Etikettarkiv: Bostadsbyggande

Kommunerna behöver stöd från staten för att hantera bostadsbristen

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock

Bostadsbristen är sedan länge ett faktum i många av Sveriges kommuner. SKL arbetar för att stötta kommunerna i deras bostadsbyggande och strävar även efter att påverka den statliga bostadspolitiken. En av de viktigaste faktorerna för att komma tillrätta med bostadsbristen är, enligt Jan-Ove Östbrink, bostadspolitisk expert på SKL, att staten axlar rollen som en aktiv medspelare och partner till kommunernas bostadspolitik.

Jan-Ove Östbrink, bostadspolitisk expert på SKL.
Jan-Ove Östbrink, bostadspolitisk expert på SKL.

– Bostadsbristen får konsekvenser på många nivåer, både för individen och för den ekonomiska tillväxten. Många människor har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden, medan andra har svårt att flytta till en annan kommun för att exempelvis söka jobb eller studera eftersom de helt enkelt inte får tag på någon bostad, säger Jan-Ove Östbrink.

”Vi strävar efter att skapa bästa möjliga förutsättningar för kommunernas bostadsbyggande”

Väl fungerande samarbete underlättar
– Kommunerna kan förstås öka bostadsbeståndet genom att bygga via sina kommunala bostadsbolag, men de kan också göra mycket för att skapa rätt förutsättningar för privata byggherrar. En sak som visat sig vara framgångsrik är också att kommuner vässar sina organisationer genom att kommunicera ett enhetligt och tydligt budskap kring den övergripande visionen med bostadsbyggandet, säger Jan-Ove Östbrink.
Ett välfungerande samarbete med byggbranschen och inom kommunen samt en tydligt kommunicerad utvecklingsplan och vision är andra framgångsfaktorer för kommuner som lyckats väl med bostadsbyggandet.
– Vi strävar efter att skapa bästa möjliga förutsättningar för kommunernas bostadsbyggande genom att undanröja olika former av statliga hinder. Ett problem är att staten har antagit en väldigt passiv roll i den svenska bostadspolitiken. Vi vill se en betydligt mer aktiv stat och ett återupprättande av en statlig bostadspolitik som tar ett helhetsgrepp, säger Jan-Ove Östbrink.

Ekonomiska incitament behövs
Statens viktigaste uppgift är enligt honom att dels undanröja juridiska hinder för kommunernas bostadspolitik och dels att erbjuda ekonomiska incitament som skapar förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande, en ökad rörlighet på bostadsmarknaden och för att erbjuda alla goda bostäder.
– Det är viktigt att såväl statliga myndigheter som länsstyrelser gör gemensam sak med kommuner snarare än att enbart anta myndighetsrollen och motarbeta dem i deras strävan att lösa bostadsbristen, säger Jan-Ove Östbrink.

Bengt Fardelius, chef för affärsutveckling på BoKlok.
Bengt Fardelius, chef för affärsutveckling på BoKlok.

Underlätta för de med vanlig plånbok
– Kommunerna har det yttersta ansvaret för bostadsförsörjningen. Samtidigt behöver de ha rätt förutsättningar för att ta sitt ansvar för att komma till rätta med bostadsbrist, exempelvis att undanröja målkonflikter mellan olika lagstiftningar och tydliga spelregler för stöd för bostadsbyggandet. En nyckelfråga för oss aktörer är tillgången på planlagd mark med rätt förutsättningar för bostadsbyggande, säger Bengt Fardelius, chef för affärsutveckling på BoKlok, som profilerat sig genom att bygga bostäder för människor med vanliga inkomster, ett prissegment där bostadsbehovet är stort.

”Vi behöver en mångfald av bostadstyper i olika prisklasser”

Driv inte upp markpriserna
– Tillgången på mark som kommunen själv förfogar över varierar mycket mellan olika kommuner. Som markägare bör kommunen ställa sig frågan om man ska bidra till att driva upp markpriserna genom budgivning på marken eller om man ska bedriva en markanvisningspolitik som istället främjar ett bostadsbyggande i enlighet med kommunens bostadsförsörjningsprogram. Det kan man göra genom att ha fast pris på marken och använda andra kriterier, som boendekostnad vid markanvisningar, säger Bengt Fardelius.

Sträva efter mångfald
En stor del av den byggbara marken ägs av privata aktörer. Men genom det kommunala planmonopolet har kommunerna ändå stora möjligheter att påverka vilken typ av bostadsbebyggelse man vill prioritera. De senaste åren har trenden varit att förtäta städerna, vilket ofta är resurskrävande för kommunernas planavdelningar. Förtätningsprojekt resulterar dessutom ofta i dyra bostäder.
– Vi behöver en mångfald av bostadstyper i olika prisklasser. På senare år har många kommuner prioriterat bort planläggning i städernas utkanter där byggherrar har möjlighet att bygga prisvärda hyres- och bostadsrätts­lägenheter där människor har råd att bo, säger Bengt Fardelius.
Planlagd mark är idag en bristvara i många kommuner, vilket lett till stigande markpriser. Kommuner som är duktiga på att planlägga så de har tillräckligt med planlagd mark kan istället hålla nere markpriserna.
– Jag vill uppmana kommuner att inte medverka till att driva upp markpriserna. Stigande markpriser drabbar i slutänden konsumenten. Styr istället utifrån vilken typ av bostäder som efterfrågas och sträva efter att ha en bredd i de detaljplaner som tas fram och den typ av bostäder som byggs, säger Bengt Fardelius.

