Etikettarkiv: Tillväxt

Utsedd till Årets Raket

Hans Unander (S), kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Malung-Sälen. Foto: Timea Hedlund
Hans Unander (S), kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Malung-Sälen. Foto: Timea Hedlund

Tydlighet, snabbhet och tillgänglighet är grundbulten i Malung-Sälens näringslivsfilosofi. Detta är ett framgångsrecept. Kommunen utsågs nyligen till Årets Raket i Svenskt Näringslivs rankning av företagsklimat i Sveriges kommuner. På bara ett år har kommunen klättrat 158 placeringar.

– Det är naturligtvis väldigt roligt och ett kvitto på att vi gör rätt saker. Vi har arbetat oerhört hårt och målmedvetet under de senaste två åren och det har gett resultat, säger Hans Unander (S), kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Malung-Sälen.
För ett par år sedan tvingades kommunen klubba igenom ett omfattande sparpaket. Bland det första man gjorde var att lägga ned hela näringslivsenheten. Det var ett beslut som blev starkt ifrågasatt. Men syftet var inte att nedprioritera näringslivsfrågorna, utan tvärtom.
– Vi ville lägga dessa frågor på högsta nivå. Nu är det kommunchefen och kommunalråden som hanterar detta och det skickar en viktig signal till näringslivet. Tack vare det här upplägget skapar vi ett nära, personligt samarbete mellan kommunledningen och näringslivet och det har visat sig väldigt framgångsrikt. Våra företagare har lätt att ta kontakt med oss och de får snabba svar på sina frågor. Det här tillvägagångssättet skapar starka relationer mellan kommunen och företagarna, säger Hans Unander.

Stark tillväxt
Näringslivet i Malung-Sälen är varierat. Idag finns inte mycket kvar av Malungs tidigare så framgångsrika skinnindustri, men ett flertal andra industrier verkar inom kommunen. Den stora tillväxten står turismen för och idag växer besöksnäringen närmast explosionsartat. Med den nya internationella flygplatsen i Sälen, som invigs i december, väntas tillväxten öka ytterligare. Totalt satsas närmare fem miljarder kronor inom turistbranschen under den närmaste tioårsperioden, med bland annat nya pistområden och liftanläggningar och flera nya hotell.
– Antalet invånare i Sälen är drygt tvåtusen, men under högsäsong har vi lika många människor som Västerås. Det är viktigt att det offentliga hänger med i utvecklingen med service och infrastruktur. Bland annat kommer vi nu att få ett tillskott på tio, tolv poliser, säger Hans Unander.
Kommunen samarbetar nära med industrin för att förebygga att den ökande turistströmmen orsakar trafikproblem. Exempelvis har man återupprättat järnvägsförbindelserna till Malungfors, så att så mycket som möjligt av godstrafiken kan gå på räls istället för på vägnätet.
Hand i hand med tillväxten i besöksnäringen växer även handeln. Nya livsmedelsbutiker etableras och nyligen invigdes två stora varuhus inom bygg och detaljhandel.
– Det blev en succé, med ett väldigt stort antal kunder. Vårt kundunderlag är betydligt större än kommunen och kunder reser hit från flera närliggande kommuner och Norge. Vi ser gärna att fler handlare etablerar sig här, säger Hans Unander.

Kompetensförsörjning
Den snabba tillväxten i Malung-Sälen skapar också utmaningar.
– Kompetensförsörjning och bostäder är två av våra stora framtidsutmaningar och något som vi arbetar mycket aktivt med. Vi samarbetar med regionen och näringslivet för att lösa kompetensbristen och försöker att gemensamt hitta lösningar för familjer som vill flytta hit. Dessutom för vi en dialog med Högskolan Dalarna om distansutbildning för att skapa möjligheter till kompetensutveckling i kommunen, berättar Hans Unander.
Kommunen för också en aktiv bostadspolitik och avsätter mark för såväl nya enfamiljshus som bostadsrätter och hyresrätter.
– Vi har väldigt många nya detaljplaner och det finns en stor vilja att investera i byggande, säger Hans Unander.
Han är själv född och uppvuxen i Malung och berättar att han under årens lopp har sett både uppgång och nedgång i kommunen. Nu är en spännande tid.
– Det var några tuffa år när kommunen förlorade viktiga industrier. Men det har vänt och idag är Malung-Sälen en riktig tillväxtkommun. Det är fantastiskt att få vara med om detta och se hur nya jobb och möjligheter skapas. Här finns en samarbetsanda och ett fokus på näringslivet alldeles oavsett partifärg och vi löser problem enkelt, smidigt och snabbt.

