Etikettarkiv: Ranking

Sveriges främsta kommuner 2019

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock

Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat baseras främst på enkätsvar från företag i Sveriges 290 kommuner, men också på statistiska fakta från SCB. Det finns klara samband mellan en kommuns placering på rankinglistan och dess utveckling vad gäller befolkningstillväxt, antal jobb och skatteintäkter. Nedan presenteras de 30 främsta kommunerna på listan.

Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat 2019
+/-Kommun201920182017
0Solna111
1Höganäs237
4Staffanstorp378
5Vårgårda4910
0Sollentuna552
-4Vellinge6214
1Partille7818
2Falkenberg81016
-3Trosa969
5Härryda10154
7Upplands Väsby111817
-8Kävlinge1246
19Öckerö133223
-2Danderyd14125
4Grästorp151924
0Upplands-Bro161630
4Ängelholm172132
12Täby183022
15Essunga193440
16Sunne203638
-7Lekeberg211426
3Helsingborg222513
3Sorsele232652
-1Gnosjö242312
-1Ydre252435
2Markaryd262815
9Herrljunga273627
-11Burlöv281728
4Knivsta293347
-10Vaggeryd302037
Årets klättrare
KommunKlättrat2019201820172016
Malung-Sälen+15898256272194
Orsa+12680206255263
Vadstena+10884192159199
Kungsör+10691197265286
Malå+88198286231262
Nykvarn+76521286529
Hallsberg+73192265208245
Älvkarleby+71170241246151
Eda+69209278287266
Tierp+65174239110128
Bästa näringslivskommun/Län
LänKommunPlacering
BlekingeSölvesborg87
DalarnaVansbro49
GotlandGotland235
GävleborgHofors141
HallandFalkenberg8
JämtlandÅre85
JönköpingGnosjö24
KalmarMönsterås40
KronobergMarkaryd26
NorrbottenBoden94
SkåneHöganäs2
StockholmSolna1
SödermanlandTrosa9
UppsalaKnivsta29
VärmlandSunne20
VästerbottenSorsele23
VästernorrlandTimrå35
VästmanlandHallstahammar63
Västra GötalandVårgårda4
ÖrebroLekeberg21
ÖstergötlandYdre25

Sveriges främsta kommuner 2018

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat baseras främst på enkätsvar från företag i Sveriges 290 kommuner, men också på statistiska fakta från SCB. Det finns klara samband mellan en kommuns placering på rankinglistan och dess utveckling vad gäller befolkningstillväxt, antal jobb och skatteintäkter. Nedan presenteras de 30 främsta kommunerna på listan.

Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat 2018

+/- Kommun 2018 2017 2016
0 Solna 1 1 1
+12 Vellinge 2 14 4
+4 Höganäs 3 7 5
+2 Kävlinge 4 6 7
-3 Sollentuna 5 2 2
+3 Trosa 6 9 9
+1 Staffanstorp 7 8 11
+10 Partille 8 18 15
+1 Vårgårda 9 10 8
+6 Falkenberg 10 16 25
+47 Sundbyberg 11 58 22
-7 Danderyd 12 5 10
+7 Lomma 13 20 35
+12 Lekeberg 14 26 39
-11 Härryda 15 4 24
+14 Upplands-Bro 16 30 41
+11 Burlöv 17 28 20
-1 Upplands Väsby 18 17 6
+5 Grästorp 19 24 26
+17 Vaggeryd 20 37 33
+11 Ängelholm 21 32 16
+12 Värnamo 22 34 34
-11 Gnosjö 23 12 23
+11 Ydre 24 35 43
-12 Helsingborg 25 13 44
+26 Sorsele 26 52 91
-8 Mullsjö 27 19 21
-13 Markaryd 28 15 27
-8 Tranås 29 21 30
-8 Täby 30 22 12

Årets klättrare

Kommun Klättrat 2018 2017 2016 2015
Strömstad +89 106 195 187 179
Piteå +86 140 226 217 183
Skinnskatteberg +85 196 281 290 289
Perstorp +82 146 228 211 210
Berg +77 114 191 164 169
Hällefors +75 134 209 287 290
Kungsör +68 197 265 286 222
Boxholm +64 102 166 142 200
Skövde +58 57 115 67 69
Olofström +53 121 174 180 178

