Etikettarkiv: Utveckling

Framgångsrik digitalisering förutsätter delaktighet

Veronica Magnusson, förbundsordförande för Vision. Foto: Vision
Veronica Magnusson, förbundsordförande för Vision. Foto: Vision

Digitaliseringen innebär en utmaning men också en stor utvecklingsmöjlighet för landets kommuner och regioner. Digitaliseringen kan frigöra tid, minimera antalet monotona arbetsmoment och ge medarbetarna mer tid till mänskliga möten. Samtidigt är det helt nödvändigt för kommunerna att hitta strukturerade metoder som involverar medarbetarna i hela digitaliseringsutvecklingen.

– För att digitaliseringens potential ska kunna nyttjas fullt ut är det helt avgörande att medarbetarna involveras i hela förändringsprocessen. De är experter på verksamheten och deras kunskap är en värdefull resurs i digitaliseringsarbetet, säger Veronica Magnusson, Visions förbundsordförande.
Flera indikatorer tyder på att många kommuner hittills betraktat digitaliseringen som något man adderar till snarare än inkluderar i den ordinarie verksamhetsutvecklingen. Ett sådant synsätt riskerar att resultera i bristande användarvänlighet och, inte minst, att medarbetarnas delaktighet och engagemang i digitaliseringen minskar. Det kan även resultera i it-stress och frustration bland medarbetarna.

”Digitaliseringen är här för att stanna”

Rejäla digitaliseringskliv krävs
– Ett flertal av landets kommuner behöver ta rejäla kliv här. Digitaliseringen är här för att stanna, den behöver inkluderas som en självklar del av verksamhetsutvecklingen. Många chefer och ledare är förstås vana vid verksamhetsutveckling, men rollen som digital förändringsledare känns ofta ny och obekant, säger Veronica Magnusson.
Suntarbetsliv, som Vision är en del av, har tagit fram ett verktyg för en bättre digital arbetsmiljö, ”Digi-ronden”. Verktyget lanserades i maj och är tillgängligt för alla kommuner och regioner som behöver ett stöd i att utveckla sin digitala arbetsmiljö.

Stort engagemang bland medarbetarna
Veronica Magnusson upplever att många medarbetare vill involveras i digitaliseringsutvecklingen. Det gäller att tillvarata det engagemanget på bästa sätt.
– Vi ser ett behov av nationell samordning mellan kommuner och regioner kring just digitalisering. Kommunerna har likartade behov, och ska inte behöva uppfinna hjulet igen genom att utveckla egna lösningar som endast tillämpas i en kommun. Många chefer ute i kommunerna funderar just nu kring vad de kan och får göra samt rent konkret hur de exempelvis kan göra för att utveckla välfärdsteknik i omsorgen. Det kan handla om att öka användningen av digitala hjälpmedel för att minska rutinarbete och administration. Det kan frigöra tid för medarbetarna så att de kan arbeta med mer kvalificerade arbetsuppgifter och med mänskliga möten, säger hon.

Samverkan kring digitala tjänster – ett framgångsrecept för kommuner

Britta Sandblom, verkställande tjänsteperson på Sambruk.

Föreningen Sambruk, som sedan 2005 erbjuder kommuner att tillsammans utveckla och förvalta nya digitala verktyg, märker av ett ökande intresse för samverkan. Intresset beror bland annat på att många kommuner verkar under allt tuffare ekonomiska villkor, vilket gör samverkan som spar tid och pengar allt mer relevant.