Malung-Sälens kommun

Malung-Sälens kommun är Dalarnas mest företagsamma kommun och belönades nyligen med utmärkelsen Årets Raket. Destination Sälenfjällen upplever stark tillväxt och är norra Europas största alpina skidområde och Nordens största turistområde med cirka två miljoner gästnätter per år och en årlig omsättning på cirka 2,5 miljarder kronor. Industriellt har kommunen traditionellt dominerats av sport-, skinn-, trävaruindustri och skogsbruk. Idag ökar företag inom branscherna byggindustri, handel och transport samt privata, personliga och kulturella tjänster.

www.malung-salen.se

Näringslivssatsningar höjde Piteå kommun 86 placeringar

Foto: Piteå kommun
Foto: Piteå kommun
På mindre än ett år har Piteå kommun klättrat 86 placeringar i Svenskt näringslivs näringslivsranking. Framgången är ett resultat av riktade satsningar på konstruktiv dialog och samverkan, och en engagerad kommun som blickar mot framtiden.

Då Peter Palmqvist tillträdde som näringslivschef i Piteå kommun i januari i år, lämnade kommunens placering i Svenskt näringslivs näringslivsranking en hel del att önska, men genom fokuserat arbete och aktiva satsningar från både kommunens näringslivsavdelning och politiker har situationen förändrats radikalt.
– Våra politiker har satt näringslivsfrågorna på agendan som ett prioriterat område och våra gemensamma satsningar har verkligen gjort skillnad. I årets undersökning har vi klättrat hela 86 placeringar. Det är naturligtvis oerhört glädjande och visar att vi är på rätt väg, fastslår Peter.

Uppskattade möten
På näringslivsavdelningen möter man regelbundet företag från olika branscher i kommunen. Men i år har man satsat lite extra på att göra det tillsammans med politiker och tjänstepersoner från olika förvaltningar i den kommunala organisationen. Målet har varit att få till en öppen dialog för att få veta vad företagen tycker och tänker om allt från rådande näringslivsklimat till om det var något konkret ärende man ville få hjälp med.
– Jag har varit verksam i andra kommuner förut och kom hit med öppna sinnen utan att egentligen veta vad Piteås näringsliv hade för tankar och funderingar. Och vi kan konstatera att våra möten har varit väldigt uppskattade. Genom att träffas och föra dialog löser man så mycket. Och visst finns det ett och annat som behöver fixas, men på det stora hela är många företag relativt nöjda vilket också har varit bra för oss som dagligen jobbar med näringslivsfrågor att få reda på.

Stark och attraktiv kommun
Så numera är konstruktiv kommunikation mellan kommun och näringsliv en kontinuerlig punkt på dagordningen. Förutom regelbundna företagsbesök har det också under året anordnats diskussionsforum och workshops för ökad samverkan. Syftet har varit att lyfta aspekter som är viktiga för både företagen och för Piteå med det gemensamma målet att skapa ett livskraftigt näringslivsklimat och en stark och attraktiv kommun.
– Vi har ett starkt näringsliv som vågar ta för sig och många företag med verklig spetskompetens, framförallt inom cleantech, bioenergi och skogsnäring vilket sätter Piteå på kartan. Och just nu har vi ett rejält tryck från företag som vill etablera sig i Piteå. Vi har ett stort attraktivt industriområde som ständigt utvecklas alldeles vid vår hamn som idag har blivit ett växande transportnav för regionen.
Bara några mil från Piteå centrum pågår ett annat projekt som många kanske inte känner till men som är i mångmiljardklassen. Området heter Markbygden och där pågår nu byggnationen av en av de största vindkraftsparkerna i Europa. Totalt ska 1 100 vindkraftverk sättas upp och fullt utbyggt kommer Markbygden producera ungefär 10 TWh varje år, tillräckligt för att ge ström åt 400 000 hushåll för ett helt år. Förutom att vindkraftsparken kommer att generera arbetstillfällen innebär projektet också att kommunen utmärker sig som en stark industriort, och det redan idag rådande intresset för etableringar kommer bara att öka med tiden.
– Naturligtvis blir det då centralt för oss att underlätta och främja både etablerade och nya aktörer. Men det är inte bara inom industrin som det sker en utveckling. Vi har också en besöksnäring som blomstrar med många privata krafter som driver Piteå framåt. Vi är en populär semesterort bland annat på grund av Pite Summer Games, som är en av världens största fotbollsturneringar för ungdomar och så självklart Pite Havsbad, Norrlands riviera, som för övrigt slog besöksrekord för tredje sommaren i rad. Piteå är alltså inte bara en stad för näringslivet, utan också en attraktiv kommun att bo i, leva i, och besöka.

