Bostadsbrist

Kommunerna behöver stöd från staten för att hantera bostadsbristen

Publicerad 11 november 2019
Text: Annika Wihlborg
Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock

Bostadsbristen är sedan länge ett faktum i många av Sveriges kommuner. SKL arbetar för att stötta kommunerna i deras bostadsbyggande och strävar även efter att påverka den statliga bostadspolitiken. En av de viktigaste faktorerna för att komma tillrätta med bostadsbristen är, enligt Jan-Ove Östbrink, bostadspolitisk expert på SKL, att staten axlar rollen som en aktiv medspelare och partner till kommunernas bostadspolitik.

Jan-Ove Östbrink, bostadspolitisk expert på SKL.
Jan-Ove Östbrink, bostadspolitisk expert på SKL.

– Bostadsbristen får konsekvenser på många nivåer, både för individen och för den ekonomiska tillväxten. Många människor har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden, medan andra har svårt att flytta till en annan kommun för att exempelvis söka jobb eller studera eftersom de helt enkelt inte får tag på någon bostad, säger Jan-Ove Östbrink.

”Vi strävar efter att skapa bästa möjliga förutsättningar för kommunernas bostadsbyggande”

Väl fungerande samarbete underlättar
– Kommunerna kan förstås öka bostadsbeståndet genom att bygga via sina kommunala bostadsbolag, men de kan också göra mycket för att skapa rätt förutsättningar för privata byggherrar. En sak som visat sig vara framgångsrik är också att kommuner vässar sina organisationer genom att kommunicera ett enhetligt och tydligt budskap kring den övergripande visionen med bostadsbyggandet, säger Jan-Ove Östbrink.
Ett välfungerande samarbete med byggbranschen och inom kommunen samt en tydligt kommunicerad utvecklingsplan och vision är andra framgångsfaktorer för kommuner som lyckats väl med bostadsbyggandet.
– Vi strävar efter att skapa bästa möjliga förutsättningar för kommunernas bostadsbyggande genom att undanröja olika former av statliga hinder. Ett problem är att staten har antagit en väldigt passiv roll i den svenska bostadspolitiken. Vi vill se en betydligt mer aktiv stat och ett återupprättande av en statlig bostadspolitik som tar ett helhetsgrepp, säger Jan-Ove Östbrink.

Ekonomiska incitament behövs
Statens viktigaste uppgift är enligt honom att dels undanröja juridiska hinder för kommunernas bostadspolitik och dels att erbjuda ekonomiska incitament som skapar förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande, en ökad rörlighet på bostadsmarknaden och för att erbjuda alla goda bostäder.
– Det är viktigt att såväl statliga myndigheter som länsstyrelser gör gemensam sak med kommuner snarare än att enbart anta myndighetsrollen och motarbeta dem i deras strävan att lösa bostadsbristen, säger Jan-Ove Östbrink.

Bengt Fardelius, chef för affärsutveckling på BoKlok.
Bengt Fardelius, chef för affärsutveckling på BoKlok.

Underlätta för de med vanlig plånbok
– Kommunerna har det yttersta ansvaret för bostadsförsörjningen. Samtidigt behöver de ha rätt förutsättningar för att ta sitt ansvar för att komma till rätta med bostadsbrist, exempelvis att undanröja målkonflikter mellan olika lagstiftningar och tydliga spelregler för stöd för bostadsbyggandet. En nyckelfråga för oss aktörer är tillgången på planlagd mark med rätt förutsättningar för bostadsbyggande, säger Bengt Fardelius, chef för affärsutveckling på BoKlok, som profilerat sig genom att bygga bostäder för människor med vanliga inkomster, ett prissegment där bostadsbehovet är stort.

”Vi behöver en mångfald av bostadstyper i olika prisklasser”

Driv inte upp markpriserna
– Tillgången på mark som kommunen själv förfogar över varierar mycket mellan olika kommuner. Som markägare bör kommunen ställa sig frågan om man ska bidra till att driva upp markpriserna genom budgivning på marken eller om man ska bedriva en markanvisningspolitik som istället främjar ett bostadsbyggande i enlighet med kommunens bostadsförsörjningsprogram. Det kan man göra genom att ha fast pris på marken och använda andra kriterier, som boendekostnad vid markanvisningar, säger Bengt Fardelius.

Sträva efter mångfald
En stor del av den byggbara marken ägs av privata aktörer. Men genom det kommunala planmonopolet har kommunerna ändå stora möjligheter att påverka vilken typ av bostadsbebyggelse man vill prioritera. De senaste åren har trenden varit att förtäta städerna, vilket ofta är resurskrävande för kommunernas planavdelningar. Förtätningsprojekt resulterar dessutom ofta i dyra bostäder.
– Vi behöver en mångfald av bostadstyper i olika prisklasser. På senare år har många kommuner prioriterat bort planläggning i städernas utkanter där byggherrar har möjlighet att bygga prisvärda hyres- och bostadsrätts­lägenheter där människor har råd att bo, säger Bengt Fardelius.
Planlagd mark är idag en bristvara i många kommuner, vilket lett till stigande markpriser. Kommuner som är duktiga på att planlägga så de har tillräckligt med planlagd mark kan istället hålla nere markpriserna.
– Jag vill uppmana kommuner att inte medverka till att driva upp markpriserna. Stigande markpriser drabbar i slutänden konsumenten. Styr istället utifrån vilken typ av bostäder som efterfrågas och sträva efter att ha en bredd i de detaljplaner som tas fram och den typ av bostäder som byggs, säger Bengt Fardelius.