Bästa näringslivskommun/Län

Län Kommun Placering
Blekinge Olofström 121
Dalarna Rättvik 31
Gotland Gotland 253
Gävleborg Hofors 91
Halland Falkenberg 10
Jämtland Åre 107
Jönköping Vaggeryd 20
Kalmar Mönsterås 39
Kronoberg Markaryd 28
Norrbotten Boden 90
Skåne Vellinge 2
Stockholm Solna 1
Södermanland Trosa 6
Uppsala Knivsta 33
Värmland Sunne 36
Västerbotten Sorsele 26
Västernorrland Timrå 50
Västmanland Hallstahammar 92
Västra Götaland Partille 8
Örebro Lekeberg 14
Östergötland Ydre 24

Näringslivssatsningar höjde Piteå kommun 86 placeringar

Foto: Piteå kommun
Foto: Piteå kommun
På mindre än ett år har Piteå kommun klättrat 86 placeringar i Svenskt näringslivs näringslivsranking. Framgången är ett resultat av riktade satsningar på konstruktiv dialog och samverkan, och en engagerad kommun som blickar mot framtiden.

Då Peter Palmqvist tillträdde som näringslivschef i Piteå kommun i januari i år, lämnade kommunens placering i Svenskt näringslivs näringslivsranking en hel del att önska, men genom fokuserat arbete och aktiva satsningar från både kommunens näringslivsavdelning och politiker har situationen förändrats radikalt.
– Våra politiker har satt näringslivsfrågorna på agendan som ett prioriterat område och våra gemensamma satsningar har verkligen gjort skillnad. I årets undersökning har vi klättrat hela 86 placeringar. Det är naturligtvis oerhört glädjande och visar att vi är på rätt väg, fastslår Peter.

Uppskattade möten
På näringslivsavdelningen möter man regelbundet företag från olika branscher i kommunen. Men i år har man satsat lite extra på att göra det tillsammans med politiker och tjänstepersoner från olika förvaltningar i den kommunala organisationen. Målet har varit att få till en öppen dialog för att få veta vad företagen tycker och tänker om allt från rådande näringslivsklimat till om det var något konkret ärende man ville få hjälp med.
– Jag har varit verksam i andra kommuner förut och kom hit med öppna sinnen utan att egentligen veta vad Piteås näringsliv hade för tankar och funderingar. Och vi kan konstatera att våra möten har varit väldigt uppskattade. Genom att träffas och föra dialog löser man så mycket. Och visst finns det ett och annat som behöver fixas, men på det stora hela är många företag relativt nöjda vilket också har varit bra för oss som dagligen jobbar med näringslivsfrågor att få reda på.

Stark och attraktiv kommun
Så numera är konstruktiv kommunikation mellan kommun och näringsliv en kontinuerlig punkt på dagordningen. Förutom regelbundna företagsbesök har det också under året anordnats diskussionsforum och workshops för ökad samverkan. Syftet har varit att lyfta aspekter som är viktiga för både företagen och för Piteå med det gemensamma målet att skapa ett livskraftigt näringslivsklimat och en stark och attraktiv kommun.
– Vi har ett starkt näringsliv som vågar ta för sig och många företag med verklig spetskompetens, framförallt inom cleantech, bioenergi och skogsnäring vilket sätter Piteå på kartan. Och just nu har vi ett rejält tryck från företag som vill etablera sig i Piteå. Vi har ett stort attraktivt industriområde som ständigt utvecklas alldeles vid vår hamn som idag har blivit ett växande transportnav för regionen.
Bara några mil från Piteå centrum pågår ett annat projekt som många kanske inte känner till men som är i mångmiljardklassen. Området heter Markbygden och där pågår nu byggnationen av en av de största vindkraftsparkerna i Europa. Totalt ska 1 100 vindkraftverk sättas upp och fullt utbyggt kommer Markbygden producera ungefär 10 TWh varje år, tillräckligt för att ge ström åt 400 000 hushåll för ett helt år. Förutom att vindkraftsparken kommer att generera arbetstillfällen innebär projektet också att kommunen utmärker sig som en stark industriort, och det redan idag rådande intresset för etableringar kommer bara att öka med tiden.
– Naturligtvis blir det då centralt för oss att underlätta och främja både etablerade och nya aktörer. Men det är inte bara inom industrin som det sker en utveckling. Vi har också en besöksnäring som blomstrar med många privata krafter som driver Piteå framåt. Vi är en populär semesterort bland annat på grund av Pite Summer Games, som är en av världens största fotbollsturneringar för ungdomar och så självklart Pite Havsbad, Norrlands riviera, som för övrigt slog besöksrekord för tredje sommaren i rad. Piteå är alltså inte bara en stad för näringslivet, utan också en attraktiv kommun att bo i, leva i, och besöka.

