Etikettarkiv: Utmaningar

Vi vill ha bäst företagsklimat i Sverige

Peter Schölander, kommunstyrelsens ordförande, Herman Crespin, kommunchef och Åsa Lundqvist Peyron, näringslivschef i Höganäs kommun. Foto: Lars Jansson
Peter Schölander, kommunstyrelsens ordförande, Herman Crespin, kommunchef och Åsa Lundqvist Peyron, näringslivschef i Höganäs kommun. Foto: Lars Jansson

Under de senaste åren har Höganäs kommun klättrat stadigt i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimat. I år hamnade kommunen på andra plats och ambitionen är att förr eller senare knipa förstaplatsen.

När näringslivschefen Åsa Lundqvist Peyron kom till Höganäs för sex år sedan låg kommunen på 17:e plats i Svenskt näringslivs ranking av företagsklimat i kommunerna. Sedan dess har det skett ett strategiskt förbättringsarbete inom en stor mängd områden och företagsklimatet är en ständig punkt på agendan.
– Det är fantastiskt roligt att hamna på andra plats. Vi har legat bra till inom näringslivsområdet länge och det gör det svårare att klättra, så detta är ett bra kvitto på att vårt utvecklingsarbete ger resultat, säger Åsa.

Håller frågan levande
Hon betonar att framgången har krävt många ingredienser och att det fortfarande finns områden som går att förbättra. De senaste åren har kommunen etablerat tydliga rutiner, vilka bland annat inkluderar företagsbesök varje vecka, en företagslots, mötesplatser för politiker, tjänstemän och företag samt kontinuerliga utbildningar för tjänstepersoner och politiker med företagskontakter.
– Därutöver har vi ett näringslivsutskott bestående av politiker och kommunchef, som en gång i månaden uppdateras om vad som är aktuellt. Vi arbetar konstant med dessa frågor inom hela organisationen, inte bara på näringslivsavdelningen. Självklart är Höganäs inte ensamt om att göra sådana här satsningar, men vi har sett att det är viktigt att frågan hålls levande.

Har förtydligat sin vision
Kommunchefen Herman Crespin tycker även han att det är roligt att få bekräftelse på att Höganäs ansträngningar ger resultat. Han konstaterar att ett dylikt förbättringsarbete kräver uthållighet och att det ibland kan vara svårt att hålla sig på den inslagna vägen. Liksom Åsa poängterar han vikten av att ständigt ha näringslivsfrågorna på dagordningen och att ha en öppen och kontinuerlig kommunikation.
– Vi har förtydligat vissa delar av vår vision, i synnerhet de strategier som handlar om att förenkla för företag och växla upp besöksnäringen. Orsaken är att olika aktörer ska ha lättare att förstå vilken ambition vi har, vad vi vill och likaså vad vi förväntar oss av oss själva. Det är lätt att vila på gamla lagrar när det går bra, så vi måste hela tiden sträva framåt.

”Vi siktar på att vara familjära men professionella”

Viktigt att skapa förtroende
En viktig aspekt är att skapa förtroende och bygga en relation mellan kommunen och dess näringsliv. Det är nämligen förutsättningen för att föra en dialog i positiv anda där alla parter kan vara öppna och ärliga.
– Vi siktar på att vara familjära men professionella. Det innebär att vi ska vara lätta att nå och hitta, att vi ska ha förståelse för företagens behov och önskemål, men att vi samtidigt är noga med att upprätthålla olika riktlinjer och att vi ser till att allting sker inom lagens ramar.
Han får medhåll av kommunstyrelsens ordförande Peter Schölander, som understryker att ambitionen har varit att fungera som företagarnas partner snarare än en myndighet.
– Vi ska vara den man som företagare vänder sig till för att få hjälp och tillgång till stöd och information. Eftersom vi har ett parti­överskridande fokus på dessa frågor har vi möjligheten att vara bollplank på ett stabilt och enkelt sätt.

Kommunerna utmanar varandra
Höganäs resultat blir än mer imponerande då man tar i beaktning det faktum att det finns ett flertal parametrar i Svenskt Näringslivs ranking, inom exempelvis infrastruktur, som kommunen på grund av sitt läge inte kan uppfylla. Schölander betonar dock att kommuner över hela Sverige blir allt bättre och starkare.
– Vi utmanar varandra och det blir en sporre till att fortsätta utvecklas. För oss har det inneburit att ständigt försöka hitta framkomliga vägar. Det är lätt att säga nej, för då riskerar man inte att det blir fel. Spannet är dock jättestort och därför har vi föresatt oss att inte säga nej, utan att försöka hitta en väg som passar. Det har gett fantastiska och många gånger väldigt positiva resultat.
Peter ser ljust på framtiden och är övertygad om att Höganäs bara kan bli bättre framöver. Han medger att det ibland kan bli fel fortfarande, men menar att det blir allt mer sällan.
– Vi ska bli ännu bättre på att hjälpa företagarna och skapa ett ännu bättre klimat. Det finns massor av förbättringspotential här – vi är ju trots allt bara tvåa!

