Etikettarkiv: Vård och omsorg

En brygga mellan teknikens möjligheter och verksamhet

– För oss är digitalisering ett medel, inget mål. Den stora drivkraften är att människor som har behov av vård och omsorg ska få det på ett så bra och högkvalitativt sätt som möjligt. Vi vill vara en brygga mellan teknik och verksamhet, säger Katarina Pihl, VD för Joliv.

Joliv grundades för 20 år sedan av två ambulansförare som såg potentialen i de handdatorer som precis började komma ut på marknaden.
– Deras tanke var att de med hjälp av den handburna datorn skulle kunna få förhandsinformation om patienterna de hade i uppdrag att hämta. Deras idé mynnade ut i IT-bolaget Joliv. Bolagets första kunder återfanns inom hemtjänsten där de ansvariga behövde hjälp med att få ihop logistiken.
–På den tiden fanns översikten över dagens besök och medarbetare på handskrivna kort som sedan fästes upp på en stor tavla, berättar Katarina Pihl.
Sedan dess har det hänt en hel del. Idag är Joliv ett tillväxtbolag inom IT-branschen som tillhandahåller digitala lösningar för omsorg, hemsjukvård, primärvård och elevhälsovård och där systerbolaget Qurelia arbetar med kvalitetsuppföljning och tillsyn.
Katarina Pihl som varit VD för verksamheten sedan 2013 är utbildad socionom och har lång praktisk erfarenhet av arbete inom den sociala sektorn. En bakgrund som inte är helt vanlig bland ledare inom IT-sektorn.
– Halva vår arbetsstyrka har erfarenhet från arbete inom vård och omsorg. Här finns både sjuksköterskor, undersköterskor, ambulansförare och arbetsterapeuter. Den förankringen är extremt värdefull. Oftast består merparten av arbetsstyrkan i IT-bolag av tekniker vilket gör lösningarna väldigt teknikfokuserade. För oss är tekniken ett medel men inget mål i sig, vi fokuserar på nyttan, säger Katarina Pihl.

Katarina Pihl, VD för Joliv. Foto: Linda Eliasson
Katarina Pihl, VD för Joliv. Foto: Linda Eliasson

Smarta lösningar
I sitt tidigare yrkesliv arbetade hon bland annat på Länsstyrelsen med tillsyn över socialtjänst och privata verksamheter samt med tillståndsprövning. Områden som fortfarande ligger henne varmt om hjärtat.
– Min drivkraft är densamma nu som då. Jag arbetar på Joliv för att jag drivs av att vård och omsorg ska hålla en hög kvalitet. Det ska vara lätt att förstå vad uppdraget kräver av till exempel en undersköterska som arbetar inom hemtjänsten. Man ska inte behöva leta på flera olika ställen utan det ska finnas inbyggda, färdiga processer att jobba efter. Och det är här som vårt arbete på Joliv kommer in i bilden.
För att klara den samhällsutmaning som innebär att färre händer ska ta hand om fler människor krävs smarta lösningar.
– Men att digitalisera handlar inte om att göra besluten eller de handskrivna korten på tavlan digitala, det är ingen digital transformation. För att klara utmaningen inom vård och omsorg måste vi tänka helt nytt och inte fortsätta jobba som vi gjorde för 30 år sedan, säger Katarina Pihl bestämt.

Krävs samverkan
Det som krävs nu, menar hon, är samverkan i alla led.
– Som IT-bolag vet vi vilken teknik som finns och vad som är görbart. Kommunen å sin sida vet vilka behov de äldre har. För att komma framåt måste vi ta oss an utmaningen tillsammans. Men av tradition är det kommunen som sköter sitt och leverantörer håller man ifrån sig eftersom man ofta har uppfattningen att dessa primärt styrs av vinstintresse och att de inte delar önskan att skapa bättre vård och omsorg. Vi har inte råd med detta synsätt utan måste kunna se fördelarna med att börja samverka på allvar. Det krävs krafttag från alla parter för att klara detta paradigmskifte på ett bra sätt.
Om fem år hoppas hon att scenariot har ändrats till det bättre.
– Då måste vi ha hittat en samverkansmodell där leverantörer, kommuner och regioner har gemensamt tankesätt i den här frågan.
Joliv ser hon som en viktig och självklar del av den utvecklingen.
– Våra värderingar går som en röd tråd genom hela organisationen. Här gör vi skillnad genom teknik, där målet är en bättre vård och omsorg för alla som behöver den, fastslår Katarina Pihl.