Just digitala projekt lämpar sig särskilt väl för samverkan över kommungränserna, inte minst eftersom kommunernas grundläggande digitala behov många gånger är relativt likartade. Fördelarna med att samverka kring utvecklingen och förvaltningen av digitala tjänster är många för Sveriges kommuner, inte minst nu när digitaliseringen pågår för fullt runtom i landets kommuner. Det spar dels mycket pengar och tid genom att varje enskild kommun inte behöva uppfinna hjulet själva. Sambruk öppnar även upp för värdefullt erfarenhetsutbyte över kommungränserna och mellan olika delar av landet.
Via ett gemensamt förvaltningsråd har samtliga deltagande kommuner stora möjligheter att påverka de digitala utvecklingsprojekten, både under utvecklings- och förvaltningsfasen. Sambruk har ett brett verksamhetsområde, samtliga digitala utvecklingsprojekt är helt och hållet sprungna ur kommunernas konkreta behov och efterfrågan.

Utbyta erfarenheter
Digital signatur är en het fråga för kommuner och det finns många frågeställningar som det har varit givande för våra medlemmar att träffas för att diskutera i Sambruks nätverk om e-underskrifter. Bland sådant som nätverket utbyter erfarenhet och kompetens kring finns frågor som: Vad ska signeras och inte? Vad kan man signera elektroniskt? Hur kan man göra med politikerunderskrifter? Hur kan digital signatur lösas i molntjänster? Hur kan man få en enad lösning för hela kommunen?
– Kravställning på elevregister och skoladministrativa system, är ytterligare ett nätverk där det finns stora behov av att byta erfarenhet och diskutera olika möjliga lösningar. Skol­administrativ information är ofta inlåst vilket skapar administrativt merarbete för skolor. Att dela erfarenhet och kompetens kring hur verksamheten kan arbeta och hur kravställning i upphandling kan göras är mycket givande, säger Britta Sandblom, verkställande tjänsteperson på Sambruk.

”Från februari 2020 kan vi erbjuda appen Bibblix till samtliga svenska kommuner”

Bibblix tillgänglig för samtliga kommuner
Bibblix är en app för att låna och läsa som vänder sig till barn och unga i åldern 6–12 år. Den innehåller böcker speciellt utvalda av barnbibliotekarier, vilket säkerställer att boktipsen håller en genomgående hög kvalitet. Flera undersökningar visar att barns läsande minskar. Bibblix är en app som på ett enkelt och lättillgängligt sätt uppmuntrar barn och ungas läsande på deras egna villkor. Appen går helt i linje med den nationella biblioteksstrategins målsättning att stimulera läsande hos barn och unga.
– Från februari 2020 kan vi erbjuda appen Bibblix till samtliga svenska kommuner. Bibblix har ursprungligen utvecklats med finansiering från Kulturrådet i Stockholms stad och har i drygt tre års tid funnits tillgänglig i tre kommuner: Malmö, Stockholm och Katrineholm, där den är mycket uppskattad. Vi har nu övertagit äganderätten till Bibblix, genom en gåva från Stockholms stad, vilket innebär att alla kommuner i hela Sverige kommer att kunna använda tjänsten, säger Britta Sandblom.

Gemensamt system underlättar
Sambruk har även vidareutvecklat Provisum, ett system för administration och hantering av överförmyndarverksamhet, en tidigare gåva från Västerås och Stockholm. Provisum vänder sig till såväl handläggare som gode män och många användare anser att det är Sveriges mest rättssäkra system för just överförmyndarverksamhet. En stor fördel med Provisum är att det är ett webbaserat system, vilket innebär att det kan användas i vilken mobiltelefon, dator eller surfplatta som helst.
– Via Provisum har vi skapat en välfungerande digital kedja som underlättar för såväl handläggare som gode män att överblicka och hålla reda på kvitton och andra viktiga dokument som krävs för att administrera ett överförmyndarskap. Provisum har funnits i ett par år och används för närvarande i tolv svenska kommuner. Vi är övertygade om att Provisum kan göra administrationen mer lätthanterlig, jämlik och överskådlig även i många andra svenska kommuner, säger Britta Sandblom.

