Etikettarkiv: Kommun

Digitaliseringsresan baseras på ett gediget grundfundament

Thomas Molén, CDO och Johan Gammelgård, direktör Administration och Innovation i Umeå kommun.
Thomas Molén, CDO och Johan Gammelgård, direktör Administration och Innovation i Umeå kommun.

Umeå kommuns omfattande och djupgående digitala transformation genomförs med utgångspunkt att det är medarbetarna som är nyckeln till förändring och att det handlar om en långsiktig förändringsprocess. Det strategiska arbetet har gett resultat, Umeå är en av fem finalister till utmärkelsen Årets digitaliseringskommun 2019.

– Nomineringen sporrar oss i vårt fortsatta digitaliseringsarbete och bekräftar att vi befinner oss på rätt väg, säger Johan Gammelgård, direktör Administration och Innovation i Umeå kommun.

Digital kompetens
Umeå är en expansiv kommun vars mål är att vara 200000 invånare år 2050. Kommunen har under några år jobbat målmedvetet med ett tydligt fokus på att skapa bra förutsättningar för en digital transformation. Hörnstenar i förändringsarbetet är digital kompetens, förändringsledning och en stärkt innovationsförmåga. Det handlar om att introducera och implementera en digital kultur som genomsyrar samtliga verksamheter i hela kommunen.
– Sommaren 2019 antog kommunfullmäktige det övergripande målet Digitalt först. Kommunen ska ta tillvara digitaliseringens möjligheter för att klara kompetensförsörjningen, förbättra arbetsmiljön och öka medborgarnyttan, säger Thomas Molén, CDO i Umeå kommun.
För att säkerställa att de utvecklingsprojekt och satsningar som ger mest nytta prioriteras, arbetar kommunen också med ett specifikt uppdrag kring prioritering, beslut, finansiering och effekthemtagning.
– Genom att effektivisera på rätt ställen frigör vi utrymme för utveckling och innovation. På så sätt kan Umeå som plats bli ännu mera attraktiv för både våra invånare och näringslivet, säger Johan Gammelgård.

Grundarbetet lönar sig längre fram
Just det faktum att Umeå kommun lagt mycket energi på att bygga en gedigen grundstruktur för sitt digitaliseringsarbete betraktar han som en framgångsfaktor. Under hösten drar även en webbaserad digitaliseringsutbildning för samtliga kommunens medarbetare igång.
– Vi vill stärka medarbetarnas kompetens kring vilken nytta digitaliseringen kan bidra med. Det skapar bra förutsättningar när vi sedan utvecklar framtidens digitala tjänster som hjälper oss att leverera en högkvalitativ välfärd även framöver. Vi är övertygade om att vårt grundarbete kommer att löna sig längre fram i digitaliseringsresan, säger Johan Gammelgård.

Umeå kommun

Umeå är norra Sveriges största stad och en av Sveriges snabbast växande platser. Umeå har under de senaste 50 åren mer än fördubblat sin befolkning, och är i dag Sveriges 11:e största stad med över 128000 invånare.
Umeå är norra Sveriges ledande industriort med stora världsledande exportföretag och en stor och växande tjänstesektor med spjutspetsföretag inom IT och bioteknik.

www.umea.se

Utsedd till Årets Raket

Hans Unander (S), kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Malung-Sälen. Foto: Timea Hedlund
Hans Unander (S), kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Malung-Sälen. Foto: Timea Hedlund

Tydlighet, snabbhet och tillgänglighet är grundbulten i Malung-Sälens näringslivsfilosofi. Detta är ett framgångsrecept. Kommunen utsågs nyligen till Årets Raket i Svenskt Näringslivs rankning av företagsklimat i Sveriges kommuner. På bara ett år har kommunen klättrat 158 placeringar.

– Det är naturligtvis väldigt roligt och ett kvitto på att vi gör rätt saker. Vi har arbetat oerhört hårt och målmedvetet under de senaste två åren och det har gett resultat, säger Hans Unander (S), kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Malung-Sälen.
För ett par år sedan tvingades kommunen klubba igenom ett omfattande sparpaket. Bland det första man gjorde var att lägga ned hela näringslivsenheten. Det var ett beslut som blev starkt ifrågasatt. Men syftet var inte att nedprioritera näringslivsfrågorna, utan tvärtom.
– Vi ville lägga dessa frågor på högsta nivå. Nu är det kommunchefen och kommunalråden som hanterar detta och det skickar en viktig signal till näringslivet. Tack vare det här upplägget skapar vi ett nära, personligt samarbete mellan kommunledningen och näringslivet och det har visat sig väldigt framgångsrikt. Våra företagare har lätt att ta kontakt med oss och de får snabba svar på sina frågor. Det här tillvägagångssättet skapar starka relationer mellan kommunen och företagarna, säger Hans Unander.

Stark tillväxt
Näringslivet i Malung-Sälen är varierat. Idag finns inte mycket kvar av Malungs tidigare så framgångsrika skinnindustri, men ett flertal andra industrier verkar inom kommunen. Den stora tillväxten står turismen för och idag växer besöksnäringen närmast explosionsartat. Med den nya internationella flygplatsen i Sälen, som invigs i december, väntas tillväxten öka ytterligare. Totalt satsas närmare fem miljarder kronor inom turistbranschen under den närmaste tioårsperioden, med bland annat nya pistområden och liftanläggningar och flera nya hotell.
– Antalet invånare i Sälen är drygt tvåtusen, men under högsäsong har vi lika många människor som Västerås. Det är viktigt att det offentliga hänger med i utvecklingen med service och infrastruktur. Bland annat kommer vi nu att få ett tillskott på tio, tolv poliser, säger Hans Unander.
Kommunen samarbetar nära med industrin för att förebygga att den ökande turistströmmen orsakar trafikproblem. Exempelvis har man återupprättat järnvägsförbindelserna till Malungfors, så att så mycket som möjligt av godstrafiken kan gå på räls istället för på vägnätet.
Hand i hand med tillväxten i besöksnäringen växer även handeln. Nya livsmedelsbutiker etableras och nyligen invigdes två stora varuhus inom bygg och detaljhandel.
– Det blev en succé, med ett väldigt stort antal kunder. Vårt kundunderlag är betydligt större än kommunen och kunder reser hit från flera närliggande kommuner och Norge. Vi ser gärna att fler handlare etablerar sig här, säger Hans Unander.