Joliv

Joliv arbetar med digitalisering inom vård och omsorg. Det ger oss chansen att arbeta nytänkande och att göra stor skillnad för många människor. Kombinationen av verksamhetskompetens och teknisk kompetens ger oss rätt förutsättningar för att omvandla tekniska möjligheter till nytta och glädje för vård- och omsorgstagare, medarbetare och för samhället.

Joliv
Trefasgatan 4
721 30 Västerås
Tel: 021 470 89 00
www.joliv.se

Trygg vardag i innovativ stad



En ny upphandling möjliggör att kommunen kan samordna tekniktjänster från flera leverantörer via en hubb och en tjänsteplattform. Bland annat finns här GPS-larm och bildkommunikation, för en mer individanpassad vård och omsorg. Kon­ceptet kallas Trygg Vardag.

– Trygg Vardag är en bred lösning och unik i sitt slag i Sverige. Hubben är nyckeln för att vi ska kunna erbjuda brukarna tekniktjänster anpassade just för dem och deras situation – utan att behöva ha flera olika enheter i hemmet, säger Åsa Wall, Strategiledare för att införa välfärdsteknik inom hemtjänsten i Göteborgs Stad.
Åsa Wall, som arbetat inom vård och omsorg sedan 1987, har en central funktion i en satsning inom hemtjänsten, med ett politiskt beslut om att erbjuda minst tio tjänster via välfärdsteknik före 2022.
Satsningen får nu ytterligare kraft genom ett övergripande beslut för hela Göteborgs Stad. Bakgrunden är ett beslut i kommunfullmäktige 19 oktober. Över partigränserna ställde sig politikerna bakom en konkret plan för att stärka Göteborgs framtida utveckling med ständig teknikutveckling på medborgarnas villkor: Innovativ stad.

Nya arbetssätt
Stefan Granlund, Utvecklingsledare vid Stadsledningskontoret, har djup kännedom om den stora satsningens bakgrund, genomförande och vision:
– Göteborg står inför samma utmaningar som många andra. Vi pratar om att säkra vård, hälsa, och utbildning för medborgarna under förutsättningar givna av en begränsad ekonomisk utveckling. Innovationer är ett verktyg för att lösa det. Och då handlar det inte, som tidigare, om att med ny teknik sköta exempelvis kollektivtrafik och fastigheter. Rätt innovationer, och en kultur hos oss som bidrar till att alla inser vad ny teknik och nya arbetssätt kan tillföra stadens och medborgarnas utveckling, är en nödvändighet. Inget mindre.

Dialog för utveckling
Åsa Wall föreläser regelbundet om Göteborgs Stads arbete kring välfärdsteknik. Inte minst satsningarna på personal, brukare och innovationer i symbios intresserar åhörarna. Nyligen hemkommen från Norge och konferensen EHiN (E-hälsa i Norge) kan hon konstatera:
– Dialog internt och externt är avgörande för ett lyckat införande av tjänster med välfärdsteknik. Exempel på detta är dialog med brukare och medarbetare i den behovsanalys som genomförts kring välfärdsteknik och att stor vikt lades vid dialog med leverantörerna i den avslutade upphandlingen till Trygg Vardag. Så kan vi bli innovativa.

Förändrade arbetssätt
Vård- och omsorgsarbetet ska vara attraktivt. Med innovativ teknik och innovativa arbetssätt vill Göteborgs Stad främja detta.
– Vi kan inte implementera välfärdsteknik utan att implementera arbetssätt. Med det mobila arbetssättet skapar vi förutsättningar för medarbetarna att få med sig de verktyg man behöver. En snickare har med sig de verktyg ut till arbetet som hen behöver, de ska också stadens medarbetare kunna ha, säger Åsa.
Det nya arbetssättet ska också öka delaktigheten för brukaren. Avgörande är dialog och information till brukare och anhöriga för att skapa förståelse och trygghet kring det nya arbetssättet.