Egil underlättar beställning
Ytterligare en digital nyhet från Sambruk är Egil, Elever och grupper i lärande. Det är en funktion som möjliggör effektiv beställning av digitala läromedel i skolorna. Egil har utvecklats av Sambruk i samverkan med Internetstiftelsen samt ett antal läromedelsförlag, Skolverket medverkar i vidareutvecklingen. Egil är GDPR-säkrat, vilket innebär att rätt personinformation sprids till rätt aktörer.
– Många lärare och andra som beställer digitala läromedel anser att beställningsförfarandet är relativt tungrott och krångligt. Det är i dagsläget många gånger administrativt betungande. Med Egil effektiviseras hela beställningsförfarandet, säger Britta Sandblom.

Nacka – superkommun i utveckling

Lena Dahlstedt, stadsdirektör i Nacka kommun. Foto: Sören Andersson / Nacka kommun
Lena Dahlstedt, stadsdirektör i Nacka kommun. Foto: Sören Andersson / Nacka kommun
Nacka är en av årets superkommuner. Fokus på en hög lägsta­nivå och ekonomi i balans är några av framgångsfaktorerna. Nu tar kommunen nästa steg och bygger stad i centrala Nacka. Totalt ska 20 000 nya bostäder och 15 000 nya arbetsplatser få plats i hela Nacka.

Det är tidningen Dagens Samhälle som korar årets superkommuner, ett pris för kommuner ”som lyckas exceptionellt väl och står särskilt starkt rustade inför framtiden”. Utmärkelsen baseras på hur kommunen presterat inom en rad nyckelområden. Nackas framgångar är resultatet av ett långvarigt och konsekvent kvalitetsarbete och ständig utveckling, menar stadsdirektör Lena Dahlstedt:
– Årets superkommun är en väldigt rolig utmärkelse att få, eftersom den är helt faktabaserad och speglar hur det faktiskt ser ut inom våra olika områden. Utmärkelsen är ett kvitto på att vårt fokus, en riktigt hög lägstanivå i alla verksamheter, har gett resultat.

Bra skolor driver utveckling
Lena Dahlstedt lyfter fram förskolan och skolan som en nyckelfaktor när det gäller att stå starkt rustad för framtiden. Kommunen har under lång tid prioriterat utbildning högt. För tio år sedan inleddes ett strukturerat kvalitetsarbete, med tydliga mål i linje med läroplanen. Man arbetar metodiskt med kontinuerliga uppföljningar med alla skolor och förskolor varje år.
– Alla barn i Nacka ska ges de allra bästa förutsättningarna att lyckas. Vi arbetar långsiktigt och uthålligt för att varenda elev ska klara sig och idag har nästan alla elever fullständiga betyg när de går ut grundskolan. Vi har ett väldigt högt snitt, jämfört med resten av landet. Vi vet att detta är oerhört viktigt för Nackaborna och också en av de faktorer som gör kommunen till en attraktiv inflyttningsort, berättar Lena Dahlstedt och tillägger:
– Vi satsar också mycket på kultur och fritid för barn och unga. Alla unga kan idag välja vilken kulturaktivitet de vill delta i. Vi har ett checksystem som har gjort det väldigt populärt och ökat tillgängligheten.
En förutsättning för utveckling och framgång är ett gott företagsklimat. Från kommunens sida vill man ge snabb och smidig service vid nyetableringar och tillstånd samt minska byråkrati och krångel.
– Vi är måna om att skapa bra förutsättningar för företagande, utveckling och innovation i Nacka. Därför arbetar vi löpande med att bli bättre och skapa förutsättningar för entreprenörskap. I Nacka startas i genomsnitt tre nya företag om dagen! Nya goda exempel är bland annat VERCITY, en mötesplats för utbildning och ed tech-hubben Beyond, som är ett nav för start-ups inom utbildningsteknologi.

