Håkan Sörman, vd SKL: Vem betalar vad?

Publicerad 27 oktober 2015
Text: Christina B. Winroth

Håkan Sörman, vd SKL. Foto: Rickard L Eriksson
Håkan Sörman, vd SKL. Foto: Rickard L Eriksson
Idag brottas Sverige med en stor infrastrukturskuld. Det kommer att behövas stora investeringar för att rusta upp och bygga nytt. Frågan Håkan Sörman, vd för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ställer sig är: vem ska betala för kalaset?

Att kommuner och landsting medfinansierar statlig infrastruktur, är för Håkan Sörman inte helt oproblematiskt.
– Medfinansieringen iscensätts delvis genom vägtullar, men huvudsakligen handlar det om rena ekonomiska bidrag till staten. Att kommuner och landsting matar in mångmiljardbelopp i det som staten per se äger, är märkligt, konstaterar Sörman.
I huvudsak lånefinansieras medfinansieringen. Det får i sin tur till följd att resultaträkningen belastas med räntekostnader.
– I det perspektivet är det konstigt att vår sektor, som är nästan lika kreditvärdig som staten – eftersom våra medlemmar i skuldlägen alltid kan höja skatten – inte tillåter oss att låna i Riksgälden till en bättre ränta, speciellt för statliga åtaganden.
En brännande medfinansieringsfråga är visionen om höghastighetståg.
– I de områden där tågstationerna byggs kommer markpriserna att stiga. De pengar som satsats på medfinansiering kan då återfås genom försäljning av nybyggda bostäder. Tyvärr är kalkylerna inte realistiska eftersom de kräver enorma befolkningsökningar, förutspår Sörman.

Tvingande flyktingmottagning
I slutet av september sa SKL ja till regeringens lagstiftning om att alla kommuner ska ta emot flyktingar som fått uppehållstillstånd. Att SKL säger ja till en tvångslag, är dock långt ifrån en självklarhet för en organisation som företräder det kommunala självstyret.
– Läget är så prekärt och något annat förslag för att lösa situationen finns inte, därför tillstyrker vi lagen med tre villkor: att lagen tidsbegränsas till högst tre år, att kommunerna får full ekonomisk kompensation enligt finansieringsprincipen och att kommunernas totala mottagande, alltså även av de som bosätter sig själva, räknas in när anvisning sker enligt den nya lagen.
Situation är akut, men rätt skött, framhåller Sörman, kommer Sverige att vara vinnaren i framtidens Europa med en demografi som är betydligt bättre än senaste tidens utveckling med en allt äldre befolkning.
– Det är ingen tillfällighet att Tyskland är så generösa i sitt flyktingmottagande; det är ett mycket strategisk grepp eftersom de vet att de behöver förändra sin demografi. Det gäller även Sverige, fastslår Håkan Sörman.