Satsar för framtiden
Peter säger att responsen på den förbättrade rankingen har varit mycket positiv, vilket i sig blir ett kvitto på att det intensiva arbetet har gett resultat, men han betonar också att det gäller att inte luta sig tillbaka och vara nöjd.
– När ekonomin överlag går som tåget är det bara att hänga på; utmaningen kommer istället när vindarna vänder. Därför fortsätter vi med att vara ännu mer synliga ute bland företagen och ytterligare stärka de samarbeten som finns. Vi måste också fortsätta vårt gemensamma arbete med att skapa en attraktiv kommun, med nya bostadsområden, ett aktivt kulturliv och utmärkt välfärd – det ökar möjligheterna till kompetensförsörjning för företagen och leder förhoppningsvis till att vi kan bli ännu fler pitebor. Det är självklart en lång process, men jag ser bara positivt på framtiden, avslutar Peter.

Peter Palmqvist, näringslivschef i Piteå kommun. Foto: Maria Fäldt
Peter Palmqvist, näringslivschef i Piteå kommun. Foto: Maria Fäldt

Piteå kommun
Piteå ligger vid Bottenvikens kust, mitt emellan Skellefteå och Luleå. Det bor cirka 42 100 människor i kommunen, som är känd för sin gemytliga atmosfär. Här samsas producerande industri med besöksnäring, handel och evenemang och man satsar lika mycket på att utveckla näringslivet som det verkliga livet. För det är hit man kommer när man kommer hem.

Piteå kommun
Tel. vxl: 0911-69 60 00
www.pitea.se

Rankingen årets bästa skolkommun är viktig för skolans utveckling

Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet. Foto: Lärarförbundet
Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet. Foto: Lärarförbundet
Lärarförbundet utser sedan sjutton år tillbaka Sveriges bästa skolkommun. Rankingen sätter fokus på kommunernas viktiga roll som huvudmän för skolan.

Vår ranking har under många år bidragit till att få igång lokala samtal kring styrkor och förbättringsåtgärder i kommuner runtom i landet. Lärares förutsättningar är centrala för elevernas kunskapsutveckling, och de kommuner som arbetar medvetet med att säkra rätt förutsättningar lyckas också i Bästa skolkommun, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Bästa skolkommun rankar inte enskilda skolor eller lärare, istället rankas hur kommuner har satsat på sin skola och vad de får ut utifrån 13 olika kriterier. Bland annat mäts andel utbildade lärare, lärartäthet, genomsnittligt meritvärde i årskurs nio, andelen elever som är godkända i alla ämnen i årskurs nio samt resurser till undervisningen.