Stadsutveckling i takt med Nackaborna
Nacka är idag en av de kommuner som växer snabbast. Inom de närmaste 20 åren ska det byggas 20 000 nya bostäder och 15 000 nya arbetsplatser i Nacka, varav majoriteten på Västra Sicklaön, det framtida Nacka stad. Till detta kommer utveckling av lokala centrum och kommunal service. Samtidigt dras tunnelbanan till Nacka, som får tre nya stationer.
– Det pågår cirka 200 byggprojekt i kommunen och det är avgörande att utvecklingen sker i samklang och dialog med medborgarna. Centrala Nacka står inför urbanisering, men minst lika viktigt är att bevara och utveckla kommundelarnas särart och våra unika natur- och kulturvärden, säger Lena Dahlstedt.
Dagens befolkning på cirka 103 000 personer beräknas öka till 140 000, med en inflyttningstakt på närmare 2 500 nya invånare per år. Det skapar stora möjligheter, men även utmaningar.
– När kommunen växer måste vi säkerställa att välfärden utvecklas i takt med inflyttningen, utan att administrationen därför blir större och mer tungrodd. Det är en utmaning och vi ser att digitalisering av vissa processer kan vara en lösning.
Lena Dahlstedt framhåller vikten av att framtiden formas tillsammans med Nackaborna och utan att man tappar sikte på kommunens vision, om öppenhet och mångfald.
– Utveckling och förnyelse har gått som en röd tråd genom Nackas historia, från den tidiga industrialiseringen till att bli årets superkommun och bygga stad. Att vara öppen för förnyelse och mot omvärlden är en naturlig del av Nacka och en nyckel till framgång.

Rankingen årets bästa skolkommun är viktig för skolans utveckling

Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet. Foto: Lärarförbundet
Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet. Foto: Lärarförbundet
Lärarförbundet utser sedan sjutton år tillbaka Sveriges bästa skolkommun. Rankingen sätter fokus på kommunernas viktiga roll som huvudmän för skolan.

Vår ranking har under många år bidragit till att få igång lokala samtal kring styrkor och förbättringsåtgärder i kommuner runtom i landet. Lärares förutsättningar är centrala för elevernas kunskapsutveckling, och de kommuner som arbetar medvetet med att säkra rätt förutsättningar lyckas också i Bästa skolkommun, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Bästa skolkommun rankar inte enskilda skolor eller lärare, istället rankas hur kommuner har satsat på sin skola och vad de får ut utifrån 13 olika kriterier. Bland annat mäts andel utbildade lärare, lärartäthet, genomsnittligt meritvärde i årskurs nio, andelen elever som är godkända i alla ämnen i årskurs nio samt resurser till undervisningen.

Driver på nödvändiga skolsatsningar
– Bästa skolkommun sätter ljuset på vad som behöver göras för att skapa en skola med hög kvalitet som är likvärdig för alla elever. Det som kännetecknar de kommuner som lyckas är att de har en gemensam målsättning, en plan för vad som krävs för att nå dit och en konstruktiv dialog om nödvändiga åtgärder, säger Johanna Jaara Åstrand.
Sveriges bästa skolkommun är den största och bredaste rankingen i sitt slag. Bästa skolkommun är inte bara ett verktyg för att visa hur mycket landets 290 kommuner väljer att satsa på skolan – det är också ett verktyg för att synliggöra nödvändiga åtgärder.
– Det viktigaste är att man som kommun har koll på sin egen utveckling och en idé om vad man vill med sin skola. Idag står tyvärr lärarbristen i vägen för varje elevs rätt att undervisas av utbildade, behöriga lärare. För att fler ska vilja bli och förbli lärare behöver Sverige attraktiva lärararbetsgivare som värnar och värderar sin lärarkår överallt, säger Johanna Jaara Åstrand.

Bästa skolkommun 2018:

Plats Kommun Poäng 2017
1 Vellinge 732 1
2 Orust 930 2
3 Vadstena 1045 12
4 Båstad 1089 21
5 Torsby 1165 87
6 Borgholm 1172 26
7 Ödeshög 1274 74
8 Piteå 1281 6
9 Karlsborg 1321 129
10 Kalmar 1327 4

Så blev Halmstads kommun en av årets superkommuner

Storgatan i Halmstad. Foto: Anders Andersson
Storgatan i Halmstad. Foto: Anders Andersson
I kategorin Städer/stadsnära kommuner tog Halmstad hem Dagens Samhälles utmärkelse Årets superkommun. Priset är ett resultat av ett kontinuerligt kvalitetsarbete med kommunens utveckling och en tydlig vision om hur Halmstad ska växa i framtiden.