Satsar för framtiden
Peter säger att responsen på den förbättrade rankingen har varit mycket positiv, vilket i sig blir ett kvitto på att det intensiva arbetet har gett resultat, men han betonar också att det gäller att inte luta sig tillbaka och vara nöjd.
– När ekonomin överlag går som tåget är det bara att hänga på; utmaningen kommer istället när vindarna vänder. Därför fortsätter vi med att vara ännu mer synliga ute bland företagen och ytterligare stärka de samarbeten som finns. Vi måste också fortsätta vårt gemensamma arbete med att skapa en attraktiv kommun, med nya bostadsområden, ett aktivt kulturliv och utmärkt välfärd – det ökar möjligheterna till kompetensförsörjning för företagen och leder förhoppningsvis till att vi kan bli ännu fler pitebor. Det är självklart en lång process, men jag ser bara positivt på framtiden, avslutar Peter.

Peter Palmqvist, näringslivschef i Piteå kommun. Foto: Maria Fäldt
Peter Palmqvist, näringslivschef i Piteå kommun. Foto: Maria Fäldt

Piteå kommun
Piteå ligger vid Bottenvikens kust, mitt emellan Skellefteå och Luleå. Det bor cirka 42 100 människor i kommunen, som är känd för sin gemytliga atmosfär. Här samsas producerande industri med besöksnäring, handel och evenemang och man satsar lika mycket på att utveckla näringslivet som det verkliga livet. För det är hit man kommer när man kommer hem.

Piteå kommun
Tel. vxl: 0911-69 60 00
www.pitea.se

Nacka – superkommun i utveckling

Lena Dahlstedt, stadsdirektör i Nacka kommun. Foto: Sören Andersson / Nacka kommun
Lena Dahlstedt, stadsdirektör i Nacka kommun. Foto: Sören Andersson / Nacka kommun
Nacka är en av årets superkommuner. Fokus på en hög lägsta­nivå och ekonomi i balans är några av framgångsfaktorerna. Nu tar kommunen nästa steg och bygger stad i centrala Nacka. Totalt ska 20 000 nya bostäder och 15 000 nya arbetsplatser få plats i hela Nacka.

Det är tidningen Dagens Samhälle som korar årets superkommuner, ett pris för kommuner ”som lyckas exceptionellt väl och står särskilt starkt rustade inför framtiden”. Utmärkelsen baseras på hur kommunen presterat inom en rad nyckelområden. Nackas framgångar är resultatet av ett långvarigt och konsekvent kvalitetsarbete och ständig utveckling, menar stadsdirektör Lena Dahlstedt:
– Årets superkommun är en väldigt rolig utmärkelse att få, eftersom den är helt faktabaserad och speglar hur det faktiskt ser ut inom våra olika områden. Utmärkelsen är ett kvitto på att vårt fokus, en riktigt hög lägstanivå i alla verksamheter, har gett resultat.

