Den moderna offentliga verksamheten – från stordrift till humanism
En modernisering är nödvändig. Men där vissa verksamheter börjat, står andra kvar och stampar med omorganisationer och nedskärningar.
– Fortsätter det så här kommer vi att se ett A- och ett B-lag, säger Magnus Lord, men betonar att de brister som finns inte är någons fel. Det är en kvarleva från det gamla industriella systemet, där vi anammat framför allt två principer: silofokus och Taylorism.
– Förr försökte man optimera varje silo eller stuprör för sig, vilket gör att en patientutredning eller ett ärende kan ta månader att genomföra, trots att innehållet bara är några timmar.
Få medarbetare är delaktiga
Men det är inte bara siloindelningen som är problematisk. Ännu värre är Taylors sekelgamla åsikt att medarbetarna inte klarar av att styra och förbättra verksamheten.
– Medarbetarna har bäst kunskap om situationen och det är de som ska utveckla verksamheten. Besluten måste fattas där informationen finns. Chefernas viktigaste uppgift är inte att vara beslutsfattare, utan att lära ut färdigheterna som krävs och att stödja sina medarbetare. Det frigör en enorm kraft och vi ser att det leder till både bättre kvalitet, tillgänglighet, arbetsmiljö och ekonomi. Det är dock ett uthållig och långsiktigt arbete.
Magnus Lord nämner ADHD-utredning i Lund. De drogs med långa köer, kvalitetsbrister och sjukskrivningar bland personalen.
– Resultatet var enastående. Efter förbättringsarbetet gick man från 4 månaders utredningstid till 3 veckor. Vårdpersonalen ökade också sin kapacitet med över 100 procent samtidigt som sjukfrånvaron minskade och patienterna blev nöjdare.
Humanistiska synsättet övertygar
Magnus Lord har arbetat länge med att träna personal och chefer och skriver just nu på en bok i ämnet. På frågan vad som driver honom kommer svaret snabbt.
– Det är framför allt respekten för människan, en humanistisk inriktning som saknas i det gamla systemet. Medarbetarna försöker sätta människan i centrum, men systemet motarbetar dem.