Dagens Samhälles prestigefyllda superkommuner utses efter en bedömning av 75 noggrant utvalda variabler fördelade på elva kategorier, som alla utgör tydliga och viktiga kommunala värdemätare inför framtiden. För Halmstad var utnämningen otroligt hedrande och en bra sporre inför det fortsatta arbetet.
– Att bli en superkommun är en stolthet för både våra invånare och för alla medarbetare som har bidragit, men vårt mål har alltid varit att skapa en blomstrande kommun med goda förutsättningar för både näringsliv, kulturliv, akademi och medborgare. Utmärkelsen är en bra bekräftelse på att vårt arbete har gett resultat, så att vi vet att vi är på rätt väg, säger Jonas Bergman (M), kommunstyrelsens ordförande.

150 000 invånare vid 2050
Utnämningen baseras på hur kommunerna historiskt har presterat inom de olika kategorierna och tar även hänsyn till en förväntad utveckling inom en mängd olika områden. Halmstads resultat är övergripande höga och Jonas betonar att det är resultatet av många års framsynt och långsiktig planering. En grundpelare i det strategiska arbetet har varit den tillväxtvision som ligger till underlag för beslut och satsningar inom kommunen; år 2050 ska Halmstad ha 150 000 invånare, och kommunen genomför en mängd satsningar inom olika områden för att nå sitt mål.
– Vi har en mycket gynnsam demografi med många människor som är mitt i livet och som vill vara med och bidra till att utveckla näringsliv och arbetsmarknad. Samtidigt ligger vi i det nationella toppskiktet vad gäller utbyggnad av fiber och digital infrastruktur, säger Jonas.
Framgångarna inom digital infrastruktur är ingen slump – Halmstad driver idogt den digitala utvecklingen, bland annat genom ett stort nytt projekt på fyra år som syftar till att digitalisera och automatisera hela samhällsbyggnadsprocessen.

Samverkan är en nyckelfråga
En viktig faktor i kommunens framgångar är det starka samarbete som finns både med Region Halland och med regionens kommuner, och Jonas betonar att just satsningar på samverkan kommer att vara avgörande för fortsatt utveckling och tillväxt i hela Sverige. Som ett led i detta ansökte Halmstads kommun nyligen om medlemskap i Greater Copenhagen, en satsning som kraftigt flyttar fram kommunens positioner.
– Vi har utmärkta förbindelser både på marken och i luften till såväl Stockholm som Göteborg och Köpenhamnsregionen, men nu ska vi också bygga en ny hamn med färjeterminal och etablera en Stena line-förbindelse från Danmark. Det kommer att innebära oerhört stora nya möjligheter för såväl besöksnäringen som logistikbranschen och näringslivet i stort, inte minst för att en stor del av Sveriges bilimport går via Halmstad. Vi kommer också att kunna öka vår export av recyclingprodukter, vilket är mycket intressant.
Utvecklingen främjas ytterligare genom nära samarbete med högskolan inom en rad olika områden för att möta gemensamma utmaningar. Ett exempel är hur Halmstad ska utvecklas till en tillväxt- och kunskapsnod som studenter, invånare och företag söker sig till, ett annat är hur kommunen ska bli en bättre studentstad med goda fortsatta karriärmöjligheter efter studierna, vilket i sin tur borgar för en god kompetensförsörjning.