Bra skolor driver utveckling
Lena Dahlstedt lyfter fram förskolan och skolan som en nyckelfaktor när det gäller att stå starkt rustad för framtiden. Kommunen har under lång tid prioriterat utbildning högt. För tio år sedan inleddes ett strukturerat kvalitetsarbete, med tydliga mål i linje med läroplanen. Man arbetar metodiskt med kontinuerliga uppföljningar med alla skolor och förskolor varje år.
– Alla barn i Nacka ska ges de allra bästa förutsättningarna att lyckas. Vi arbetar långsiktigt och uthålligt för att varenda elev ska klara sig och idag har nästan alla elever fullständiga betyg när de går ut grundskolan. Vi har ett väldigt högt snitt, jämfört med resten av landet. Vi vet att detta är oerhört viktigt för Nackaborna och också en av de faktorer som gör kommunen till en attraktiv inflyttningsort, berättar Lena Dahlstedt och tillägger:
– Vi satsar också mycket på kultur och fritid för barn och unga. Alla unga kan idag välja vilken kulturaktivitet de vill delta i. Vi har ett checksystem som har gjort det väldigt populärt och ökat tillgängligheten.
En förutsättning för utveckling och framgång är ett gott företagsklimat. Från kommunens sida vill man ge snabb och smidig service vid nyetableringar och tillstånd samt minska byråkrati och krångel.
– Vi är måna om att skapa bra förutsättningar för företagande, utveckling och innovation i Nacka. Därför arbetar vi löpande med att bli bättre och skapa förutsättningar för entreprenörskap. I Nacka startas i genomsnitt tre nya företag om dagen! Nya goda exempel är bland annat VERCITY, en mötesplats för utbildning och ed tech-hubben Beyond, som är ett nav för start-ups inom utbildningsteknologi.

Stadsutveckling i takt med Nackaborna
Nacka är idag en av de kommuner som växer snabbast. Inom de närmaste 20 åren ska det byggas 20 000 nya bostäder och 15 000 nya arbetsplatser i Nacka, varav majoriteten på Västra Sicklaön, det framtida Nacka stad. Till detta kommer utveckling av lokala centrum och kommunal service. Samtidigt dras tunnelbanan till Nacka, som får tre nya stationer.
– Det pågår cirka 200 byggprojekt i kommunen och det är avgörande att utvecklingen sker i samklang och dialog med medborgarna. Centrala Nacka står inför urbanisering, men minst lika viktigt är att bevara och utveckla kommundelarnas särart och våra unika natur- och kulturvärden, säger Lena Dahlstedt.
Dagens befolkning på cirka 103 000 personer beräknas öka till 140 000, med en inflyttningstakt på närmare 2 500 nya invånare per år. Det skapar stora möjligheter, men även utmaningar.
– När kommunen växer måste vi säkerställa att välfärden utvecklas i takt med inflyttningen, utan att administrationen därför blir större och mer tungrodd. Det är en utmaning och vi ser att digitalisering av vissa processer kan vara en lösning.
Lena Dahlstedt framhåller vikten av att framtiden formas tillsammans med Nackaborna och utan att man tappar sikte på kommunens vision, om öppenhet och mångfald.
– Utveckling och förnyelse har gått som en röd tråd genom Nackas historia, från den tidiga industrialiseringen till att bli årets superkommun och bygga stad. Att vara öppen för förnyelse och mot omvärlden är en naturlig del av Nacka och en nyckel till framgång.

Så blev Halmstads kommun en av årets superkommuner

Storgatan i Halmstad. Foto: Anders Andersson
Storgatan i Halmstad. Foto: Anders Andersson
I kategorin Städer/stadsnära kommuner tog Halmstad hem Dagens Samhälles utmärkelse Årets superkommun. Priset är ett resultat av ett kontinuerligt kvalitetsarbete med kommunens utveckling och en tydlig vision om hur Halmstad ska växa i framtiden.

Dagens Samhälles prestigefyllda superkommuner utses efter en bedömning av 75 noggrant utvalda variabler fördelade på elva kategorier, som alla utgör tydliga och viktiga kommunala värdemätare inför framtiden. För Halmstad var utnämningen otroligt hedrande och en bra sporre inför det fortsatta arbetet.
– Att bli en superkommun är en stolthet för både våra invånare och för alla medarbetare som har bidragit, men vårt mål har alltid varit att skapa en blomstrande kommun med goda förutsättningar för både näringsliv, kulturliv, akademi och medborgare. Utmärkelsen är en bra bekräftelse på att vårt arbete har gett resultat, så att vi vet att vi är på rätt väg, säger Jonas Bergman (M), kommunstyrelsens ordförande.

