Etikettarkiv: Myndighet

Rivstart för DIGG

Anna Eriksson, generaldirektör, Myndigheten för Digital Förvaltning. Foto: Petra Berggren/DIGG
Anna Eriksson, generaldirektör, Myndigheten för Digital Förvaltning. Foto: Petra Berggren/DIGG

DIGG, Myndigheten för Digital Förvaltning, fick något av en rivstart när den inrättades för drygt ett år sedan. Förväntningarna från omvärlden var höga, samtidigt som den utdragna regeringsbildningen gjorde att startsträckan blev lite längre än önskat.

Ett av DIGGs uppdrag är att samordna offentlig sektor i frågor som rör e-legitimering och e-underskrift, både nationellt och internationellt.
– EU-förordningen eIDAS trädde i kraft precis när vi drog igång. Under det gångna året har vi bland annat kopplat in fem länders e-legitimationer så att de går att använda i Sverige, förutsatt att svenska tjänster stöder dem. Vi har också tagit fram föreskrifter och satt upp tillsynsverksamhet när det gäller efakturalagen och lagen om tillgänglighet till digital offentlig service, berättar Anna Eriksson, generaldirektör, Myndigheten för Digital Förvaltning.
DIGG har även i samverkan med andra myndigheter genomfört två regeringsuppdrag med fokus säker och effektiv tillgång till grunddata.
– Uppdragen kan ses som en förstudie till hur vi i Sverige ska utbyta data med varandra för att göra våra verksamheter effektivare, och för att underlätta för medborgare och företag i kontakt med det offentliga. Vi har även fått i uppdrag att främja den offentliga förvaltningens förmåga att tillgängliggöra öppna data och bedriva datadriven innovation. I uppdraget ingår också att främja offentlig förvaltnings förmåga att använda AI.

”En stor utmaning i det arbetet är att teknikutvecklingen går så extremt fort”

Utmaningar
En stor utmaning i det arbetet är att teknikutvecklingen går så extremt fort.
– Det betyder att även förändringsarbetet måste gå fortare. Visst, det finns många utmaningar rent tekniskt, men svårigheterna handlar mer om organisatoriska frågor och styrningsfrågor än om teknik.
Om fem år hoppas Anna Eriksson att data som strategisk resurs, och hur man jobbar med frågan, blivit en självklar del av den offentliga verksamheten.
– Då hoppas jag att DIGGs insats kommer att handla mer om att säkerställa att förutsättningar finns för att alla hela tiden ska kunna gå vidare, och inte så mycket om att få alla att förstå att man behöver röra på sig.

Nödtelefoner via Rakelnätet ökar tryggheten i samhället

Sven Åkerlund, tekniker på Medelpads Räddningstjänst. Foto: Pär Olert
Sven Åkerlund, tekniker på Medelpads Räddningstjänst. Foto: Pär Olert

Medelpads Räddningstjänstförbund är först i Sverige med att förse sina deltidsstationer med nödtelefoner via Rakelnätet. Genom att lyfta luren kan medborgare i nöd komma i direkt kontakt med SOS-Alarm och tillkalla hjälp, även när mobilnät och fast telefoni ligger nere.

I början av oktober sattes den sista av åtta nödtelefoner via Rakelnätet inom Medelpads Räddningstjänstförbund upp på deltidsstationen i Matfors. Därmed blev förbundet, som omfattar Sundsvall, Timrå och Ånge kommun, först i landet med att utrusta samtliga sina deltidsstationer med nödtelefoner som använder Rakelnätet och därmed är en robust linje för 112-samtal.
– Vår förhoppning är att telefonerna ska bidra till att öka tryggheten i samhället, säger Sven Åkerlund, tekniker på Medelpads Räddningstjänst.
Han berättar att deltidsstationerna tidigare var utrustade med nödtelefoner som var kopplade till det fasta kopparkabelnätet.
– Men i takt med att det nu rivs, koppartråd för koppartråd, har vi behövt titta på en annan lösning. Vårt första alternativ var en nödknapp, men att inte få direkt återkoppling är inte optimalt. I en stressad situation kanske den nödställde till och med lämnar platsen.