Kompetensförsörjning
Den snabba tillväxten i Malung-Sälen skapar också utmaningar.
– Kompetensförsörjning och bostäder är två av våra stora framtidsutmaningar och något som vi arbetar mycket aktivt med. Vi samarbetar med regionen och näringslivet för att lösa kompetensbristen och försöker att gemensamt hitta lösningar för familjer som vill flytta hit. Dessutom för vi en dialog med Högskolan Dalarna om distansutbildning för att skapa möjligheter till kompetensutveckling i kommunen, berättar Hans Unander.
Kommunen för också en aktiv bostadspolitik och avsätter mark för såväl nya enfamiljshus som bostadsrätter och hyresrätter.
– Vi har väldigt många nya detaljplaner och det finns en stor vilja att investera i byggande, säger Hans Unander.
Han är själv född och uppvuxen i Malung och berättar att han under årens lopp har sett både uppgång och nedgång i kommunen. Nu är en spännande tid.
– Det var några tuffa år när kommunen förlorade viktiga industrier. Men det har vänt och idag är Malung-Sälen en riktig tillväxtkommun. Det är fantastiskt att få vara med om detta och se hur nya jobb och möjligheter skapas. Här finns en samarbetsanda och ett fokus på näringslivet alldeles oavsett partifärg och vi löser problem enkelt, smidigt och snabbt.

Malung-Sälens kommun

Malung-Sälens kommun är Dalarnas mest företagsamma kommun och belönades nyligen med utmärkelsen Årets Raket. Destination Sälenfjällen upplever stark tillväxt och är norra Europas största alpina skidområde och Nordens största turistområde med cirka två miljoner gästnätter per år och en årlig omsättning på cirka 2,5 miljarder kronor. Industriellt har kommunen traditionellt dominerats av sport-, skinn-, trävaruindustri och skogsbruk. Idag ökar företag inom branscherna byggindustri, handel och transport samt privata, personliga och kulturella tjänster.

www.malung-salen.se

Många vinnare när Karlskrona införde elektronisk signering

Emma Hessbo, IT-projektledare, Karlskrona kommun. Foto: Jörgen Ragnarson
Emma Hessbo, IT-projektledare, Karlskrona kommun. Foto: Jörgen Ragnarson
– Det bästa är att den elektroniska signeringen frigör tid vilket gynnar både medarbetare och medborgare. Dessutom är det en smidig lösning med noll miljöpåverkan, så alla tjänar på detta, säger Emma Hessbo, IT-projektledare, Karlskrona kommun.

Precis som i många andra svenska kommuner står digitalisering högt upp på agendan i Karlskrona kommun.
– Ett viktigt mål är att utveckla kommunens serviceutbud med stöd av digitalisering, att skapa högre kvalitet och effektivitet i verksamheten är en viktig del av den strävan, säger Emma Hessbo.
Hon påpekar att digitalisering inte är någon nyhet i kommunen, skillnaden är att utvecklingen numera är verksamhetsdriven.
– Tidigare handlade digitalisering mest om IT-relaterade frågor, idag kommer mycket av drivet från verksamheten men även från kommunens ledningsgrupp, vilket vi på IT tycker är väldigt positivt.
Ett tydligt exempel där ett verksamhetsbehov legat till grund för införandet av en digital tjänst är elektroniska signaturer.
– Här har drivkraften kommit från kommunens HR-chef, Ewa Strömsten, som leder kommunens övergripande samverkansgrupp.
Emma berättar att samverkansgruppen består av cirka 20 personer från olika verksamheter där några har sin arbetsplats i kommunhuset medan andra håller till på helt andra platser i kommunen. Tidigare inleddes varje möte med manuell tidskrävande signering av diverse styrdokument och tidigare protokoll.

Ödslade tid
– Ewa upplevde detta som mycket ineffektivt och att värdefull mötestid lades på fel saker. Att signera innan mötet var inte heller optimalt, det innebar i så fall att hon fick boka tid med berörda personer för att få det aktuella dokumentet påskrivet. Alla i gruppen ville få till en bättre och effektivare process i samverkansmötena.
Bollen gick snart vidare till IT-avdelningen som fick i uppdrag att undersöka möjligheten att införa elektronisk signering.
– Vi började sondera marknaden och såg att många leverantörer har egna signeringslösningar i sina verksamhetssystem. Men vi ville inte låsa in oss utan hitta en lösning som inte var nischad för ett speciellt verksamhetssystem.
Eftersom kommunen sedan länge har ett gott samarbete med Pulsen gick frågan till dem.
– De hjälpte oss att ta fram en lösning som blev Nexus GO PDF signing, en molntjänst som gör det möjligt för användare att göra säkra, elektroniska underskrifter i PDF-dokument.
Användarna som bjuds in till tjänsten behöver bara ladda ner appen Personal Mobile eller använda sitt Bank-ID. Via någon av dessa kan de sedan logga in både till tjänsten samt signera dokument.
– Det är mycket smidigt och fördelen är att man vet när, och av vem, ett dokument är signerat, att signaturen är giltig och att dokumentet inte har ändrats efter signering eftersom allt loggas digitalt, berättar Emma.