150 000 invånare vid 2050
Utnämningen baseras på hur kommunerna historiskt har presterat inom de olika kategorierna och tar även hänsyn till en förväntad utveckling inom en mängd olika områden. Halmstads resultat är övergripande höga och Jonas betonar att det är resultatet av många års framsynt och långsiktig planering. En grundpelare i det strategiska arbetet har varit den tillväxtvision som ligger till underlag för beslut och satsningar inom kommunen; år 2050 ska Halmstad ha 150 000 invånare, och kommunen genomför en mängd satsningar inom olika områden för att nå sitt mål.
– Vi har en mycket gynnsam demografi med många människor som är mitt i livet och som vill vara med och bidra till att utveckla näringsliv och arbetsmarknad. Samtidigt ligger vi i det nationella toppskiktet vad gäller utbyggnad av fiber och digital infrastruktur, säger Jonas.
Framgångarna inom digital infrastruktur är ingen slump – Halmstad driver idogt den digitala utvecklingen, bland annat genom ett stort nytt projekt på fyra år som syftar till att digitalisera och automatisera hela samhällsbyggnadsprocessen.

Samverkan är en nyckelfråga
En viktig faktor i kommunens framgångar är det starka samarbete som finns både med Region Halland och med regionens kommuner, och Jonas betonar att just satsningar på samverkan kommer att vara avgörande för fortsatt utveckling och tillväxt i hela Sverige. Som ett led i detta ansökte Halmstads kommun nyligen om medlemskap i Greater Copenhagen, en satsning som kraftigt flyttar fram kommunens positioner.
– Vi har utmärkta förbindelser både på marken och i luften till såväl Stockholm som Göteborg och Köpenhamnsregionen, men nu ska vi också bygga en ny hamn med färjeterminal och etablera en Stena line-förbindelse från Danmark. Det kommer att innebära oerhört stora nya möjligheter för såväl besöksnäringen som logistikbranschen och näringslivet i stort, inte minst för att en stor del av Sveriges bilimport går via Halmstad. Vi kommer också att kunna öka vår export av recyclingprodukter, vilket är mycket intressant.
Utvecklingen främjas ytterligare genom nära samarbete med högskolan inom en rad olika områden för att möta gemensamma utmaningar. Ett exempel är hur Halmstad ska utvecklas till en tillväxt- och kunskapsnod som studenter, invånare och företag söker sig till, ett annat är hur kommunen ska bli en bättre studentstad med goda fortsatta karriärmöjligheter efter studierna, vilket i sin tur borgar för en god kompetensförsörjning.

En levande stad med plats för alla
Kommunen satsar dock inte bara på näringsliv och akademi, utan på att utveckla en kommun att både leva, bo och arbeta i. Det finns sedan länge ett uttalat mål att göra Halmstad till en av Sveriges främsta kulturkommuner, något som ligger till grund för flera satsningar på kulturlivet, såsom en stor utbyggnad av Hallands Konstmuseum och ett nytt kulturhus som innebär fantastiska möjligheter för både kulturlivet och kulturskolan.
– Att skapa en attraktiv kommun är något som sker över tid och vi har utformat en tydlig väg framåt, där vi tar en aktiv roll i Halmstads utveckling. Det inkluderar även att bygga en levande stad med plats för alla, avslutar Jonas.

Jonas Bergman (M), kommunstyrelsens ordförande i Halmstad. Foto: Hallandsposten
Jonas Bergman (M), kommunstyrelsens ordförande i Halmstad. Foto: Hallandsposten

Näringslivsklimatet i Knivsta är bäst i Uppsala län

Pernilla Westerback, näringslivssamordnare i Knivsta kommun  och Lotta Wiström, ordförande för Knivsta Företagarförening.
Pernilla Westerback, näringslivssamordnare i Knivsta kommun och Lotta Wiström, ordförande för Knivsta Företagarförening.
Knivsta är nummer ett i Uppsala län enligt Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. I Knivsta drar politiker, tjänstemän och företagare åt samma håll och känner ett gemensamt ansvar för ett förbättrat företagsklimat. Entreprenörsandan är stark i kommunen, som ligger mitt i Sveriges främsta tillväxtregion.