Pålitlighet
En viktig lärdom från de senaste årens stora skogsbränder i Sverige är sårbarheten i kommunikationssystemen. Ett långvarigt elavbrott innebär att mobiltelefonerna slutar fungera. Mobiloperatörernas basstationer är visserligen försedda med batterier för att nätet ska fortsätta fungera om elförsörjningen bryts, men dessa batterier tar slut vid längre elavbrott.
Rakelnätet har generellt bättre reservkraft och en robustare infrastruktur än de publika mobilnäten och klarar därför kraftbortfall och andra störningar på ett bättre sätt. Det, i kombination med egen research och test av olika alternativ, fick Medelpads Räddningstjänstförbund att välja Rakelbaserade nödtelefoner.
– Vi använder redan Rakel dagligen mot SOS Alarm och i kommunikationen mellan våra bilar och vet av egen erfarenhet att det är ett driftssäkert system, säger Sven Åkerlund.
Pålitligheten ser han som en av de stora fördelarna med Rakel.
–När det är viktigt att snabbt få ut eller inhämta information är Rakel ett ypperligt system som är lätt att använda. Inte minst för oss blåljusorganisationer är Rakel viktigt för samverkan vid olyckor och olika typer av kriser.

Ökad trygghet
De nya nödtelefonerna ute på deltidsstationerna är väderskyddade och har batteribackup som klarar två dygn. Vid händelser som till exempel strömavbrott eller störningar i mobiltelefontrafiken kommer allmänheten att informeras via radio och kriskanaler om var de kan hitta närmaste nödtelefon.
– När all telefontrafik ligger nere kan medborgare söka upp sin deltidsstation där nödtelefonen är utmärkt med en lysande röd lampa. Därmed är telefonen lätt att hitta även när det är beckmörkt ute. Den är även mycket enkel att använda, det är bara att lyfta luren så kommer man direkt till SOS Alarm. Jag tror att bara vetskapen om att möjligheten finns kan öka tryggheten hos de boende i närområdet, säger Sven Åkerlund.
Trots att tjänsten är relativt ny har den redan väckt stort intresse, både hos andra räddningstjänster och bland kommuner.
– Kommunens krisberedskapssamordnare i länet har följt vårt arbete med stort intresse. Jag tror att vi på sikt kommer att få se fler nödtelefoner i samhället, inte minst på trygghetspunkter och andra strategiska platser, avslutar Sven Åkerlund.

Rakel


Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem för trygg och säker kommunikation mellan medarbetare inom samhällsviktiga verksamheter. Systemet har en unikt hög drift-säkerhet, täckning i hela Sverige och används av fler än 600 organisationer. MSB utvecklar och moderniserar Rakel, bland annat genom uppgraderingar av växlar samt ökar tillgängligheten och robustheten på tjänsteplattformar.

MSB

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, är en statlig myndighet. MSB har ansvar för att stödja samhällets beredskap för olyckor, kriser och civilt försvar. Arbetet sker tillsammans med kommuner, regioner, myndigheter och organisationer.

Kontakta MSB:
Tel. vxl: 0771-240 240
E-post: registrator@msb.se
www.msb.se

Rakel hjälper oss uppfylla vårt samhällsansvar

Johan Ahlström är riskingenjör i Västerås stad där Rakel används på bred front. Foto: Pia Nordlander, BildN
Johan Ahlström är riskingenjör i Västerås stad där Rakel används på bred front. Foto: Pia Nordlander, BildN
– Som kommun har vi ett brett samhällsansvar, att ha rätt förutsättningar för kommunikation och samverkan vid samhällsstörningar är ett måste. Rakel är ett viktigt verktyg i den strävan, säger Johan Ahlström, riskingenjör i Västerås stad där Rakel används på bred front.

Västerås stad arbetar brett med sin vardagsanvändning av Rakel där såväl interna som externa nyckelfunktioner har försetts med Rakelterminaler.
– Rakel används bland annat av TiB (tjänsteperson i beredskap), KiB (kommunikatör i beredskap), socialjour, fastighetsjour och bevakningsföretag. Vi har även försett externa användare, som vinterväghållarna samt Frivilliga resursgruppen, med Rakelterminaler för att säkerställa att kommunikation och samband når hela vägen ut på fältet. Vi har även en Rakelterminal i växeln på stadens kontaktcenter så att dessa medarbetare har överhörning på händelser när de inträffar, berättar Johan Ahlström.
Totalt har Västerås placerat ut ett 30-tal Rakelterminaler i verksamheten i syfte att säkerställa kommunikation vid olika störningar som kan drabba verksamheten.
– Faktum är att vi har haft ganska många telefonavbrott i Västerås, då har Rakel kommit väl till pass.
Som exempel nämner han ett stort avbrott i mobiltelefonnätet som inträffade i våras och där både Västerås stad och Region Västmanland var drabbade.
– Normalt sett brukar telefonavbrott vara avhjälpta på max en timme. Men här kvarstod problemen under flera timmar och vi började inse den stora vidden av avbrottet. Eftersom vi försett vår fastighetsjour, beredskapsfunktion och många andra nyckelfunktioner med Rakelterminaler kunde vi ändå anropa varandra och snabbt komma i stabsläge, berättar Johan Ahlström.