Lyckad pilot
Det är nu ganska exakt ett år sedan som den första piloten startades. Försöket slog väl ut och idag används den elektroniska signeringslösningen av ett antal olika samverkansgrupper i kommunen.
– Lösningen har fått mycket positiv respons. Det bästa har varit användarvänligheten och enkelheten vilket också var ett krav från personerna i samverkansgruppen där IT-kompetensen varierar från hög till låg.
Den största utmaningen längs vägen har inte varit att få den tekniska lösningen på plats tillsammans med Pulsen. Utmaningen har snarare bestått i att förankra ett nytt arbetssätt vilket dock varit en låg tröskel eftersom lösningen är erkänt enkel att använda.
– Vi såg till att ha bra support i början, vi på IT fanns till hands för att svara på frågor om de dök upp, det mesta handlade dock om enkla saker som glömda lösenord och liknande.
Emma berättar att samverkansgruppens signeringsprojekt har gett ringar på vattnet. Idag efterfrågas lösningen även av andra kommunala verksamheter.
Viktiga framgångsfaktorerna med signeringsprojektet har enligt Emma varit att man började i liten skala, gjorde en pilot och hade ett väl avgränsat projekt.
– Att ha en beställare i kommunens ledningsgrupp har varit en annan nyckelfaktor för framgång, det har vi vunnit mycket på.

Pulsen
Pulsenkoncernen med cirka 1 300 anställda har sin grund inom IT, men har idag en stor bredd i sina verksamheter. Företaget är familjeägt och har sedan starten 1964 en stark tradition av expansion genom långsiktighet. Detta har resulterat i mångåriga kundrelationer, inte minst med landets kommuner och expansiva distanshandelsföretag.

Pulsen
Nils Jakobsonsgatan 5
501 15 Borås
Tel: 033-17 18 00
www.pulsen.se

Vellinge kommun i toppen på årets företagsklimatsranking

Christer Ekdahl, näringslivsutvecklare och Carina Wutzler (M), kommunstyrelsens ordförande i Vellinge kommun.
Christer Ekdahl, näringslivsutvecklare och Carina Wutzler (M), kommunstyrelsens ordförande i Vellinge kommun.
Vellinge är tillbaks i toppen på Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i Sverige.
– Vi tog till oss av förra årets svacka och har jobbat hårt med att förbättra bland annat handläggningstider och service till näringslivet, säger kommunstyrelsens ordförande, Carina Wutzler (M).

Vellinge klättrade hela tolv placeringar, från till fjortonde till andra plats, på Svenskt Näringslivs årliga ranking av företagsklimatet i landets 290 kommuner. Den starka klättringen har inte kommit per automatik. Under det gångna året har kommunens ledning arbetat hårt med olika förbättringsområden som framkom i enkäten till förra årets ranking.
– Vi tog till oss synpunkterna och har genom SKL:s program ”Förenkla – helt enkelt” arbetat med att utveckla kommunens kontakter med näringslivet samt skapa en större förståelse för företagens behov. Näringslivsrepresentanter har deltagit i utvecklingsarbetet där utgångspunkten har varit det som företagen själva anser vara viktigt för möjligheten att starta, verka och växa, berättar Carina Wutzler.
Digitalisering har varit en del av arbetet vilket bland annat resulterat i ett antal nya e-tjänster för restaurangnäringen i kommunen.
– Genom att förenkla och digitalisera våra ansökningar och registreringar har vi lyckats underlätta det administrativa arbetet för restaurangägare. Genom tjänsten Serverat kan de på ett enkelt ta fram checklistor och hitta annat stöd inför olika ansökningsförfaranden.

En väg in
Under det gångna året har kommunen även förstärkt bemanningen på näringslivssidan som nu består av två personer som arbetar dedikerat med företagen i Vellinge.
– Vi vill tydliggöra att det ska vara en väg in till kommunen. Företagare som kontaktar oss ska inte skickas runt mellan olika personer och avdelningar utan ha en kontaktperson som lotsar dem rätt redan från början. I grunden handlar det om att vi vill att företag ska välja Vellinge kommun när de står inför att etablera ett företag. För att klara det måste vi vara företagarvänliga och ha en tydlig approach.

Nära dialog
Målbilden är att företagen ska se kommunen som en samarbetspartner där man tillsammans skapar förutsättningar för ett bra näringslivsklimat.
– För att klara det måste vi tänka framåt, annorlunda och ha en nära dialog med företagen. Det är de som står för innovationen, vår uppgift som kommun är att ge dem rätt förutsättningar, fastslår Carina Wutzler.
Vellinge är också en kommun som är positiv till att privata företag driver till exempel skolor, hemtjänst och annan traditionell, kommunal service.
– Vår inställning är att vi inte ska konkurrera med näringslivet och ser därför gärna att det finns företag som utför dessa tjänster, utan att för den skull ge avkall på några kvalitetskrav, tvärtom.