Driver på nödvändiga skolsatsningar
– Bästa skolkommun sätter ljuset på vad som behöver göras för att skapa en skola med hög kvalitet som är likvärdig för alla elever. Det som kännetecknar de kommuner som lyckas är att de har en gemensam målsättning, en plan för vad som krävs för att nå dit och en konstruktiv dialog om nödvändiga åtgärder, säger Johanna Jaara Åstrand.
Sveriges bästa skolkommun är den största och bredaste rankingen i sitt slag. Bästa skolkommun är inte bara ett verktyg för att visa hur mycket landets 290 kommuner väljer att satsa på skolan – det är också ett verktyg för att synliggöra nödvändiga åtgärder.
– Det viktigaste är att man som kommun har koll på sin egen utveckling och en idé om vad man vill med sin skola. Idag står tyvärr lärarbristen i vägen för varje elevs rätt att undervisas av utbildade, behöriga lärare. För att fler ska vilja bli och förbli lärare behöver Sverige attraktiva lärararbetsgivare som värnar och värderar sin lärarkår överallt, säger Johanna Jaara Åstrand.

Bästa skolkommun 2018:

Plats Kommun Poäng 2017
1 Vellinge 732 1
2 Orust 930 2
3 Vadstena 1045 12
4 Båstad 1089 21
5 Torsby 1165 87
6 Borgholm 1172 26
7 Ödeshög 1274 74
8 Piteå 1281 6
9 Karlsborg 1321 129
10 Kalmar 1327 4

Näringslivsklimatet i Knivsta är bäst i Uppsala län

Pernilla Westerback, näringslivssamordnare i Knivsta kommun  och Lotta Wiström, ordförande för Knivsta Företagarförening.
Pernilla Westerback, näringslivssamordnare i Knivsta kommun och Lotta Wiström, ordförande för Knivsta Företagarförening.
Knivsta är nummer ett i Uppsala län enligt Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. I Knivsta drar politiker, tjänstemän och företagare åt samma håll och känner ett gemensamt ansvar för ett förbättrat företagsklimat. Entreprenörsandan är stark i kommunen, som ligger mitt i Sveriges främsta tillväxtregion.

– Vi är stolta över att ha skapat ett antal välfungerande forum och mötesplatser i nära samverkan med kommunens företag. Ett sådant exempel är gruppen Näringsliv i samverkan, där politiker, kommunala tjänstemän, företagare och företagsfrämjande organisationer regelbundet möts för att diskutera aktuella företagarfrågor, säger Pernilla Westerback, näringslivssamordnare i Knivsta kommun.
Knivstas strategiska läge nära Uppsala, Arlanda och Stockholm samt de goda kommunikationerna är det som företagarna här uppskattar mest enligt Svenskt Näringslivs ranking. I år klättrade Knivsta och placerade sig etta i länet och på plats 33 totalt, en förbättring med 14 platser sedan i fjol. I rankingen framgår också att företagarna i Knivsta tycker att kommunen i hög grad ger god service och vägledning.

Samarbete och god förståelse
– Vår målsättning är förstås att ständigt bli ännu mer attraktiv som företagskommun och att fler företag ska hitta hit. Här råder en stark framtidsanda och befolkningen växer stadigt. Vi arbetar kontinuerligt för att förbättra servicenivån gentemot kommunens företag och placerar företagarfrågor allt högre på agendan, säger Pernilla Westerback.
– Samarbetet mellan kommunen och företagarföreningen har blivit betydligt bättre över tiden. Nu bedriver vi tillsammans ett kontinuerligt arbete med återkommande gemensamma träffar, forum och mötesplatser. Jag upplever att det finns en god förståelse från båda håll för respektive parts förutsättningar och prioriteringar, säger Lotta Wiström, ordförande för Knivsta Företagarförening.

Välbesökta gemensamma företagsaktiviteter
En öppen dialog mellan företag och kommunen samt en känsla av att kommunen ständigt strävar efter att förbättra samverkan och service gentemot företagen är två framgångsfaktorer bakom Knivstas fina placering i Svenskt Näringslivs ranking.
– Vår placering i rankingen är ett kvitto på att vi tillsammans arbetar i rätt riktning. Det märks inte minst på att uppslutningen på företagarföreningens och kommunens gemensamma företagsaktiviteter och träffar har blivit betydligt bättre, säger Lotta Wiström.

Knivsta kommun
Knivsta är en tillväxtkommun med en påtaglig framtidsanda. Kommunens unika läge i Arlandaregionen gör att företagen hamnar mitt i Sveriges största arbetsmarknadsregion där företagen verkar över kommungränserna. Knivsta kommun välkomnar nystart och nyetableringar av företag i kommunen. Vi strävar efter att i möjligaste mån underlätta hanteringen, exempelvis i samband med bygglov, för att göra processen så effektiv och smidig som möjligt.