En levande stad med plats för alla
Kommunen satsar dock inte bara på näringsliv och akademi, utan på att utveckla en kommun att både leva, bo och arbeta i. Det finns sedan länge ett uttalat mål att göra Halmstad till en av Sveriges främsta kulturkommuner, något som ligger till grund för flera satsningar på kulturlivet, såsom en stor utbyggnad av Hallands Konstmuseum och ett nytt kulturhus som innebär fantastiska möjligheter för både kulturlivet och kulturskolan.
– Att skapa en attraktiv kommun är något som sker över tid och vi har utformat en tydlig väg framåt, där vi tar en aktiv roll i Halmstads utveckling. Det inkluderar även att bygga en levande stad med plats för alla, avslutar Jonas.

Jonas Bergman (M), kommunstyrelsens ordförande i Halmstad. Foto: Hallandsposten
Jonas Bergman (M), kommunstyrelsens ordförande i Halmstad. Foto: Hallandsposten

Varberg är en av Dagens Samhälles tre superkommuner

Sommarkväll på Varbergs torg. Foto: Mikael Pilstrand
Sommarkväll på Varbergs torg. Foto: Mikael Pilstrand
Varberg har under lång tid format en kommun som är lika attraktiv som tillväxtort och destinationsort som den är som livsplats. Efter att fem år i rad ha fått Fokus utmärkelse Bäst att bo, har kommunen nu ytterligare bekräftelse på sitt arbete genom utmärkelsen Årets Superkommun.

Carl Bartler, kommun­direktör i Varbergs kommun. Foto: Varbergs kommun
Carl Bartler, kommun­direktör i Varbergs kommun. Foto: Varbergs kommun
Varberg kommun har under lång tid siktat på att vara en kommun som strävar framåt, där tillväxt och utveckling står i centrum och man vågar vara kreativ och ta extra initiativ. Utmärkelsen Årets Superkommun inom klassen Småstad och landsbygdskommuner är ett tydligt kvitto på att arbetet har gett resultat, men kommunledningen avser inte att vila på gamla lagrar.
– Det är verkligen fantastiskt positivt att tilldelas den här utmärkelsen – det är en bekräftelse på att vi arbetar på ett bra sätt och att vi är på rätt väg inför framtiden. Alla våra medarbetare har varit med och bidragit till våra framgångar och det bygger både självförtroende och en stolthet, betonar kommundirektören Carl Bartler.

60 år av tillväxt
Den prestigefyllda utmärkelsen avgörs genom hela 70 olika kartlagda parametrar som bland annat inkluderar ett bra näringslivsklimat, goda förutsättningar för tillväxt, ett högt nöjd-kund-index, tydliga satsningar på vård och skola och mycket mer. Det är ett väl genomarbetat och brett underlag som kräver målmedvetet och idogt arbete under lång tid. Kommunen har tidigare tilldelats Fokus utmärkelse Bäst att bo, fem år i rad, så chanserna att vinna var goda, men konkurrensen var oerhört tuff.
– Varberg har haft 60 år av kontinuerlig tillväxt, där invånarantalet har ökat varje år. Det beror inte på att vi har haft tillväxten som specifikt mål utan att vi har fokuserat på att utveckla både näringslivet och kommunen i stort på ett sätt som bibehåller hög kvalitet inom all service, förklarar Ann-Charlotte Stenkil (M), kommunstyrelsens ordförande de senaste 4 åren.
En stor fördel är att kommunen inte är beroende av en liten handfull stora arbetsgivare, utan är hem åt en mängd små och medelstora företag, något som dels ger trygghet vid konjunktursvängningar och dels medför en låg arbetslöshet.
– Pendlingen in till Varberg är nästan lika stor som utpendlingen, och ett välmående och sprudlande näringsliv gör att invånarna inte bara kan bo utan också arbeta på hemmaplan. Med det sagt har vi också ett utmärkt geografiskt läge med goda kommunikationer till både Göteborg och Halmstad. Utmaningen framöver är att hålla takten med att ta fram detaljplaner så att vi på allvar kan leverera till alla de som vill expandera och etablera sig här, säger Ann-Charlotte Stenkil.