Utmaningar
En utmaning för framtiden är kollektivtrafiken och infrastrukturen i stort.
– Vellinge kommun har ett fantastiskt geografiskt läge, med närhet till kontinenten, hamnen i Trelleborg och inte minst till arbetsmarknad, högskolor och universitet i Malmö och Lund. Men det gäller att infrastrukturen hänger med och byggs ut så att den konkurrensfördel vi har idag inte försvinner. Därför har kommunen en aktiv dialog med Region Skåne och Trafikverket kring dessa frågor.
En annan framtidsutmaning är stigande havsnivåer.
– Visst, det ligger långt i fram i tiden men om företagare ska våga satsa på Vellinge måste de kunna lita på att vi arbetar för att få fram lösningar även på morgondagens utmaningar. En del av det arbetet är att utreda hur vi ska bygga skydd mot stigande havsnivå.
Hon påpekar att ett blomstrande näringsliv är en förutsättning för kommunens utveckling.
– De lokala företagen skapar inte bara arbetstillfällen och skatteintäkter, de bidrar också till att hålla samhället levande.
Att Vellinge nu är tillbaka i toppen på Svenskt Näringslivs ranking ser hon som ett kvitto på att verksamheten är på rätt väg.
– Det känns bra, men nu gäller det att inte bli nöjd och luta sig tillbaka. Vi måste fortsatt vara på tårna och jobba för att bli ännu bättre, fastslår Carina Wutzler.

Vellinge kommun
Vellinge kommun ligger mitt i den expansiva Öresundsregionen. Här har du nära till både naturen och en stor arbetsmarknad. Vellinge har några av Sveriges finaste stränder, nöjda invånare, ett välmående näringsliv och ett rikt kultur- och föreningsliv.

The Factory – ett ekosystem av vad entreprenörer behöver

Mikael Wintzell, grundare och vd på Wellstreet framför innovationshubben The Factory. Foto: Annika Derwinger Falkuggla
Mikael Wintzell, grundare och vd på Wellstreet fram­för innovationshubben The Factory. Foto: Annika Derwinger Falkuggla
I samverkan med bolaget Wellstreet och Centria Fastigheter siktar Sollentuna kommun på att 2019 lansera en stimulerande miljö för innovation och entreprenörskap för såväl startuper som etablerade bolag.

Under 2019 kommer innovationshuben The Factory att lanseras i Sollentuna kommun. Läget är strategiskt placerat mellan Arlanda och Stockholm stad, och vid lanseringen kommer hubben att bli Nordens största innovationsmiljö.
– Det är ett spännande koncept med fokus på att bli en naturlig samlingspunkt för många av Sollentunas företagare såväl som en digitaliseringshubb för framtidens företag. Det är glädjande att Wellstreet har valt Sollentuna som plats för sin etablering och vi ser fram emot ett gott samarbete, säger Henrik Thunes (M), kommunstyrelsens ordförande i Sollentuna kommun.
Enligt Mikael Wintzell, grundare och vd på Wellstreet, är detta en av många lösningar på problemet med Stockholms innerstadsfokus och ett sätt att hjälpa entreprenörer och bolag i stor skala, integrerat med verksamheter som finns innanför tullarna.
– The Factory kommer att erbjuda arbetsmiljöer med en framväxande infrastruktur av absolut toppklass i en kommun som omfamnar näringslivet och som tidigt förstått samhällets behov av olika boendeformer i anslutning till hög kvalitet och tillgänglighet i skola, vård och omsorg. Med The Factory som bas kan våra entreprenörer och övriga hyresgäster erbjudas och erbjuda en plattform för sann work-life balance, säger Mikael Wintzell.

Tror på ett inkluderande Stockholm
The Factory ska alltså bli den självklara miljön för innovation och entreprenörskap och med hela 1 500 angränsande höghuslägenheter i nya stadsdelen Södra Häggvik utformar Sollentuna ett samhälle i vilket man kan både bo, studera och jobba utan att behöva resa långt. Utöver Wellstreets egna verksamhet kommer det även att finnas plats för upp till 100 startupbolag, en digital skola, vc-bolag, medelstora techbolag, gym, barnområde, samt restaurang i huset.
– Vi tror på ett inkluderande Stockholm där hela regionen finns med för att växa det digitala entreprenörskapet. Det innebär dock inte att alla behöver verka i regionens absoluta nav. Därför breddar vi vår verksamhet med ett antal affärsområden i syfte att erbjuda en plattform innehållande ett ekosystem av allt en entreprenör behöver för att realisera sina drömmar, säger Mikael Wintzell.

Breddar med ett antal affärsområden
De affärsområden som omfattas av den nya satsningen inkluderar att investera i startups i tidiga skeden, hittills 42 bolag sedan starten och att göra investeringar på upp till 5 miljoner kronor per ticket på två nivåer, “Seed” för startups i idéstadie och “Growth” för bolag med nyligen lanserad produkt där det finns potential för optimering, skalbarhet och internationalisering, såväl som en tydlig väg till kassaflödespositivitet.
Satsningens andra ben innebär att göra större investeringar på 10-30 miljoner kronor per ticket tillsammans med en handfull familjekontor och entreprenörer, med fokus på etablerade bolag där det behövs kapital för att nå nya marknader eller för att fortsätta tillväxten på ett sunt sätt.
I tredje hand finns också målet att stötta i resan mot marknadslansering och global tillväxt. Satsningen drivs av ett 40-tal anställda i it-utvecklingsbolag, bokföring, UX och e-handelsspecialister. Bolagen marknadsför sig under egna varumärken, är tillgängliga för externa uppdrag och är lönsamma.

Snabbt ut på marknaden
Sist men inte minst erbjuder Wellstreet större företag innovation-as-a-service med ett globalt perspektiv baserat på en beprövad metodik och process för att ta saker från idé till verklighet på kort tid med en unik kombination av det strategiska och det taktiska. Här erbjuds mycket mer än bara konsulttimmar och strategisk rådgivning. Fokus ligger på uppdrag såsom att starta innovationslab för att öka innovationstakten i existerande bolag eller att sätta upp deras investeringsarm. Som en del av detta har man även knutit till sig några externa rådgivare. Bland dessa finns tungviktare som Konrad Bergström, Sofi Fahrman och Tuva Palm.
– Det vi är i dag och vill vara i större skala är en plattform som innehåller ett ekosystem av allt en entreprenör behöver för att realisera sina drömmar och bygga bolag som snabbt kan komma ut på marknaden. Vi finns till för att hjälpa entreprenören och bolagen i vår sfär att göra färre misstag och fler rätt snabbare, avslutar Mikael Wintzell.