Når alla snabbt
Rakel kom också väl till pass en sen fredagseftermiddag för ett par veckor sedan då Johan som var TiB blev uppringd av Vattenfall.
– De berättade att det var akut läge och att det innan kvällen var stor risk för ett omfattande strömavbrott i hela Västerås tätort. Tack vare Rakel kunde jag omedelbart få ut informationen till viktiga nyckelfunktioner och dessutom nå alla samtidigt. Just vid strömavbrott är det oerhört viktigt att få ut information snabbt till medborgarna, det är prio ett. Med hjälp av våra Rakel kan vi blixtsnabbt skapa oss en gemensam lägesbild, mobilisera en första krisledningsgrupp samt att flera personer samtidigt kan hantera den initiala krishanteringen.
Vardagsanvändningen av Rakel har även fört med sig att kommunens krisledningsgrupp numera är snabbare än de flesta blåljusorganisationer i att komma till stabsläge.
– När vi får besked om att det är risk för till exempel ett omfattande strömavbrott har jag på bara några minuter en krisledning samlad i vårt krisledningsrum, och tack vare utropen på Rakel vet alla redan varför de är där.

Sambandscentral
Rakel används också vid större evenemang som Västerås Summer Meet och Västerås Cityfestival.
– Vid dessa event förser staden olika aktörer, exempelvis Röda korset och Frivilliga resursgruppen med Rakelterminaler och nytt sedan 2017 var att vi etablerade en sambandscentral i stadshuset vilket skapade en bättre koordinering och samverkan.
Här hade vi Rakelförbindelse via talgrupper med samtliga inblandade personalgrupper vilket skapade en effektivare sambandsledning och i slutänden tryggare evenemang för medborgarna.
För att Rakelkommunikationen ska flyta på görs varje VMA-måndag sambandstester som omfattar samtliga Rakel­aktörer i kommunen.
– Några av dessa tester genomförs i DMO-läge där polisen testar sin repeater-funktion. Den allra bästa övningen är dock själva vardagsanvändningen som gör att alla kan de basala funktionerna vid skarpt läge. För oss är Rakelanvändningen ett viktigt verktyg i vår strävan att ta ansvar för vår stad och vår befolkning, fastslår Johan.

MSB & Rakel
Rakel
Rakel är ett kommunikationssystem för trygg och säker kommunikation mellan medarbetare inom samhällsviktiga verksamheter. Systemet har en unikt hög driftsäkerhet, täckning i hela Sverige och används av fler än 550 organisationer. MSB utvecklar och moderniserar Rakel, bland annat genom uppgraderingar av basstationer och växlar samt investeringar i ytterligare förbättrad reservkraft i nätet.

MSB
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, är en statlig myndighet med uppgift att utveckla samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. Arbetet sker tillsammans med kommuner, landsting, myndigheter och organisationer.

Kontakta MSB
Telefonväxel: 0771-240 240
E-post: registrator@msb.se
www.msb.se

Lantmäteriet styr mot en digital samhällsbyggnadsprocess

Malin Klintborg, uppdragsledare för regeringsuppdragen hos Lantmäteriet. Foto: Stéfan Estassy
Malin Klintborg, uppdragsledare för regeringsuppdragen hos Lantmäteriet. Foto: Stéfan Estassy
Lantmäteriet arbetar med fyra omfattande regeringsuppdrag i syfte att skapa en standardiserad digital samhällsbyggnadsprocess genom att tillgängliggöra all geodata till processen. Målet är ett effektivare, nationellt standardiserat informationsflöde, med underlag för beslut och avancerade simuleringar och analyser.

En standardiserad digital informationsinfrastruktur lägger grunden för en digital transformation, där såväl myndigheter som medborgare och privata aktörer på ett enkelt sätt kan lämna samt ta del av information man behöver när man behöver den. Det finns ett antal grundläggande principer för digitalisering; de främsta är att information skördas från källan, att den är öppen och tillgänglig och att man återanvänder redan inlämnade uppgifter.
– Det finns en allt större förväntan från medborgarna att kunna hantera sina ärenden digitalt, oavsett var i landet man bor, och för de aktörer som agerar i flera kommuner är nationell standard en förutsättning för effektivitet. Därför krävs en bred samverkan nationellt där myndigheterna måste ta ett större ansvar vad gäller att utforma lösningar för detta, berättar Malin Klintborg, uppdragsledare för regeringsuppdragen.
– Samtidigt har Boverket uppdrag att säkerställa att Plan- och bygglagen stödjer en digital samhällsbyggnadsprocess. När detta uppdrag möter Lantmäteriets om informationshantering, fås en helhet som behövs.