Ann-Charlotte Stenkil (M), kommunstyrelsens ordförande i Varbergs kommun. Foto: Hidvi Group
Ann-Charlotte Stenkil (M), kommunstyrelsens ordförande i Varbergs kommun. Foto: Hidvi Group
Enighet kring tillväxtstrategi
Varberg har dock en tydlig tillväxtstrategi för fortsatt utveckling av kommunen. Strategin inkluderar fyra prioriterade områden: ökat bostadsbyggande, satsningar på infrastruktur, främjande av kompetensförsörjning och förbättringar av företagsklimatet.
– Kring dessa fyra områden råder en bred enighet och de är grundpelarna som vi kommer att arbeta med i vårt långsiktiga arbete. Vi är övertygade om att detta kommer att utgöra en stabil plattform för positiv tillväxt, men även för arbetet inom organisationen. Vi har en historik och ett värderingssätt i Varberg som vi är måna om och stolta över, och det bär vi också med oss i vardagen, säger Carl Bartler.
Han betonar att det inte handlar om att bygga ett nytt Varberg utan om att vårda kommunen som både tillväxtort, destinationsort och livsplats.
– Målet är att värna om den goda livsmiljö som finns här och det gör vi genom att ha ett starkt näringsliv och att fortsätta satsa på att skapa förutsättningar för utveckling och välfärd.

Lägger grunden för utveckling
Visionen är inte bara tomt prat; flera av kommunens aktuella satsningar lägger grunden för en mycket gynnsam utveckling i Varberg.
– Vi måste främst nämna kommunens stadsutvecklingsprojekt om tre delar, varav den första inkluderar ett tunnelprojekt på Västkustbanan i samverkan med Trafikverket, Region Halland och Jernhusen. Det kommer att kraftigt öka kapaciteten på banan och det leder till den andra och tredje delen, nämligen att vi flyttar Varbergs hamn till ett än bättre läge, samtidigt som vi frigör stora arealer för en ny stadsdel om 2 500 bostäder som heter Västerport. Kort sagt händer det verkligen mycket i Varberg, så det är en spännande tid, avslutar Ann-Charlotte Stenkil.

Synsättet ”digitalt som endaval” kan driva på utvecklingstakten



Trots att Sveriges digitala mognad är en av de mest avancerade visar EU:s Digital Economy and Society Index att vi har sämst fart på den digitala utvecklingen. Ska offentlig förvaltning till fullo dra nytta av digitaliseringens möjligheter krävs ett förändrat synsätt där utgångspunkten är att ”digitalt är endaval”.

Anders Christensson, ansvarig för offentlig sektor på PwC.
Anders Christensson, ansvarig för offentlig sektor på PwC.
Offentlig sektor i Sverige ligger bra till i sin digitaliseringsmognad vid en internationell jämförelse, men vårt sätt att utveckla e-tjänster fragmentariskt inom självstyrande enheter till medborgare och företag tappar fart. Enligt EU:s Digital Economy and Society Index (DESI) har Sverige sämst takt vad gäller digital utveckling i hela EU, vilket är oroande. Sammantaget är vi långt ifrån att nå regeringens mål om att bli bäst i världen på digitalisering.
Ofta hänvisas till tre övergripande skäl till vår låga utvecklingstakt. Först, att vår decentraliserade förvaltningsstyrning begränsar samverkan över organisationsgränser för att tillgodose behoven av sammanhållna digitala tjänster. För det andra att avgifter och/eller krav på informationssäkerhet begränsar möjligheten till informationsdelning, och sist att utvecklingen hindras av begränsningar i regelverk och lagar, säger Anders Christensson, ansvarig för offentlig sektor hos PwC.
Regeringen är i färd med att adressera dessa tre hinder i syfte att reducera dess begränsande effekter. Regeringen, SKL men också regionala och lokala organ tar också ytterligare initiativ till att utveckla strukturer som ska vara mer proaktivt stöttande och driva på sammanhållande digital tjänsteutveckling. Nu krävs att också enskilda verksamheter driver upp förändringstakten.
– Ett grepp organisationer tar för att främja digital utveckling är att separera nyutveckling med hjälp av nya tekniska hjälpmedel från traditionell it-utveckling. Det kan kortsiktigt vara ett alternativ om nyutvecklingen kvävs i befintliga strukturer, men väl fungerande it-verksamheter med proaktiv verksamhetsutveckling är nödvändiga för att förverkliga satta digitaliseringsmål.