Henrik Thunes (M), kommunstyrelsens ordförande i Sollentuna kommun. Foto: Sollentuna kommun / Erja Lempinen
Henrik Thunes (M), kommunstyrelsens ordförande i Sollentuna kommun. Foto: Sollentuna kommun / Erja Lempinen

Näringslivssatsningar höjde Piteå kommun 86 placeringar

Foto: Piteå kommun
Foto: Piteå kommun
På mindre än ett år har Piteå kommun klättrat 86 placeringar i Svenskt näringslivs näringslivsranking. Framgången är ett resultat av riktade satsningar på konstruktiv dialog och samverkan, och en engagerad kommun som blickar mot framtiden.

Då Peter Palmqvist tillträdde som näringslivschef i Piteå kommun i januari i år, lämnade kommunens placering i Svenskt näringslivs näringslivsranking en hel del att önska, men genom fokuserat arbete och aktiva satsningar från både kommunens näringslivsavdelning och politiker har situationen förändrats radikalt.
– Våra politiker har satt näringslivsfrågorna på agendan som ett prioriterat område och våra gemensamma satsningar har verkligen gjort skillnad. I årets undersökning har vi klättrat hela 86 placeringar. Det är naturligtvis oerhört glädjande och visar att vi är på rätt väg, fastslår Peter.

Uppskattade möten
På näringslivsavdelningen möter man regelbundet företag från olika branscher i kommunen. Men i år har man satsat lite extra på att göra det tillsammans med politiker och tjänstepersoner från olika förvaltningar i den kommunala organisationen. Målet har varit att få till en öppen dialog för att få veta vad företagen tycker och tänker om allt från rådande näringslivsklimat till om det var något konkret ärende man ville få hjälp med.
– Jag har varit verksam i andra kommuner förut och kom hit med öppna sinnen utan att egentligen veta vad Piteås näringsliv hade för tankar och funderingar. Och vi kan konstatera att våra möten har varit väldigt uppskattade. Genom att träffas och föra dialog löser man så mycket. Och visst finns det ett och annat som behöver fixas, men på det stora hela är många företag relativt nöjda vilket också har varit bra för oss som dagligen jobbar med näringslivsfrågor att få reda på.

Stark och attraktiv kommun
Så numera är konstruktiv kommunikation mellan kommun och näringsliv en kontinuerlig punkt på dagordningen. Förutom regelbundna företagsbesök har det också under året anordnats diskussionsforum och workshops för ökad samverkan. Syftet har varit att lyfta aspekter som är viktiga för både företagen och för Piteå med det gemensamma målet att skapa ett livskraftigt näringslivsklimat och en stark och attraktiv kommun.
– Vi har ett starkt näringsliv som vågar ta för sig och många företag med verklig spetskompetens, framförallt inom cleantech, bioenergi och skogsnäring vilket sätter Piteå på kartan. Och just nu har vi ett rejält tryck från företag som vill etablera sig i Piteå. Vi har ett stort attraktivt industriområde som ständigt utvecklas alldeles vid vår hamn som idag har blivit ett växande transportnav för regionen.
Bara några mil från Piteå centrum pågår ett annat projekt som många kanske inte känner till men som är i mångmiljardklassen. Området heter Markbygden och där pågår nu byggnationen av en av de största vindkraftsparkerna i Europa. Totalt ska 1 100 vindkraftverk sättas upp och fullt utbyggt kommer Markbygden producera ungefär 10 TWh varje år, tillräckligt för att ge ström åt 400 000 hushåll för ett helt år. Förutom att vindkraftsparken kommer att generera arbetstillfällen innebär projektet också att kommunen utmärker sig som en stark industriort, och det redan idag rådande intresset för etableringar kommer bara att öka med tiden.
– Naturligtvis blir det då centralt för oss att underlätta och främja både etablerade och nya aktörer. Men det är inte bara inom industrin som det sker en utveckling. Vi har också en besöksnäring som blomstrar med många privata krafter som driver Piteå framåt. Vi är en populär semesterort bland annat på grund av Pite Summer Games, som är en av världens största fotbollsturneringar för ungdomar och så självklart Pite Havsbad, Norrlands riviera, som för övrigt slog besöksrekord för tredje sommaren i rad. Piteå är alltså inte bara en stad för näringslivet, utan också en attraktiv kommun att bo i, leva i, och besöka.

Satsar för framtiden
Peter säger att responsen på den förbättrade rankingen har varit mycket positiv, vilket i sig blir ett kvitto på att det intensiva arbetet har gett resultat, men han betonar också att det gäller att inte luta sig tillbaka och vara nöjd.
– När ekonomin överlag går som tåget är det bara att hänga på; utmaningen kommer istället när vindarna vänder. Därför fortsätter vi med att vara ännu mer synliga ute bland företagen och ytterligare stärka de samarbeten som finns. Vi måste också fortsätta vårt gemensamma arbete med att skapa en attraktiv kommun, med nya bostadsområden, ett aktivt kulturliv och utmärkt välfärd – det ökar möjligheterna till kompetensförsörjning för företagen och leder förhoppningsvis till att vi kan bli ännu fler pitebor. Det är självklart en lång process, men jag ser bara positivt på framtiden, avslutar Peter.