Stora utmaningar för kommuner och landsting

Vesna Jovic, vd för SKL. Foto: SKL
Vesna Jovic, vd för SKL. Foto: SKL
En åldrande befolkning, integration, kompetensbrist och digitalisering ställer höga krav på den svenska välfärden.
– Våra kommuner, landsting och regioner står inför stora utmaningar och jobbar mycket aktivt med de stora framtidsfrågorna, säger Vesna Jovic, vd för SKL.

Liksom i de flesta västländer är välfärden i Sverige hårt prövad och behöver göra nya vägval för att klara av att leverera högkvalitativa tjänster som motsvarar invånarnas förväntningar.
Förra året gick det generellt mycket bra ekonomiskt för de svenska kommunerna, som uppvisade ett överskott på 22 miljarder kronor. Vesna Jovic framhåller emellertid att en stor del av intäkterna var engångsbelopp från markförsäljningar samt stora, riktade statsbidrag.
– Det påverkar resultatet positivt, men bara tillfälligt. Framöver ser vi stora utmaningar vad gäller ekonomi och finansiering av välfärden. Effektivisering är en nyckel, men också fler generella statsbidrag som kommunerna själva får besluta över. Syftet är gott med de många riktade statsbidragen, men de är ofta ineffektiva och kräver mycket byråkrati. Sveriges olika kommuner, landsting och regioner skiljer sig åt mycket åt sinsemellan och de vet bäst själva hur de ska tillgodose sina medborgares olika behov, säger hon.

Demografiska förändringar
Den snabbt åldrande befolkningen är en av de stora utmaningarna som välfärden står inför. De demografiska förändringarna betyder att en krympande andel personer i arbetsför ålder ska försörja allt fler. Samtidigt ökar efterfrågan av sjukvård, äldreomsorg och annan välfärd.
– Vi har haft jämvikt mellan den arbetande delen av befolkningen och dem som inte jobbar, men redan 2018 kommer vi att få en obalans. De senaste årens stora invandring ökar andelen personer i arbetsför ålder, men den innebär också ett större antal barn, unga och äldre. Men om vi lyckas med att få ut nyanlända i utbildning och arbete, exempelvis genom snabbspår in i bristyrken, är det av väldigt stor betydelse för välfärden, säger Vesna Jovic.
Just kompetensförsörjningen inom kommuner och landsting är en av de omedelbart brännande frågorna och den offentliga sektorn står inför stora rekryteringsbehov. Inom de närmaste åren behövs 500 000 nya medarbetare inom alla kärnområden.
– Här gäller det att tänka nytt för att intressera unga och för att motivera personal att stanna kvar. Vi måste visa på bredden av intressanta arbeten och jobba med arbetsmiljö- och ledarskapsfrågor. Det är viktigt att lyssna på medarbetarna och skapa förutsättningar för dem att påverka sin arbetssituation, menar Vesna Jovic.
Genom en effektivare samverkan mellan kommuner, landsting och regioner kan kompetens bättre tas tillvara och välfärdstjänster rationaliseras. Inte minst mindre och glesbygdskommuner kan ha mycket att vinna på att samarbeta över kommungränserna, men idag finns många juridiska hinder.
– Nu finns ett konkret förslag från kommunutredningen till så kallad avtalssamverkan så att kommuner kan samverka för att effektivisera välfärdsuppdraget. Vi har idag en onödigt snårig reglering som fungerar som en hämsko, men med det färska förslaget finns gott hopp om ändring. Samverkan mellan landsting, regioner och kommuner kan också förbättras. Den nya lagen om utskrivningsklara patienter är ett steg i rätt riktning. Vi vill ju samverka än mer med varandra, men det är viktigt att man hamnar på rätt nivå och att hela kedjan fungerar.

Digitalisering
Den offentliga sektorn står idag inför omfattande digitalisering, både när det gäller att exempelvis automatisera vissa arbetsuppgifter, men också i våra kontakter medborgarna.
– Rätt använd kan digitalisering få ner kostnader och avhjälpa kompetensbrist. Men det gäller att noga avväga vilka arbetsuppgifter som lämpar sig för att automatisera. Exempelvis kan kanske rättning av nationella prov eller vissa former av nätbaserad undervisning vara sådana, säger Vesna Jovic. SKL tittar på hur vi kan bidra på nationell nivå och vi ser ett stort behov av samarbete med staten, exempelvis genom Digitaliseringsmyndigheten. Digitalisering är både en utmaning i sig och en av lösningarna på våra utmaningar.