Pådrivande av utvecklingen
Ambitionen måste vara att alla i en organisation – medarbetare och chefer – ska vara pådrivande i utvecklingsarbetet. Tankesättet kring ”digitalt som förstahandsval” tenderar emellertid att cementera befintliga arbetssätt då man indirekt erkänner etablerade sanningar och att digitala lösningar ”bara” kommer som tillägg till etablerade strukturer.
– För att vi ska kunna övervinna detta förändringsmotstånd behöver respektive organisation ha ett annat tankesätt i sin digitala utveckling – inte bara digitalt först, utan digitalt som endaval. Det är ett synsätt som har större genomslag i andra länder som ligger före oss i sin digitala utvecklingstakt. Självklart ska inte allt digitaliseras, då allt inte lämpar sig för det, men om man har det som bas för sitt tankesätt tror jag att förändringstakten kan öka.
Först då utgångspunkten är att digitala lösningar utgör den enda vägen för interna arbetssätt och/eller för externa kanaler kommer såväl medarbetare som chefer att fullt lämna sin bekvämlighetszon och börja tänka annorlunda på bred front.

Cecilia Lejon, rådgivare inom kommunal sektor på PwC.
Cecilia Lejon, rådgivare inom kommunal sektor på PwC.
Kräver kommunal kreativitet
Anders får medhåll av kollegan Cecilia Lejon, rådgivare inom kommunal sektor på PwC. Hon ser digitalisering och automatisering som en del av ordinarie verksamhetsutveckling som bör integreras i det arbetet.
– Det krävs kommunal kreativitet, och personligt och organisatoriskt ställningstagande är en förutsättning för lyckat utvecklingsarbete. Man bör alltid vara beredd på att möta motstånd, men det går inte att diskutera sig in i framtiden utan man måste agera.
Trelleborg är ett bra exempel på en kommun som har visat framfötterna genom att digitalisera sin verksamhet, bland annat genom att automatisera handläggning av försörjningsstöd.
– Sveriges kommuner står inför en stor utmaning i att behålla kvaliteten i välfärden samtidigt som behovet ökar. Därför är det vitalt att kommuner hittar vägar för att effektivisera handläggningen. För offentlig sektor innebär digitalisering möjlighet till nya tjänster, högre effektivitet och bättre nytta för medborgarna. Automatiserad handläggning frigör tid, ger stöd till medborgaren och hjälper fler personer att bli självförsörjande och komma ut på arbetsmarknaden, säger Cecilia Lejon.

Behöver våga
Enligt Anders Christensson utmärks framgångsrik offentlig verksamhet av att de har medborgaren i centrum, ett ledarskap som vågar leda proaktivt, att de uppmuntrar mångfald och varierade perspektiv samt att de ständigt ser sig själv som en organisation i förändring och tar konsekvenser vid resursfördelning. Det är först när man på riktigt utmanar sin resursfördelning i relation till sina ambitioner och gör drastiska förändringar i den som vi kan understödja att nya arbetssätt får genomslag.
– Innovationskraft och nya arbetssätt lyser igenom i arbetsgivarvarumärket, vilket är viktigt för många verksamheter i strävan att attrahera och behålla rätt kompetens till sin verksamhet. Det finns inga universallösningar, men det är angeläget att olika aktörer reflekterar över sina val. I grunden handlar det om att vi måste effektivisera för att behålla vårt välstånd även i framtiden, avslutar han.

Läs mer här!