digitalisering är både en utmaning i sig och en av lösningarna på våra utmaningar.