BoKlok tror på en bostadsmarknad för alla

Bengt Fardelius, chef för affärer på BoKlok.
Bengt Fardelius, chef för affärer på BoKlok.
Överallt syns de – byggkranarna. Inte sedan miljonprogrammets dagar har det byggts så mycket som idag. Men nu hörs röster om att det redan byggts för mycket och att vi snart riskerar att stå med tomma lägenheter samtidigt som det råder bostadsbrist.

– Det byggs helt enkelt fel typ av bostäder. Det vi ser är en felmatchning mellan det som byggs och det människor faktiskt har råd att bo för, säger Bengt Fardelius, chef för affärer på BoKlok.
I över tjugo år har Boklok byggt bostäder för människor med vanliga inkomster. Det var grunden redan från början när Ingvar Kamprad var med och skapade konceptet. Då precis som nu är utgångpunkten att en ensamstående förskollärare med ett barn ska ha råd att bo i en Boklok-lägenhet.

Flera parallella bostadsutmaningar
Kommunerna har flera utmaningar när det gäller bostäder. Det framgår av den dagliga dialogen som BoKlok har med politiker och tjänstemän runt om i Sverige.
– Egentligen kokar det ner till frågan, hur kan vi skapa en bostadsmarknad för alla utan att ställa olika grupper mot varandra?, säger Bengt Fardelius.
I bostadsbristens Sverige har särskilt några grupper utmaningar på bostadsmarknaden. Det handlar bland annat om unga som ännu inte kommit in på hyres- eller bostadsrättsmarknaden, nyanlända som har svårt att komma in både på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden, och äldre som har behov av en mer tillgänglig bostad.

Ökande kostnader för åldrande befolkning
I takt med den åldrande befolkningen ökar behovet av bostäder för äldre. Samtidigt ökar kostnaderna för kommunernas äldreomsorg. För att möta detta behov har BoKlok i samarbete med Silviahemmet tagit fram en ny typ av bostäder där människor ska kunna bo kvar i sitt eget hem längre.
– SilviaBo är inget vårdboende utan vanliga bostäder till en rimlig kostnad, anpassade för äldre och personer med till exempel demenssjukdom, säger Bengt Fardelius.
Genom samarbetet med Silviahemmet har man hittat smarta lösningar som underlättar vardagen. Det kan handla om särskilt tillgänglighetsanpassade badrum, olika tekniska hjälpmedel i hemmet eller något så enkelt som olika färger på entréerna till husen.

Blockhyrning kan minska insteget på bostadsmarknaden
För att hjälpa till med bland annat nyanländas etablering i samhället har BoKlok tillsammans med utvalda kommuner tagit fram ett koncept som ger förutsättningar för arbete, bostad och utbildning. Det nya i BoKloks koncept är att kommunen långtidshyr i nybildade bostadsrättsföreningar, som BoKlok startar och bygger. Kommunen hyr i sin tur ut dessa lägenheter till nyanlända eller andra grupper som står längre ifrån bostadsmarknaden.
– Genom den här modellen kan nyanlända snabbt etablera sig och få möjlighet till ett långsiktigt boende där de kan träffa nya grannar, lära sig språket och få tillgång till arbetslivserfarenhet. Då får vi en form av vardagsintegration, säger Bengt Fardelius.
Haninge blir första kommunen som kommer att blockhyra lägenheter i ett nytt projekt i Jordbro med inflyttning hösten 2018. Kommunen hyr lägenheterna i tio år, och hyr i sin tur ut dem på treårskontrakt. När kontraktet går ut ges familjerna som bor i lägenheten möjlighet att köpa den för att kunna bo kvar, annars kan kommunen hyra ut lägenheten igen.

Nytt ramavtal ger kommunerna prisvärda bostäder
Länge har SABO:s kombohus gjort det möjligt för kommunala bostadsbolag att avropa prisvärda bostadshus. Nu har Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, genomfört en ramupphandling som gör det möjligt för över 900 kommunala bolag att bygga prisvärda hyresrätter upphandlade enligt LOU. BoKlok blev som en av fyra leverantörer utvalda. Första projektet som Bo­Klok kommer att bygga enligt SKL-avtalet blir i Leksand.
– Vi ser stora möjligheter i att kombinera hyresrätter enligt SKL-avtalet tillsammans med SilviaBo-konceptet och upplägget för blockuthyrning i samma bostadsområde. Det skapar en blandning av både bostadsrätter och hyresrätter, lägenheter och radhus. Då kan vi verkligen nå olika målgrupper, i olika åldrar, med olika behov i skiftande livssituation. Vi är övertygade om att detta minskar klyftorna och segregationen på bostadsmarknaden och skapar förutsättningar för en mer inkluderande bostadsmarknad, för alla.

BoKlok
BoKlok är ett boendekoncept utvecklat av Skanska och IKEA. Företaget bygger omkring 1 200 bostäder per år och har hittills byggt 10 000 bostäder för människor med vanliga inkomster. BoKlok ansvarar för hela värdekedjan, från produktutveckling, projektutveckling och tillverkning i fabrik till försäljning, byggnation och kundrelationerna efter inflyttning. BoKlok har cirka 350 medarbetare i Sverige, Norge och Finland.

Kontakta oss:
Kundtjänst: 020-26 55 65
Växel: 010-448 00 00
E-post: kontakt@boklok.se
www.boklok.se

www.boklok.se