Trots att Sveriges digitala mognad är en av de mest avancerade visar EU:s Digital Economy and Society Index att vi har sämst fart på den digitala utvecklingen. Ska offentlig förvaltning till fullo dra nytta av digitaliseringens möjligheter krävs ett förändrat synsätt där utgångspunkten är att ”digitalt är endaval”.
Offentlig sektor i Sverige ligger bra till i sin digitaliseringsmognad vid en internationell jämförelse, men vårt sätt att utveckla e-tjänster fragmentariskt inom självstyrande enheter till medborgare och företag tappar fart. Enligt EU:s Digital Economy and Society Index (DESI) har Sverige sämst takt vad gäller digital utveckling i hela EU, vilket är oroande. Sammantaget är vi långt ifrån att nå regeringens mål om att bli bäst i världen på digitalisering.
Ofta hänvisas till tre övergripande skäl till vår låga utvecklingstakt. Först, att vår decentraliserade förvaltningsstyrning begränsar samverkan över organisationsgränser för att tillgodose behoven av sammanhållna digitala tjänster. För det andra att avgifter och/eller krav på informationssäkerhet begränsar möjligheten till informationsdelning, och sist att utvecklingen hindras av begränsningar i regelverk och lagar, säger Anders Christensson, ansvarig för offentlig sektor hos PwC.
Regeringen är i färd med att adressera dessa tre hinder i syfte att reducera dess begränsande effekter. Regeringen, SKL men också regionala och lokala organ tar också ytterligare initiativ till att utveckla strukturer som ska vara mer proaktivt stöttande och driva på sammanhållande digital tjänsteutveckling. Nu krävs att också enskilda verksamheter driver upp förändringstakten.
– Ett grepp organisationer tar för att främja digital utveckling är att separera nyutveckling med hjälp av nya tekniska hjälpmedel från traditionell it-utveckling. Det kan kortsiktigt vara ett alternativ om nyutvecklingen kvävs i befintliga strukturer, men väl fungerande it-verksamheter med proaktiv verksamhetsutveckling är nödvändiga för att förverkliga satta digitaliseringsmål.
Pådrivande av utvecklingen
Ambitionen måste vara att alla i en organisation – medarbetare och chefer – ska vara pådrivande i utvecklingsarbetet. Tankesättet kring ”digitalt som förstahandsval” tenderar emellertid att cementera befintliga arbetssätt då man indirekt erkänner etablerade sanningar och att digitala lösningar ”bara” kommer som tillägg till etablerade strukturer.
– För att vi ska kunna övervinna detta förändringsmotstånd behöver respektive organisation ha ett annat tankesätt i sin digitala utveckling – inte bara digitalt först, utan digitalt som endaval. Det är ett synsätt som har större genomslag i andra länder som ligger före oss i sin digitala utvecklingstakt. Självklart ska inte allt digitaliseras, då allt inte lämpar sig för det, men om man har det som bas för sitt tankesätt tror jag att förändringstakten kan öka.
Först då utgångspunkten är att digitala lösningar utgör den enda vägen för interna arbetssätt och/eller för externa kanaler kommer såväl medarbetare som chefer att fullt lämna sin bekvämlighetszon och börja tänka annorlunda på bred front.
Kräver kommunal kreativitet
Anders får medhåll av kollegan Cecilia Lejon, rådgivare inom kommunal sektor på PwC. Hon ser digitalisering och automatisering som en del av ordinarie verksamhetsutveckling som bör integreras i det arbetet.
– Det krävs kommunal kreativitet, och personligt och organisatoriskt ställningstagande är en förutsättning för lyckat utvecklingsarbete. Man bör alltid vara beredd på att möta motstånd, men det går inte att diskutera sig in i framtiden utan man måste agera.
Trelleborg är ett bra exempel på en kommun som har visat framfötterna genom att digitalisera sin verksamhet, bland annat genom att automatisera handläggning av försörjningsstöd.
– Sveriges kommuner står inför en stor utmaning i att behålla kvaliteten i välfärden samtidigt som behovet ökar. Därför är det vitalt att kommuner hittar vägar för att effektivisera handläggningen. För offentlig sektor innebär digitalisering möjlighet till nya tjänster, högre effektivitet och bättre nytta för medborgarna. Automatiserad handläggning frigör tid, ger stöd till medborgaren och hjälper fler personer att bli självförsörjande och komma ut på arbetsmarknaden, säger Cecilia Lejon.
Behöver våga
Enligt Anders Christensson utmärks framgångsrik offentlig verksamhet av att de har medborgaren i centrum, ett ledarskap som vågar leda proaktivt, att de uppmuntrar mångfald och varierade perspektiv samt att de ständigt ser sig själv som en organisation i förändring och tar konsekvenser vid resursfördelning. Det är först när man på riktigt utmanar sin resursfördelning i relation till sina ambitioner och gör drastiska förändringar i den som vi kan understödja att nya arbetssätt får genomslag.
– Innovationskraft och nya arbetssätt lyser igenom i arbetsgivarvarumärket, vilket är viktigt för många verksamheter i strävan att attrahera och behålla rätt kompetens till sin verksamhet. Det finns inga universallösningar, men det är angeläget att olika aktörer reflekterar över sina val. I grunden handlar det om att vi måste effektivisera för att behålla vårt välstånd även i framtiden, avslutar han.
Läs mer här!