Knivsta kommun
Centralvägen 18
741 75 Knivsta
Tel: 018-34 70 00
www.knivsta.se

Sollentuna har ett av Sveriges bästa företagsklimat

Arne Wallström, vd för Helenius Ingenjörsbyrå. Foto: Petter Karlberg / KARLBERG media AB
Arne Wallström, vd för Helenius Ingenjörsbyrå. Foto: Petter Karlberg / KARLBERG media AB
Sollentuna är en av Sveriges företagsvänligaste kommuner. Det visar inte minst den stadiga topplaceringen i Svenskt Näringslivs ranking.
– Det fina resultatet är frukten av mycket medvetet arbete med dessa frågor, säger Henrik Thunes, kommunstyrelsens ordförande.

Henrik Thunes, kommunstyrelsens ordförande i Sollentuna. Foto: Sollentuna kommun / Erja Lempinen
Henrik Thunes, kommunstyrelsens ordförande i Sollentuna. Foto: Sollentuna kommun / Erja Lempinen
Sollentuna kommun hamnade återigen bland de främsta i Svenskt Näringslivs ranking där företagen själva får ge sin syn på det lokala företagsklimatet. Bakom framgången ligger en mycket medveten satsning på att göra det enkelt, effektivt och smidigt att driva företag i kommunen. Ett konkret exempel är den digitala Tillståndsguiden.
– Här har vi har samlat all den information som företagare kan tänkas behöva för att söka olika tillstånd från kommunen. En del av kommunens kontaktcenter servar våra företag så att de snabbt och enkelt ska kunna komma i kontakt med tjänstemän och handläggare av olika frågor som sorterar under kommunens verksamhet, berättar Henrik Thunes.
Näringslivsluncher där kommunens företagare bjuds in till arrangerade program och företagsbesök är andra viktiga delar i arbetet.
– Ett par gånger varje månad gör vi företagsbesök för att få en bättre förståelse för företagens vardag. Andra gånger arrangerar vi halvdagar då hela kommunstyrelsens arbetsutskott gör företagsbesök för att lära känna ett företag och dess behov, förklarar Henrik Thunes.

Nära dialog
Arne Wallström, vd för Helenius Ingenjörsbyrå som grundades 1965, skriver gärna under på att hans verksamhet verkar i en mycket företagsvänlig kommun.
– Jag har arbetat i företaget i 23 år, samarbetet med kommunen har genomgående präglats av stor lyhördhet och snabbhet. Under de gångna åren har vi vid ett flertal gånger fått besök från kommunrepresentanter där enda anledningen varit att de vill höra hur läget är och om det är något vi skulle behöva hjälp med. Det måste vara unikt.
Under de mer än 50 år som Helenius Ingenjörsbyrå, konsulter inom energi, inomhusklimat och projektledning, verkat i kommunen har verksamheten gått från sex anställda till dagens nära 80 medarbetare.
– Min erfarenhet är att alla processer löper mycket enkelt, snabbt och smidigt, säger Arne Wallström.
Att kommunen bjuder in till diskussion kring olika frågor som till exempel trygghet och säkerhet är något som Arne Wallström ser som mycket positivt.
– När något dyker upp är de snabba på att gå från ord till handling, man får aldrig svaret att de ska börja med att göra en utredning. Här är det både mycket snack och mycket verkstad.
Arne säger att han varmt kan rekommendera andra företagare att etablera verksamhet i kommunen.
– Sollentuna är en av de bästa kommuner man kan verka i. De har ju fått flera utmärkelser och jag kan med egen erfarenhet säga att det ligger mycket arbete bakom de framskjutna placeringarna. Här finns en stor öppenhet och närhet mellan näringsliv och offentlig sektor, vi behöver hjälpas åt för att det ska bli riktigt bra och det är en stor anledning till att företagandet fungerar så smidigt här i kommunen.