Behöver standardisera information och etablera nationella riktlinjer
Uppdragen omfattar bland annat hur man på bästa sätt kan göra all geodata i samhällsbyggnads-processen tillgänglig via nationella tjänster, samt att säkerställa nationella riktlinjer för information och tjänster, oavsett geodata eller annan information. Dessa är avgörande för att offentlig information och offentliga tjänster ska kunna ses och hanteras som ett system. En viktig aspekt av arbetet är att utforma ett juridiskt ramverk som stödjer urval, hantering och nyttjande av standardiserad offentlig information samt stödjer det sätt och den tekniska struktur denna information kommer att göras tillgänglig med. I till exempel Estland finns redan ett sammanhållet system för offentlig sektor och det är något även Sverige behöver, men det måste göras på ett sätt som speglar svensk styrning samt integritets- och säkerhetsnivå.
– Tillgången till standardiserade informationsmängder möjliggör auto­matiska processer, vilket leder till kortare handläggningstider. Samtidigt får handläggare ett större stöd av de underliggande digitala modellerna så de enklare kan visualisera förändringar för medborgarna samt göra avancerade analyser för exempelvis jordskred, flödes­analyser och översvämningar. Något som spelar stor roll vid framtagande av detaljplaner, vid fastighetsbildning och bygglov. Det ger oss förutsättningar för att ta klokare, mer involverande och mer långsiktiga beslut, konstaterar Malin.

Utbildar berörda parter
Ett annat uppdrag handlar om att höja kompetensen hos kommunledningar, nämnder och handläggare kring digitaliseringen och de möjligheter den medför. Automatisering och robotisering medför ett förändrat arbetssätt och uppdragets mål är att skapa bästa möjliga förutsättningar för berörda parter att dra nytta av förändringarna.
– Ett inträde i en digital transformation kommer att kraftigt påverka dagens ekonomiska modeller, och vårt uppdrag syftar till att hjälpa aktörerna att förbereda sig på detta.
Redan idag finns det många kommuner som drar nytta av digitaliseringen, exempelvis genom ett papperslöst och delvis robotiserat bygglovsflöde. Men för att nå en digital transformation, krävs att man lyfter frågorna och är beredd på att ta investeringar i vissa delar av organisationen, medan effekterna uppstår i andra delar, eller i andra organisationer.

Ett komplext arbete
Just nu lägger Lantmäteriet och dess samarbetspartner grunden för en plattform att bygga långsiktigt på. Det är ett arbete som omfattar 290 kommuner, 40 myndigheter och många privata aktörer som alla ska samsas i processen. Kommunikation blir därför än viktigare och det fokuserar Lantmäteriet på redan idag i samverkan med exempelvis Boverket, Länsstyrelserna, SKL och organisationerna i Geodatarådet.
– Att få alla att dra åt samma håll är en utmaning, och digitaliseringen ställer krav på standardiserade lösningar, vilka växer fram i samverkan. För många aktörer kommer digitaliseringen att innebära ett omfattande finansiellt åtagande samt förändrade arbetssätt. När detta rullas ut på nationell nivå kommer det att förutsätta ett visst mått av tvingande regler, men i förlängningen är det något vi alla kommer att dra nytta av, avslutar Malin.

Lantmäteriet
Lantmäteriet har av regeringen fått uppdrag att verka för en digital samhällsbyggnadsprocess. Målet är en enhetlig och effektiv digital samhällsbyggnadsprocess som är till nytta för enskilda, företag, kommuner, statliga myndigheter och andra aktörer. För genomförande av regeringsuppdragen och för uppbyggnaden av en nationell digital infrastruktur för geodata arbetar Lantmäteriet i nära samverkan med bland annat organisationerna i Geodatarådet.

Lantmäteriet
Tel: 0771-63 63 63
E-post: kundcenter@lm.se
www.lantmateriet.se

Samlade krafter mot segregation

Charlotte Johansson, verksamhetschef på Delegationen mot segregation. Foto: Ulrika Pudas
Charlotte Johansson, verksamhetschef på Delegationen mot segregation. Foto: Ulrika Pudas
Baserat på inhämtad kunskap och erfarenhet ska den nya myndigheten Delegationen mot segregation motverka orsaker till och minska effekter av segregation. En av framgångsfaktorerna är ökad samverkan, både mellan aktörer och olika samhällssektorer.