Fäste i organisationen
Enkelt uttryckt är tekniken det enkla. En tydlig ledningsstruktur är en grundbult i förändringsarbetet. Förankring och långsiktigt fäste ute i organisationen för de nya arbetssätt, och möjligheter, innovationerna för med sig ställer nya krav på kunskap och kompetens.
När hemtjänsten i Göteborg går mot ett mobilt arbetssätt har 100 IT-ambassadörer, till vardags ordinarie hemtjänstpersonal, utbildat 3000 kollegor i ESF/EU-projektet eGO.
– Vi kommer hela tiden tillbaka till vikten av dialog och kommunikation. Tidigt och brett. Parat med erfarenhetsutbyte med kollegor i Sverige och Europa betyder det att vi kan lära av varandra, undvika snubbeltrådar och få ut det bästa av innovationerna för att skapa största möjliga nytta, säger Åsa Wall.

Nytt program
Stefan Granlund konstaterar att det nya programmet för Göteborgs Stads innovationsarbete inte är något politikerna enbart samlas runt i närtid. Här finns en förankring minst tio år tillbaka i tiden och en långtgående samverkan med bland andra Chalmers, Göteborgs Universitet, Vinnova, en rad svenska kommuner och EU:s tunga utvecklingsfonder.
– Vi ska skapa en hållbar stad – öppen för världen. Med det nya program fullmäktige antog tydliggör vi att innovationsarbete är ett verktyg som omfattar hela staden, såväl inom stadsutvecklingen som välfärdsområdet. Detta är en oerhört spännande tid i Göteborgs utveckling som även internt röner mycket stort intresse, av förståeliga skäl.
Åsa Wall får sista ordet och fyller i:
– Ett forum vi visar upp oss i är Kvalitetsmässan. Där kan alla nyfikna både se och få mer information om de nya lösningarna i Trygg Vardag, lära mer om det mobila arbetssättet, projektet eGO och dess IT-ambassadörer. Man kan också möta Bibbi, som kan komma att använda lösningarna för en trygg vardag. Det är ett bra tillfälle att få svar på sina frågor om hur innovationer, tekniska och organisatoriska, ger en bättre vardag för de vi finns till för: medborgarna.

Stefan Granlund, Utvecklingsledare vid Stadsledningskontoret och Åsa Wall, Strategiledare i Göteborgs Stad.
Stefan Granlund, Utvecklingsledare vid Stadsledningskontoret och Åsa Wall, Strategiledare i Göteborgs Stad.
Göteborgs Stad
Möt oss i Göteborgs Stads monter B06:18 på Kvalitetsmässan.
Vi berättar om Trygg Vardag – den nya teknikhubb med sex välfärdstekniska tjänster staden upphandlat. Kom och ställ frågor.

Testa och se ett axplock av möjligheterna upphandlingen och välfärdstekniken kan ge:
• Förbättrad nattsömn.
• Minskad oro.
• Bättre hälsa genom sociala kontakter.
• Förebyggande larm – innan något hänt.

Ta också del av Göteborgs Stads innovationsprogram 2018–2023 som antogs av kommunfullmäktige 19 oktober i år.
www.goteborg.se (innovationsprogrammet finns under Styrande dokument)
www.goteborg.se/tryggvardag

Framtidens e-hälsotjänster underlättar för alla

Jonas Gallon, e-hälsosamordnare på Region Skåne. Foto: Ola Torkelsson
Jonas Gallon, e-hälsosamordnare på Region Skåne. Foto: Ola Torkelsson
E-hälsa har på senare år utvecklats till ett allt viktigare fokusområde för regioner och landsting. För att e-hälsosatsningar ska bli framgångsrika och verkligen göra nytta krävs bland annat att de utvecklas i nära dialog med såväl vårdpersonal som patienter.