Anna Hamberg, näringslivschef i Sollentuna. Foto: Sollentuna kommun / Erja Lempinen
Anna Hamberg, näringslivschef i Sollentuna. Foto: Sollentuna kommun / Erja Lempinen
Ständig förbättring
För att fortsätta ligg i topp och ta höjd för framtiden arbetar kommunen på alla fronter för att ytterligare förbättra företagsklimatet.
– Vi tror på att arbeta metodiskt med både externa och interna insatser. Vi genomför nu en stor satsning på en intern kurs i service och bemötande. Programmet omfattar 130 personer med representation från alla våra kontor. Syftet är att skapa förståelse för hur vårt näringsliv ser ut, vad företagen har för behov och hur vi kan bemöta och serva dem på bästa sätt, säger Anna Hamberg, näringslivschef.
Om tio år har Sollentuna Sveriges bästa företagsklimat och redan inom ett par år är siktet inställt på att Sollentuna ska hamna högst upp i rankingen.
– Ett bra företagsklimat skapar tillväxt, arbetstillfällen och skatteintäkter. På så vis säkerställer vi hela kommunens framtid och får in pengar som kan satsas på välfärd och på att utveckla kvalitet och effektivitet i våra egna verksamheter. Att vi idag rankas som Sveriges näst bästa företagarkommun ser vi som ett välkommet kvitto på att vi är på rätt väg, fastslår Henrik Thunes.

Sveriges främsta kommuner

Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat baseras främst på enkätsvar från företag i Sveriges 290 kommuner, men också på statistiska fakta från SCB. Det finns klara samband mellan en kommuns placering på rankinglistan och dess utveckling vad gäller befolkningstillväxt, antal jobb och skatteintäkter. Nedan presenteras de 30 främsta kommunerna på listan.

Kommunranking 2017:

+/- Kommun 2017 2016 2015
0 Solna 1 1 1
0 Sollentuna 2 2 2
0 Nacka 3 3 10
+20 Härryda 4 24 14
+5 Danderyd 5 10 4
+1 Kävlinge 6 7 8
-2 Höganäs 7 5 7
+3 Staffanstorp 8 11 23
0 Trosa 9 9 5
-2 Vårgårda 10 8 11
+17 Habo 11 28 15
+11 Gnosjö 12 23 22
+31 Helsingborg 13 44 29
-10 Vellinge 14 4 3
+12 Markaryd 15 27 24
+9 Falkenberg 16 25 19
-11 Upplands Väsby 17 6 9
-3 Partille 18 15 20
+2 Mullsjö 19 21 18
+15 Lomma 20 35 26
+9 Tranås 21 30 38
-10 Täby 22 12 6
+26 Öckerö 23 49 70
+2 Grästorp 24 26 21
+7 Ystad 25 32 107
+13 Lekeberg 26 39 54
-13 Herrljunga 27 14 37
-8 Burlöv 28 20 28
-12 Laholm 29 17 30
+11 Upplands-Bro 30 41 49

Årets klättrare:

Kommun Klättrat 2017 2016 2015 2014
1 Älvdalen +96 108 204 189 163
2 Gullspång +91 162 253 264 219
3 Mora +84 79 163 124 111
4 Bromölla +82 92 174 139 143
5 Åre +78 68 146 148 112
6 Hällefors +78 209 287 290 286
7 Trelleborg +67 170 237 251 253
8 Smedjebacken +65 194 259 268 290
9 Eskilstuna +58 152 210 186 180
10 Landskrona +56 46 102 132 130

Nacka ger näringslivet förutsättningar för tillväxt

Thea Mårdbrant, operativ chef för Nobelberget, Martin Lagerberg, vd för Nobelberget och Jesper Weidlitz, vd för Urban Deli. Foto: Patrik Lindqvist
Thea Mårdbrant, operativ chef för Nobelberget, Martin Lagerberg, vd för Nobelberget och Jesper Weidlitz, vd för Urban Deli. Foto: Patrik Lindqvist
I Svenskt Näringslivs senaste ranking hamnar Nacka på en imponerande tredjeplats och det är långt ifrån första gången som kommunen tar hem en av rankingens topplaceringar. Kommunen satsar aktivt på att skapa förutsättningar som främjar såväl näringsliv som invånare, och 2016 var Nackas företag vinstrikast i Sverige.