Peter Palmqvist, näringslivschef i Piteå kommun. Foto: Maria Fäldt
Peter Palmqvist, näringslivschef i Piteå kommun. Foto: Maria Fäldt

Piteå kommun
Piteå ligger vid Bottenvikens kust, mitt emellan Skellefteå och Luleå. Det bor cirka 42 100 människor i kommunen, som är känd för sin gemytliga atmosfär. Här samsas producerande industri med besöksnäring, handel och evenemang och man satsar lika mycket på att utveckla näringslivet som det verkliga livet. För det är hit man kommer när man kommer hem.

Piteå kommun
Tel. vxl: 0911-69 60 00
www.pitea.se

Digitalisering handlar om verksamhetsutveckling

Torbjörn Larsson, ordförande för KommITS och John Torgersson, vd för Pulsen Integration.
Torbjörn Larsson, ordförande för KommITS och John Torgersson, vd för Pulsen Integration.
– Digitalisering handlar inte om teknik utan om verksamhetsutveckling. För att effektivisera offentlig sektor måste processerna ses över. Digitaliserade lösningar är tillsammans med omorganisationer och andra åtgärder viktiga verktyg i det arbetet, säger Torbjörn Larsson, ordförande KommITS.

Regeringens ambition är att statliga myndigheter, kommuner och landsting ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter för att skapa en effektiv offentlig sektor.
– I grunden handlar det om en gigantisk verksamhetsutveckling. Idag talar alla om automation som något nytt men faktum är att it-avdelningar sedan länge har jagat automation i syfte att effektivisera driften av olika interna system. Skillnaden är att efterfrågan på automatisering numera kommer från ledningshåll, säger Torbjörn Larsson.
En av automationens främsta drivkrafter inom offentlig sektor är demografiförändringarna som kommer att ge en framtid där färre människor ska stödja fler och med mindre medel.
– Att göra något åt den egna verksamheten är ett måste, och automation av vissa monotona processer kan vara en åtgärd av flera. Viktigast är att se över helheten; vissa bitar kanske man löser genom en omorganisation eller liknande. Men mycket kommer att handla om att sätta in någon form av robot eller en enkel e-tjänst istället för ett kundcentrum, till exempel.

Integration
Att skapa en enkel e-tjänst för kommuninvånare är en sak, men att i nästa steg koppla tjänsten till en myndighet eller annan aktör, blir ofta övermäktigt för en liten kommun.
– Dels för att det är dyrt och dels för att det är svårt att få tillgång till myndigheters IT-system. Här finns idag flera olika statliga initiativ som till exempel Sambruk, Inera och DIGG som kommer att försöka hjälpa till med integration och sammankoppling.
Ett lysande exempel är, enligt Torbjörn Larsson, SSBTEK, SammanSatt BasTjänst för Ekonomiskt Bistånd, som ägs och förvaltas av SKL. Tjänsten gör det möjligt för en kommun att via sitt verksamhetssystem få information från statliga myndigheter och organisationer. Informationen används till prövning av biståndsansökningar. Över 90 procent av Sveriges kommuner är anslutna till SSBTEK som varje år besvarar cirka fem miljoner frågor.
– Det behövs fler liknande lösningar inom andra områden. Förutom ren effektivisering handlar det om likvärdighet. Det ska inte vara bättre att bo i en kommun än en annan för att handläggare är snälla eller har mer pengar att röra sig med. Därför är dessa centrala initiativ viktiga. Här kan även små kommuner med begränsad budget göra stora vinster, fastslår Torbjörn Larsson.

Grundbult
John Torgersson, vd för Pulsen Integration, är inne på samma linje.
– Hittills har digitalisering inom offentlig sektor handlat om att hitta en tillämpning för att lösa något problem vilket inte i sig är någon utmaning. Det finns många som kan ta fram en tillämpning till nästan vilken idé som helst; utmaningen är att få allt att fungera som en helhet.
Steg ett är enligt John Torgersson att ta kontroll över informationen och att tänka integration redan från början.
– Vad vill vi tillhandahålla, vad vill vi exponera och vilken information är viktig? Viktigt är också att inte låsa in sig i någon lösning eller hos en leverantör, utan att man äger sin egen information och tillgängligheten till den. För den som vill lyckas med digitalisering är integration en slags grundbult, annars blir det lätt en isolerad lösning som inte fungerar med helheten.

Krävs strategi
Han påpekar att en genomtänkt integrationsstrategi även påskyndar processen att komma ut med nya tjänster och lösningar, samt underlättar ändringar när det blir fel.
– Digitalisering handlar ofta om att bryta okänd mark och att med hjälp av ny teknik hitta nya lösningar på gamla problem. Allt kommer kanske inte att fungera fullt ut redan från början. Därför måste det vara lätt att byta tillämpning eller testa ett annat spår vid behov.
På frågan om Sverige verkligen kan bli världsbäst på digitalisering svarar John Torgersson att förutsättningarna finns.
– Vi har kapaciteteten och kunnandet men börjar halka efter på vissa områden. Jag har förhoppningar om att den nya myndigheten för digitalisering ska bidra till att vissa saker standardiseras så att digitaliseringstakten inom offentlig sektor kan öka. Framtiden ser lovande ut, men mycket av det som var framtid igår är verklighet idag. Behovet av välfungerande integrationstjänster och automatiserade processer är stort.

Nacka – superkommun i utveckling

Lena Dahlstedt, stadsdirektör i Nacka kommun. Foto: Sören Andersson / Nacka kommun
Lena Dahlstedt, stadsdirektör i Nacka kommun. Foto: Sören Andersson / Nacka kommun
Nacka är en av årets superkommuner. Fokus på en hög lägsta­nivå och ekonomi i balans är några av framgångsfaktorerna. Nu tar kommunen nästa steg och bygger stad i centrala Nacka. Totalt ska 20 000 nya bostäder och 15 000 nya arbetsplatser få plats i hela Nacka.