Delegationen mot segregation startade den 1 januari 2018 och har redan satt igång ett omfattande arbete.
– Vi har en koordinerande roll och ska verka genom andra. Vi vill därför nå ut mer till kommuner och regioner då det bland annat är där åtgärder mot segregation måste ske, förklarar Charlotte Johansson, verksamhetschef på myndigheten.
Delegationen mot segregation bildades för att ta ett helhetsgrepp på arbetet mot segregation. Tidigare stöddes enskilda projekt runt om i landet, men det är först när initiativen knyts samman som en mer hållbar effekt uppnås.
– När aktörer samverkar ökar förändringskraften. Eftersom segregation rör flera områden i samhället, till exempel utbildning och boende, är det viktigt att samverkan sker sektorsövergripande.

Uppföljningssystem och kartläggningar
Myndigheten har under året påbörjat ett arbete med att utveckla ett uppföljningssystem tillsammans med SCB.
– Med faktiska kunskaper om segregationens utveckling lokalt och nationellt, kan man angripa orsakerna bakom och minska effekterna.
Myndigheten har ekonomiska medel som kan delas ut som stöd för att främja samverkan.
– Vi ger nu bidrag till ideella föreningar och stiftelser samt kommuner och landsting för att genomföra kartläggningar och behovsanalyser, så att de ska veta vilka långsiktiga insatser som behöver göras i nästa steg. Myndigheten kommer att sprida resultaten, som blir en unik kunskap om nuläget i landet. Den 1 november öppnade vi för ansökan inför 2019.
Delegationen mot segregation har även ett riktat stödprogram till 32 kommuner med områden med socioekonomiska utmaningar. De satsningarna är liksom stora delar av myndighetens verksamhet mycket långsiktiga, stöd kan ges fram till 2025.
– Det är en annan viktig del i helhetsgreppet, att det inte ska vara kortsiktiga projekt som riskerar att läggas ner nästa år. Det är först när man kan jobba långsiktigt som resultaten kommer, avslutar Charlotte Johansson.

Delegationen mot segregation
Delegationen mot segregation har till uppgift att främja samverkan, bygga och sprida kunskap och ge ekonomiskt stöd, så att insatserna mot socioekonomisk segregation får bättre effekt.
Myndigheten är en nationellt samlande kraft i arbetet mot segregation och det långsiktiga målet är att förbättra situationen i områden med socioekonomiska utmaningar och motverka strukturella orsaker till segregation.
www.delmos.se

MUCF utbildar vuxna i samtal med unga

Anna Westin, utredare vid Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.
Anna Westin, utredare vid Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.
I början av 2017 fick Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor (MUCF) i samverkan med Ungdomsmottagningen på nätet (UMO) ett uppdrag att utbilda personer som möter unga nyanlända i hur de kan samtala om frågor som rör hälsa, jämställdhet och sexualitet med utgångspunkt från sajten Youmo.se.

Författade en vägledning
Myndighetens del av uppdraget har huvudsakligen varit att fokusera på att utbilda vuxna som möter nyanlända i olika sammanhang. Målet är att visa hur de kan öppna en dialog och skapa tillåtelse till samtal med unga, även kring frågor som ibland kan anses känsliga.
– Oavsett om du talar svenska eller ej är det din rättighet att få ta del av den här informationen. Därför författade vi Youmo i praktiken, en vägledning som ska stödja vuxna i hur de kan börja prata om dessa frågor med unga nyanlända på ett inkluderande sätt, säger Anna Westin, utredare vid MUCF.
Vägledningen Youmo i praktiken ger stöd för att både hålla enskilda samtal och samtal med unga i grupp och den är skriven för att tilltala och passa olika professioner och andra som möter unga nyanlända.

Materialet blir tillgängligt för alla
Nästa steg var att utforma heldagarsutbildningar i samverkan med länsstyrelser, landsting och regionförbund. Intresset var så stort att MUCF inte helt kunde tillmötesgå det, så framöver har myndigheten planerat att livesända en av de 10 planerade utbildningsdagarna samt utforma och sända tre webbinarier om en timme vardera.
– Vi utgår från samma information och samma utbildare som under utbildningsdagarna. Fördelen med det digitala materialet är att det kommer att vara tillgängligt för alla som kommer i kontakt med nyanlända på något vis. Det är vår förhoppning att vägledningen Youmo i praktiken och utbildningarna tillsammans med sajten youmo.se ska bidra till att fler unga i Sverige får den kunskap kring hälsa, jämställdhet och sexualitet som de har rätt till, avslutar Anna Westin.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor är en statlig myndighet som tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger bidrag till föreningsliv, kommuner och internationellt samarbete.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor
www.mucf.se
Facebook.com/ungciv