Mats Gerdau, kommunstyrelsens ordförande i Nacka. Foto: Sören Andersson
Mats Gerdau, kommunstyrelsens ordförande i Nacka. Foto: Sören Andersson
Nackas framgångar inom näringslivet beror mycket på kommunens välutbildade och entreprenöriella invånare. Det är Mats Gerdau, kommunstyrelsens ordförande (M), övertygad om.
– Här finns massor av kreativa idéer som resulterar i företag, och jag vill att man ska kunna förverkliga sina drömmar här i Nacka, oavsett om det handlar om företag, utbildning, eller att bo och leva. Det är upp till oss politiker att underlätta allt från bygglov och upphandling av tjänster till mångfald inom välfärden. Vi har en bejakande och öppen attityd, det ska vara lätt och enkelt att starta ett företag. Det är en målbild vi förmedlar till alla våra medarbetare.

15 000 nya arbetsplatser
För några år sedan tecknade kommunen ett avtal med landstinget om att bygga ut t-banan till Nacka och att bygga 13 500 bostäder fram till 2030. Dessutom har kommunen beslutat att under samma tidsperiod skapa 15 000 nya arbetsplatser, varav majoriteten i privat regi. Gerdau poängterar dock att det inte är antalet som är det viktiga, utan möjligheten att på allvar bygga stad i Nacka. Där får han medhåll av näringslivsdirektören Anders Börjesson.
– Vi vill bygga vidare på stadsbegreppet utanför Stockholm stads gränser och in i Nacka. Där går utvecklingen av kommunen för att både bo och arbeta, hand i hand, och därför utformade vi en näringslivsstrategi med grund i kommunens egen rådighet. Vi frågade oss själva vad vi har för inverkan på företagens möjligheter att verka och utvecklas och stärkte sedan våra tjänster gentemot såväl privatpersoner som företag. Vi etablerade en nyföretagarrådgivning och hårdsatsade på olika samarbetsorganisationer, vilket gav snabbt resultat och 2016 var företagen här de vinstrikaste i hela Sverige.

Anders Börjesson, näringslivsdirektör i Nacka. Foto: Sören Andersson
Anders Börjesson, näringslivsdirektör i Nacka. Foto: Sören Andersson
Planerar framåt
Kommunen driver flera projekt för att skapa bästa möjliga förutsättningar för näringsliv och boende i Nacka. Några exempel inkluderar att stärka kommunens infrastruktur och tillgänglighet, att ha Sveriges bästa förskolor och skolor, vara generösa med vuxenutbildning och att utveckla metoder för att matcha kompetens som rimmar med vad företagen i Nacka behöver.
– Det som ligger framför oss är att utveckla de framgångsrika aktörer vi redan har och att i samverkan med fastighetsaktörer hitta lämpliga ytor för exempelvis kontorssammanhang och andra etableringar. Till syvende och sist handlar det om att ge förutsättningar för tillväxt, konstaterar Gerdau och Börjesson.

För dialog om högt och lågt
Några av de entreprenörer som har etablerat sig i Nacka är Jesper Weidlitz, vd för Urban Deli, och Martin Lagerberg och Thea Mårdbrant, vd respektive operativ chef för Nobelberget. För Weidlitz var det framförallt Nackas snabba utveckling som kändes spännande, men tillgången till rätt lokaler spelade också stor roll.
– Nacka är ett expansivt område och både fastighetsägare och kommunen har många intressanta planer. Det är ett område med hög tillgänglighet och jag kan föra en dialog med kommunen om högt och lågt. Ibland är det större frågor, såsom verksamhetsändring, detaljplaner eller trafikflöden, ibland handlar det bara om att stämma av. Det är lyhört och öppet och det är ständigt kreativa och proaktiva projekt på gång. Man förstår entreprenörsaspekten och ser varför det är bra för både företagen och kommunen.