Det är tidningen Dagens Samhälle som korar årets superkommuner, ett pris för kommuner ”som lyckas exceptionellt väl och står särskilt starkt rustade inför framtiden”. Utmärkelsen baseras på hur kommunen presterat inom en rad nyckelområden. Nackas framgångar är resultatet av ett långvarigt och konsekvent kvalitetsarbete och ständig utveckling, menar stadsdirektör Lena Dahlstedt:
– Årets superkommun är en väldigt rolig utmärkelse att få, eftersom den är helt faktabaserad och speglar hur det faktiskt ser ut inom våra olika områden. Utmärkelsen är ett kvitto på att vårt fokus, en riktigt hög lägstanivå i alla verksamheter, har gett resultat.

Bra skolor driver utveckling
Lena Dahlstedt lyfter fram förskolan och skolan som en nyckelfaktor när det gäller att stå starkt rustad för framtiden. Kommunen har under lång tid prioriterat utbildning högt. För tio år sedan inleddes ett strukturerat kvalitetsarbete, med tydliga mål i linje med läroplanen. Man arbetar metodiskt med kontinuerliga uppföljningar med alla skolor och förskolor varje år.
– Alla barn i Nacka ska ges de allra bästa förutsättningarna att lyckas. Vi arbetar långsiktigt och uthålligt för att varenda elev ska klara sig och idag har nästan alla elever fullständiga betyg när de går ut grundskolan. Vi har ett väldigt högt snitt, jämfört med resten av landet. Vi vet att detta är oerhört viktigt för Nackaborna och också en av de faktorer som gör kommunen till en attraktiv inflyttningsort, berättar Lena Dahlstedt och tillägger:
– Vi satsar också mycket på kultur och fritid för barn och unga. Alla unga kan idag välja vilken kulturaktivitet de vill delta i. Vi har ett checksystem som har gjort det väldigt populärt och ökat tillgängligheten.
En förutsättning för utveckling och framgång är ett gott företagsklimat. Från kommunens sida vill man ge snabb och smidig service vid nyetableringar och tillstånd samt minska byråkrati och krångel.
– Vi är måna om att skapa bra förutsättningar för företagande, utveckling och innovation i Nacka. Därför arbetar vi löpande med att bli bättre och skapa förutsättningar för entreprenörskap. I Nacka startas i genomsnitt tre nya företag om dagen! Nya goda exempel är bland annat VERCITY, en mötesplats för utbildning och ed tech-hubben Beyond, som är ett nav för start-ups inom utbildningsteknologi.

Stadsutveckling i takt med Nackaborna
Nacka är idag en av de kommuner som växer snabbast. Inom de närmaste 20 åren ska det byggas 20 000 nya bostäder och 15 000 nya arbetsplatser i Nacka, varav majoriteten på Västra Sicklaön, det framtida Nacka stad. Till detta kommer utveckling av lokala centrum och kommunal service. Samtidigt dras tunnelbanan till Nacka, som får tre nya stationer.
– Det pågår cirka 200 byggprojekt i kommunen och det är avgörande att utvecklingen sker i samklang och dialog med medborgarna. Centrala Nacka står inför urbanisering, men minst lika viktigt är att bevara och utveckla kommundelarnas särart och våra unika natur- och kulturvärden, säger Lena Dahlstedt.
Dagens befolkning på cirka 103 000 personer beräknas öka till 140 000, med en inflyttningstakt på närmare 2 500 nya invånare per år. Det skapar stora möjligheter, men även utmaningar.
– När kommunen växer måste vi säkerställa att välfärden utvecklas i takt med inflyttningen, utan att administrationen därför blir större och mer tungrodd. Det är en utmaning och vi ser att digitalisering av vissa processer kan vara en lösning.
Lena Dahlstedt framhåller vikten av att framtiden formas tillsammans med Nackaborna och utan att man tappar sikte på kommunens vision, om öppenhet och mångfald.
– Utveckling och förnyelse har gått som en röd tråd genom Nackas historia, från den tidiga industrialiseringen till att bli årets superkommun och bygga stad. Att vara öppen för förnyelse och mot omvärlden är en naturlig del av Nacka och en nyckel till framgång.

Rankingen årets bästa skolkommun är viktig för skolans utveckling

Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet. Foto: Lärarförbundet
Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet. Foto: Lärarförbundet
Lärarförbundet utser sedan sjutton år tillbaka Sveriges bästa skolkommun. Rankingen sätter fokus på kommunernas viktiga roll som huvudmän för skolan.

Vår ranking har under många år bidragit till att få igång lokala samtal kring styrkor och förbättringsåtgärder i kommuner runtom i landet. Lärares förutsättningar är centrala för elevernas kunskapsutveckling, och de kommuner som arbetar medvetet med att säkra rätt förutsättningar lyckas också i Bästa skolkommun, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Bästa skolkommun rankar inte enskilda skolor eller lärare, istället rankas hur kommuner har satsat på sin skola och vad de får ut utifrån 13 olika kriterier. Bland annat mäts andel utbildade lärare, lärartäthet, genomsnittligt meritvärde i årskurs nio, andelen elever som är godkända i alla ämnen i årskurs nio samt resurser till undervisningen.