– Utvecklingen på e-hälsoområdet går väldigt snabbt just nu, men har enligt min mening ett lite för tekniskt fokus då digitaliseringen handlar om så mycket mer. Hälso- och sjukvården står inför gigantiska utmaningar med en växande och åldrande befolkning och därmed en ökad efterfrågan, vilket i sin tur kräver av oss att vi hittar nya sätt att möta patienter och nya sätt att arbeta i hela vårdkedjan. Digitaliseringen är ett viktigt verktyg för detta arbete, säger Jonas Gallon, e-hälsosamordnare på Region Skåne.
Han nämner tekniska lösningar för ökad mobilitet och åtkomst till viktig data på distans för att öka kvaliteten i beslutsfattande och förenkla arbetsprocesser som ett framgångsrikt exempel på en e-hälsosatsning.
– Patientinvolvering med egen provtagning, egen inrapportering av mätdata och stöd till egenvård samt nya tekniska och processmässiga lösningar för att förenkla patienternas kontakt med vården på tider och i former som passar patienterna är andra exempel på framgångsrika e-hälsosatsningar som verkligen bidragit med mycket nytta, säger Jonas Gallon.

Prioriteringar och helhjärtat stöd
Han anser att det finns en hel del tekniska utmaningar på e-hälsoområdet.
– Utmaningar med integritet och säkerhet är frågor som ligger högt upp på agendan, men främst tänker jag på utmaningen att få vården att i mycket högre utsträckning än idag jobba processorienterat och på liknade sätt, både inom landstingen och i förlängningen mellan landsting och kommuner. Större omfattande transformationsprogram som tar sikte på dessa frågor kommer att behövas på många håll i svensk hälso- och sjukvård för att arbetet med digitaliseringen av vården skall lyckas. Landstingens behov av nya moderna vårdinformationssystem kommer att vara en väsentlig del av denna omställning. För att hantera dessa utmaningar krävs prioriteringar och ett helhjärtat stöd från såväl den högsta politiska ledningen som tjänstemannaorganisationen, säger Jonas Gallon.
– En stor utmaning inom e-hälsoområdet är interoperabiliteten, att det tekniska, semantiska och juridiska behöver gå hand i hand i alla de e-tjänster som lanseras. Den viktigaste generella framgångsfaktorn för e-hälsotjänster är att utveckla lösningar som verkligen gör nytta för patienterna och verksamheten. Det är därför viktigt att framtidens e-hälsotjänster utvecklas i nära samverkan mellan vårdpersonal och patienter, säger Susanne Bayard, kanslichef för FOA, samordningskansli för eHälsa och it i Stockholms läns landsting.

Ett verktyg för likvärdig vård
En annan viktigt aspekt kring utvecklingen av e-hälsotjänster är, enligt Susanne Bayard, att det inte ska spela någon roll var i landet patienten bor, samtliga patienter ska kunna erbjudas tillgång till likvärdiga e-hälsotjänster.
– Det är därför viktigt att samverkan sker på nationell nivå kring utvecklingsarbeten som pågår. För att få till samverkan rent praktiskt krävs ett nära samarbete och gemensamma tekniska standarder som sträcker sig över landstings- och regiongränserna. Flera landsting och regioner håller för närvarande på att modernisera sin informationsmiljö, vilket innebär att de ställer tydligare och mer specifika krav på de standarder som ska användas, säger Susanne Bayard.

Ett framgångsexempel
Digitalt stöd till egenvård är ett e-hälsoområde som hon tror mycket på inför framtiden. Möjligheten att få råd, stöd och behandling på distans, i en miljö som patienten själv väljer, är ett viktigt utvecklingsområde för samtliga regioner och landsting.
– All den information på nätet som är kopplad till 1177 Vårdguiden är ett exempel på en framgångsrik e-tjänst som används mycket och gör stor nytta. Inom Stockholms läns landsting investerar vi för att utveckla 1177 Vårdguidens digital utbud ytterligare genom att utveckla en app för att ge bättre möjlighet till säker kommunikation, få påminnelser och boka tider. Den nya appen ska även innehålla en digital vårdnavigator, där patienten bland annat ska kunna hitta rätt vårdgivare och se kötider. Dessutom sker en fortsatt utveckling av videomöten i vården baserat på erfarenheter från de piloter som tidigare genomförts. Alla vårdgivare ska ges möjlighet att inkludera videomöten i kontakterna med patient.


Susanne Bayard, kanslichef för FOA, samordningskansli för eHälsa och it i Stockholms läns landsting.
Susanne Bayard, kanslichef för FOA, samordningskansli för eHälsa och it i Stockholms läns landsting.