– Vi är stolta över att ha skapat ett antal välfungerande forum och mötesplatser i nära samverkan med kommunens företag. Ett sådant exempel är gruppen Näringsliv i samverkan, där politiker, kommunala tjänstemän, företagare och företagsfrämjande organisationer regelbundet möts för att diskutera aktuella företagarfrågor, säger Pernilla Westerback, näringslivssamordnare i Knivsta kommun.
Knivstas strategiska läge nära Uppsala, Arlanda och Stockholm samt de goda kommunikationerna är det som företagarna här uppskattar mest enligt Svenskt Näringslivs ranking. I år klättrade Knivsta och placerade sig etta i länet och på plats 33 totalt, en förbättring med 14 platser sedan i fjol. I rankingen framgår också att företagarna i Knivsta tycker att kommunen i hög grad ger god service och vägledning.

Samarbete och god förståelse
– Vår målsättning är förstås att ständigt bli ännu mer attraktiv som företagskommun och att fler företag ska hitta hit. Här råder en stark framtidsanda och befolkningen växer stadigt. Vi arbetar kontinuerligt för att förbättra servicenivån gentemot kommunens företag och placerar företagarfrågor allt högre på agendan, säger Pernilla Westerback.
– Samarbetet mellan kommunen och företagarföreningen har blivit betydligt bättre över tiden. Nu bedriver vi tillsammans ett kontinuerligt arbete med återkommande gemensamma träffar, forum och mötesplatser. Jag upplever att det finns en god förståelse från båda håll för respektive parts förutsättningar och prioriteringar, säger Lotta Wiström, ordförande för Knivsta Företagarförening.

Välbesökta gemensamma företagsaktiviteter
En öppen dialog mellan företag och kommunen samt en känsla av att kommunen ständigt strävar efter att förbättra samverkan och service gentemot företagen är två framgångsfaktorer bakom Knivstas fina placering i Svenskt Näringslivs ranking.
– Vår placering i rankingen är ett kvitto på att vi tillsammans arbetar i rätt riktning. Det märks inte minst på att uppslutningen på företagarföreningens och kommunens gemensamma företagsaktiviteter och träffar har blivit betydligt bättre, säger Lotta Wiström.

Knivsta kommun
Knivsta är en tillväxtkommun med en påtaglig framtidsanda. Kommunens unika läge i Arlandaregionen gör att företagen hamnar mitt i Sveriges största arbetsmarknadsregion där företagen verkar över kommungränserna. Knivsta kommun välkomnar nystart och nyetableringar av företag i kommunen. Vi strävar efter att i möjligaste mån underlätta hanteringen, exempelvis i samband med bygglov, för att göra processen så effektiv och smidig som möjligt.

Knivsta kommun
Centralvägen 18
741 75 Knivsta
Tel: 018-34 70 00
www.knivsta.se

Varberg är en av Dagens Samhälles tre superkommuner

Sommarkväll på Varbergs torg. Foto: Mikael Pilstrand
Sommarkväll på Varbergs torg. Foto: Mikael Pilstrand
Varberg har under lång tid format en kommun som är lika attraktiv som tillväxtort och destinationsort som den är som livsplats. Efter att fem år i rad ha fått Fokus utmärkelse Bäst att bo, har kommunen nu ytterligare bekräftelse på sitt arbete genom utmärkelsen Årets Superkommun.

Carl Bartler, kommun­direktör i Varbergs kommun. Foto: Varbergs kommun
Carl Bartler, kommun­direktör i Varbergs kommun. Foto: Varbergs kommun
Varberg kommun har under lång tid siktat på att vara en kommun som strävar framåt, där tillväxt och utveckling står i centrum och man vågar vara kreativ och ta extra initiativ. Utmärkelsen Årets Superkommun inom klassen Småstad och landsbygdskommuner är ett tydligt kvitto på att arbetet har gett resultat, men kommunledningen avser inte att vila på gamla lagrar.
– Det är verkligen fantastiskt positivt att tilldelas den här utmärkelsen – det är en bekräftelse på att vi arbetar på ett bra sätt och att vi är på rätt väg inför framtiden. Alla våra medarbetare har varit med och bidragit till våra framgångar och det bygger både självförtroende och en stolthet, betonar kommundirektören Carl Bartler.