Driver på nödvändiga skolsatsningar
– Bästa skolkommun sätter ljuset på vad som behöver göras för att skapa en skola med hög kvalitet som är likvärdig för alla elever. Det som kännetecknar de kommuner som lyckas är att de har en gemensam målsättning, en plan för vad som krävs för att nå dit och en konstruktiv dialog om nödvändiga åtgärder, säger Johanna Jaara Åstrand.
Sveriges bästa skolkommun är den största och bredaste rankingen i sitt slag. Bästa skolkommun är inte bara ett verktyg för att visa hur mycket landets 290 kommuner väljer att satsa på skolan – det är också ett verktyg för att synliggöra nödvändiga åtgärder.
– Det viktigaste är att man som kommun har koll på sin egen utveckling och en idé om vad man vill med sin skola. Idag står tyvärr lärarbristen i vägen för varje elevs rätt att undervisas av utbildade, behöriga lärare. För att fler ska vilja bli och förbli lärare behöver Sverige attraktiva lärararbetsgivare som värnar och värderar sin lärarkår överallt, säger Johanna Jaara Åstrand.

Bästa skolkommun 2018:

Plats Kommun Poäng 2017
1 Vellinge 732 1
2 Orust 930 2
3 Vadstena 1045 12
4 Båstad 1089 21
5 Torsby 1165 87
6 Borgholm 1172 26
7 Ödeshög 1274 74
8 Piteå 1281 6
9 Karlsborg 1321 129
10 Kalmar 1327 4

Så blev Halmstads kommun en av årets superkommuner

Storgatan i Halmstad. Foto: Anders Andersson
Storgatan i Halmstad. Foto: Anders Andersson
I kategorin Städer/stadsnära kommuner tog Halmstad hem Dagens Samhälles utmärkelse Årets superkommun. Priset är ett resultat av ett kontinuerligt kvalitetsarbete med kommunens utveckling och en tydlig vision om hur Halmstad ska växa i framtiden.

Dagens Samhälles prestigefyllda superkommuner utses efter en bedömning av 75 noggrant utvalda variabler fördelade på elva kategorier, som alla utgör tydliga och viktiga kommunala värdemätare inför framtiden. För Halmstad var utnämningen otroligt hedrande och en bra sporre inför det fortsatta arbetet.
– Att bli en superkommun är en stolthet för både våra invånare och för alla medarbetare som har bidragit, men vårt mål har alltid varit att skapa en blomstrande kommun med goda förutsättningar för både näringsliv, kulturliv, akademi och medborgare. Utmärkelsen är en bra bekräftelse på att vårt arbete har gett resultat, så att vi vet att vi är på rätt väg, säger Jonas Bergman (M), kommunstyrelsens ordförande.

150 000 invånare vid 2050
Utnämningen baseras på hur kommunerna historiskt har presterat inom de olika kategorierna och tar även hänsyn till en förväntad utveckling inom en mängd olika områden. Halmstads resultat är övergripande höga och Jonas betonar att det är resultatet av många års framsynt och långsiktig planering. En grundpelare i det strategiska arbetet har varit den tillväxtvision som ligger till underlag för beslut och satsningar inom kommunen; år 2050 ska Halmstad ha 150 000 invånare, och kommunen genomför en mängd satsningar inom olika områden för att nå sitt mål.
– Vi har en mycket gynnsam demografi med många människor som är mitt i livet och som vill vara med och bidra till att utveckla näringsliv och arbetsmarknad. Samtidigt ligger vi i det nationella toppskiktet vad gäller utbyggnad av fiber och digital infrastruktur, säger Jonas.
Framgångarna inom digital infrastruktur är ingen slump – Halmstad driver idogt den digitala utvecklingen, bland annat genom ett stort nytt projekt på fyra år som syftar till att digitalisera och automatisera hela samhällsbyggnadsprocessen.

Samverkan är en nyckelfråga
En viktig faktor i kommunens framgångar är det starka samarbete som finns både med Region Halland och med regionens kommuner, och Jonas betonar att just satsningar på samverkan kommer att vara avgörande för fortsatt utveckling och tillväxt i hela Sverige. Som ett led i detta ansökte Halmstads kommun nyligen om medlemskap i Greater Copenhagen, en satsning som kraftigt flyttar fram kommunens positioner.
– Vi har utmärkta förbindelser både på marken och i luften till såväl Stockholm som Göteborg och Köpenhamnsregionen, men nu ska vi också bygga en ny hamn med färjeterminal och etablera en Stena line-förbindelse från Danmark. Det kommer att innebära oerhört stora nya möjligheter för såväl besöksnäringen som logistikbranschen och näringslivet i stort, inte minst för att en stor del av Sveriges bilimport går via Halmstad. Vi kommer också att kunna öka vår export av recyclingprodukter, vilket är mycket intressant.
Utvecklingen främjas ytterligare genom nära samarbete med högskolan inom en rad olika områden för att möta gemensamma utmaningar. Ett exempel är hur Halmstad ska utvecklas till en tillväxt- och kunskapsnod som studenter, invånare och företag söker sig till, ett annat är hur kommunen ska bli en bättre studentstad med goda fortsatta karriärmöjligheter efter studierna, vilket i sin tur borgar för en god kompetensförsörjning.

En levande stad med plats för alla
Kommunen satsar dock inte bara på näringsliv och akademi, utan på att utveckla en kommun att både leva, bo och arbeta i. Det finns sedan länge ett uttalat mål att göra Halmstad till en av Sveriges främsta kulturkommuner, något som ligger till grund för flera satsningar på kulturlivet, såsom en stor utbyggnad av Hallands Konstmuseum och ett nytt kulturhus som innebär fantastiska möjligheter för både kulturlivet och kulturskolan.
– Att skapa en attraktiv kommun är något som sker över tid och vi har utformat en tydlig väg framåt, där vi tar en aktiv roll i Halmstads utveckling. Det inkluderar även att bygga en levande stad med plats för alla, avslutar Jonas.

Jonas Bergman (M), kommunstyrelsens ordförande i Halmstad. Foto: Hallandsposten
Jonas Bergman (M), kommunstyrelsens ordförande i Halmstad. Foto: Hallandsposten