Progressiv och växande kommun
För Mårdbrant och Lagerberg handlade det om att skapa något annorlunda på en unik plats och Nacka som kommun var initierande och pådrivande i att möjliggöra projektet, som hade målet att skapa en annorlunda kulturdestination i Stockholm.
– Vi är vana att arbeta med större kommuner, men att vara verksam i en mindre kommun har verkligen underlättat dialog och samarbete när det gäller tillstånds- och myndighetsfrågor, berättar Lagerberg.
– Nacka är en spännande plats att jobba mot, dels av den uppenbara anledningen att det är en progressiv och snabbt växande kommun och dels att vi har ett nyfiket närområde och engagerade invånare och företag, säger Mårdbrant.
Båda anger närheten till Stockholm som en mycket positiv aspekt med Nacka och betonar vikten av kollektiva färdmedel.
– Vi har fått tvärbanan ett stenkast ifrån oss, vilket är guld, men drömmen vore att även få t-banestationen Nobelberget runt knuten. Det ska bli spännande att se hur utvecklingen ser ut, avslutar Lagerberg.

Årets skolranking är klar

Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet. Foto: Lärarförbundet
Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet. Foto: Lärarförbundet
– Kommunerna måste sluta slåss om lärarna och börja slåss för lärarna. Alla måste bidra för att göra läraryrket mer attraktivt. Det sa Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand i samband med att priserna för Sveriges Bästa skolkommun delades ut i början av oktober.

Lärarförbundet presenterade nyligen sin årliga rankning Bästa Skolkommun. Rankingen som genomfördes för sextonde året i rad baseras på 13 kriterier och omfattar bland annat lärarlöner, lärartäthet, resurser till undervisningen och elevresultat. Vellinge kommun hamnade i topp, tätt följd av Orust och Ovanåker.
– Huvudsyftet är att lyfta fram de kommuner som värnar om sina lärare och sätta ljuset på hur viktiga kommuner är som lärararbetsgivare och förutsättningsgivare till en bra skola, säger Johanna Jaara Åstrand.
Hon påpekar att rankingen inte mäter allt, men fungerar som dörröppnare för viktiga samtal om lokal skolutveckling.
– Vi får många signaler på att rankingen driver skolutveckling och inte minst initierar att man träffas lokalt och samtalar kring styrkor och svagheter med sin skola, om vad som behöver åtgärdas och om vad som kan bli bättre.
Listan toppas av små kommuner, såväl Stockholm, Göteborg som Malmö återfinns långt ner i listan. Men enligt Johanna Jaara Åstrand spelar storleken ingen roll.
– Med rätt beslut, investeringar och dialog kan alla kommuner bli Bästa Skolkommun.

Olika recept
Utmaningarna för dagens skola är många och de ser olika ut i olika kommuner.
– Vi ska ha en skola som är likvärdig i hela Sverige. För att klara det krävs ett nationellt ansvarstagande för att säkerställa att resurserna fördelas bättre än vad som sker idag. Receptet för att säkerställa en bra skola ser inte lika ut överallt. Det handlar om att kunna anpassa organisation, lärarinsatser, specialpedagogiska insatser och andra typer av åtgärder som krävs för att eleverna ska få det som de behöver.
En av skolans allra största utmaningar är lärarbristen.
– På kort sikt så tvingas jag nog konstatera att bristen på lärare kommer att förvärras. Men kommunerna måste sluta slåss om lärarna och i stället börja slåss för lärarna. Alla måste dra sitt strå till stacken för att göra yrket mer attraktivt. Högre löner, bättre villkor och större tillit till lärarna är viktiga grundstenar i det arbetet, avslutar Johanna Jaara Åstrand.

Bästa skolkommun 2017:

Plats Kommun Poäng Plac. 2016
1 Vellinge 713 1
2 Orust 1058 42
3 Ovanåker 1068 52
4 Kalmar 1100 12
5 Aneby 1144 60
6 Piteå 1184 5
7 Grästorp 1208 93
8 Osby 1209 48
9 Varberg 1219 2
10 Lomma 1285 22