Årets bästa skolkommun utsedd

Lärarförbundets undersökning som gjorts sedan 2002, mäter bland annat lärartäthet, lärarlöner, resurser till undervisningen, betygsresultat i årskurs nio samt andelen elever som fått behörighet till högskolan. Undersökningen väger också in hur väl kommunerna lyckas utifrån faktorer som andelen nyinvandrade elever, fördelningen pojkar/flickor och föräldrarnas utbildningsnivå.
– De kommuner som hamnar i topp har ofta bestämt sig. De har investerat långsiktigt och haft en dialog med lärare och skolledare om vad som krävs, säger Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande.
Vissa kommuner återkommer år efter år högt upp respektive långt ner på listan. Det väcker frågor om skolans likvärdighet.
– Det är tydligt att det finns stora utmaningar för likvärdigheten. Ingen elev ska behöva känna oro över att få en sämre utbildning. Därför krävs det bland annat en starkare resursfördelning både mellan kommuner och inom kommuner, säger Johanna Jaara Åstrand.

Utmaningar
Årets rankning presenteras i ett läge där lärarbristen på allvar fått fäste i Sverige och under hösten har rapporter om vakanta lärartjänster och obehöriga lärare avlöst varandra.
– Alla kommuner drabbas av lärarbristen som är en stor utmaning. Inom de närmaste åren kommer det att avgöras vilka kommunpolitiker som har modet att ta itu med situationen. Den långsiktiga tillgången till skickliga lärare höjer elevernas resultat. Kommuner som inser det har alla chanser att bli bra skolkommuner, säger Johanna Jaara Åstrand.
Rankingen presenterades i år i ljuset av att många nu flyr till vårt land undan krig och förtryck. Många som kommer är ensamkommande barn.
– Vi måste se varje ny tillkommande elev som en möjlighet. Men det ställer framförallt krav på ett politiskt ledarskap som visar vägen och fördelar ansvaret mellan kommuner, inom kommuner och mellan förvaltningar och skolor. Ett ledarskap som ser till att resurserna kommer fram så att lärarna kan fokusera på barnens och ungdomarnas lärande, säger Johanna Jaara Åstrand.