För att kommuner och landsting ska kunna upprätthålla sina e-tjänster behöver de ansluta sig till Svensk e-legitimation. Nuvarande avtal med Kammarkollegiet upphör att gälla 30 juni 2016 och det finns många fördelar med att ansluta sig till Svensk e-legitimation redan nu.
E-legitimationsnämnden är en myndighet som arbetar under Näringsdepartementets enhet för e-förvaltning med att ta fram en infrastruktur för e-legitimationer. E-legitimationsnämndens uppgift är att stödja och samordna offentliga sektorns behov av säkra metoder för e-legitimeringar och e-underskrifter.
E-legitimationsnämnden erbjuder statliga myndigheter, kommuner och landsting att, i enlighet med lagen om offentlig upphandling, upphandla kvalitetsgranskade e-legitimationer. Den centrala upphandlingen medför även en ständig vidareutveckling av e-legitimationer eftersom nya e-legitimationer kan anslutas löpande utan att exempelvis kommuner behöver göra något.
– Vi har på regeringens uppdrag tagit fram en infrastruktur som heter Svensk e-legitimation. Vi kvalitetssäkrar e-legitimationerna för samhällets räkning, och skriver avtal med e-legitimationsleverantörerna och ansvarar för listan över vilka e-legitimationer som ingår för offentliga e-tjänsters räkning. Svensk e-legitimation lägger även en god grund för att de offentliga myndigheternas e-tjänster ska kunna ta emot godkända utländska e-legitimationer från 2018, i enlighet med beslutad EU-förordning (eIDAS), säger Eva Ekenberg, kanslichef på E-legitimationsnämnden.
Gemensam lösning spar resurser
Svensk e-legitimations myndighetsgemensamma lösning spar resurser i kommunerna och landstingens egen kravställning, upphandling och kvalitetsgranskning. I september 2015 blev Åmåls kommun Sveriges första kommun som tecknade avtal med Svensk e-legitimation. De kommande månaderna väntas fler kommuner och Inera teckna avtal.
– Även privata utförare, exempelvis friskolor och privata vårdcentraler, kan dra nytta av E-legitimationsnämndens arbete genom att i sina egna upphandlingar ställa krav på att de e-legitimationer som ska kunna användas ska vara godkända enligt Svensk e-legitimation, säger Eva Sartorius, strateg på E-legitimationsnämnden.
Grund för utländska e-legitimationer
Priset för den anslutna offentliga myndigheten är för närvarande ca tre kronor per användare och månad. Det gäller oavsett antalet inloggningar per användare och oavsett hur många e-tjänster myndigheterna som tecknar avtalet har. Myndigheter som tecknar avtal med E-legitimationsnämnden kan antingen börja använda Svensk e-legitimation direkt eller tillämpa en övergångsperiod och därmed nyttja sin befintliga e-legitimationsteknik i uppemot två år.
– Senast september 2018 blir det obligatoriskt för samtliga kommuner, landsting och statliga myndigheter att även kunna ta emot godkända internationella e-legitimationer. Myndigheter som börjar använda Svensk e-legitimation redan nu rustar sig samtidigt för att kunna ta emot internationella godkända e-legitimationer eftersom systemet är byggt för att kunna integrera den tjänsten. Vi vill därför uppmuntra kommunerna att redan nu skapa rätt förutsättningar för att invånare även ska kunna logga in via e-legitimation med hjälp av ett samordningsnummer framöver, säger Eva Sartorius.
Inkluderar fler invånargrupper
Telia och BankID finns bland de e-legitimationsleverantörer som kommer att kunna rymmas inom ramen för Svensk e-legitimation. E-legitimationsnämnden för även dialog med fler leverantörer.
– I dagsläget finns invånargrupper som står utanför e-legitimationssystemet, exempelvis synskadade, invånare som saknar personnummer och invånare som hamnat på ekonomiskt obestånd. Svensk e-legitimation har förberett sitt regelverk för att även dessa grupper ska kunna legitimera sig via e-legitimationsinfrastrukturen under förutsättning att deras identitet är säkert fastställd, säger Eva Sartorius.