60 år av tillväxt
Den prestigefyllda utmärkelsen avgörs genom hela 70 olika kartlagda parametrar som bland annat inkluderar ett bra näringslivsklimat, goda förutsättningar för tillväxt, ett högt nöjd-kund-index, tydliga satsningar på vård och skola och mycket mer. Det är ett väl genomarbetat och brett underlag som kräver målmedvetet och idogt arbete under lång tid. Kommunen har tidigare tilldelats Fokus utmärkelse Bäst att bo, fem år i rad, så chanserna att vinna var goda, men konkurrensen var oerhört tuff.
– Varberg har haft 60 år av kontinuerlig tillväxt, där invånarantalet har ökat varje år. Det beror inte på att vi har haft tillväxten som specifikt mål utan att vi har fokuserat på att utveckla både näringslivet och kommunen i stort på ett sätt som bibehåller hög kvalitet inom all service, förklarar Ann-Charlotte Stenkil (M), kommunstyrelsens ordförande de senaste 4 åren.
En stor fördel är att kommunen inte är beroende av en liten handfull stora arbetsgivare, utan är hem åt en mängd små och medelstora företag, något som dels ger trygghet vid konjunktursvängningar och dels medför en låg arbetslöshet.
– Pendlingen in till Varberg är nästan lika stor som utpendlingen, och ett välmående och sprudlande näringsliv gör att invånarna inte bara kan bo utan också arbeta på hemmaplan. Med det sagt har vi också ett utmärkt geografiskt läge med goda kommunikationer till både Göteborg och Halmstad. Utmaningen framöver är att hålla takten med att ta fram detaljplaner så att vi på allvar kan leverera till alla de som vill expandera och etablera sig här, säger Ann-Charlotte Stenkil.

Ann-Charlotte Stenkil (M), kommunstyrelsens ordförande i Varbergs kommun. Foto: Hidvi Group
Ann-Charlotte Stenkil (M), kommunstyrelsens ordförande i Varbergs kommun. Foto: Hidvi Group
Enighet kring tillväxtstrategi
Varberg har dock en tydlig tillväxtstrategi för fortsatt utveckling av kommunen. Strategin inkluderar fyra prioriterade områden: ökat bostadsbyggande, satsningar på infrastruktur, främjande av kompetensförsörjning och förbättringar av företagsklimatet.
– Kring dessa fyra områden råder en bred enighet och de är grundpelarna som vi kommer att arbeta med i vårt långsiktiga arbete. Vi är övertygade om att detta kommer att utgöra en stabil plattform för positiv tillväxt, men även för arbetet inom organisationen. Vi har en historik och ett värderingssätt i Varberg som vi är måna om och stolta över, och det bär vi också med oss i vardagen, säger Carl Bartler.
Han betonar att det inte handlar om att bygga ett nytt Varberg utan om att vårda kommunen som både tillväxtort, destinationsort och livsplats.
– Målet är att värna om den goda livsmiljö som finns här och det gör vi genom att ha ett starkt näringsliv och att fortsätta satsa på att skapa förutsättningar för utveckling och välfärd.

Lägger grunden för utveckling
Visionen är inte bara tomt prat; flera av kommunens aktuella satsningar lägger grunden för en mycket gynnsam utveckling i Varberg.
– Vi måste främst nämna kommunens stadsutvecklingsprojekt om tre delar, varav den första inkluderar ett tunnelprojekt på Västkustbanan i samverkan med Trafikverket, Region Halland och Jernhusen. Det kommer att kraftigt öka kapaciteten på banan och det leder till den andra och tredje delen, nämligen att vi flyttar Varbergs hamn till ett än bättre läge, samtidigt som vi frigör stora arealer för en ny stadsdel om 2 500 bostäder som heter Västerport. Kort sagt händer det verkligen mycket i Varberg, så det är en spännande tid, avslutar Ann-Charlotte Stenkil.