Satsningar på arbetsmiljö behöver vara integrerade i välfärdssektorns verksamhetsplaner. Även hos de som är medvetna om vikten av att skapa goda förutsättningar för en effektiv verksamhet finns det ofta en okunskap om hur digitaliseringen påverkar såväl personal som organisation.
När det förs diskussioner om arbetsmiljö och personalens förutsättningar inom välfärdssektorn hamnar fokus ofta på konkreta aspekter eller på organisatoriska och sociala faktorer, men en avgörande faktor hamnar ofta mellan stolarna.
– Det viktigaste arbetsverktyget idag är IT-system, men det är få som uppmärksammar IT som en arbetsmiljöfråga. Det är något vi arbetar för att förändra och därför utbildar och medvetandegör vi om IT-skyddsronder, säger Carola Löfstrand, arbetsmiljöspecialist på fackförbundet Vision, och Åke Walldius, docent i människa-datorinteraktion vid KTH.
Lågt förtroende för system
– Arbetet har sina rötter i LO, TCO och KTH:s UsersAward-projekt som pågick 2000–2011. Sedan dess har omfattande undersökningar visat att det finns stor förbättringspotential inom digital arbetsmiljö. Man ägnar i genomsnitt 26-30 minuter per dag åt att åtgärda problem med digitala verktyg. Det påverkar arbetsflödet och förtroendet för systemens användbarhet minskar samtidigt som risken ökar för försämrad kvalitet och effektivitet, konstaterar Carola.
Vid en IT-skyddsrond studeras arbetet som utförs med hjälp av digitala lösningar. Förutom själva systemet tar man även upp praktiska problem med hårdvara såsom kapacitet men även organisatoriska förutsättningar för den digitala arbetsmiljön såsom utbildning och haverirutiner. Därefter utformas en åtgärdsplan.
– En mer strömlinjeformad digital arbetsmiljö och möjlighet att påverka reducerar stress och säkerhetsrisker samt ökar arbetsglädjen och ger hög nytta för verksamheten. På KTH ser man ronderna som ett viktigt verktyg för att samla in information om problem som förändringen av arbetssätt och av digitala hjälpmedel kan leda till. Rapporterna från Visions och Unionens medlemsenkäter visar hur upplevelsen av ökat inflytande samvarierar med ökad nöjdhet med hur de fungerar i stort. Det ger ett gott underlag till hur den mer eller mindre ständigt pågående fortbildningen om nya system kan bli bättre, framhåller Åke.
Kan öka beställarkompetensen
Även små förändringar kan spara resurser samt skapa mätbara förbättringar i arbetstillfredsställelse och engagemang. Det finns dessutom utmärkta förutsättningar för kommuner att samarbeta, inte minst för att öka beställarkompetensen.
– En samordning mellan lösningsorienterade undersökningar om digital arbetsmiljö och IT-skyddsronder kan bidra till att samla in exempel som kan bilda mönster för andra med liknade förutsättningar, avslutar de.
Kontakt:
Åke Walldius
Skolan för datavetenskap och kommunikation
KTH – Lindstedtsvägen 3
100 44 Stockholm
Tel: 08-790 61 89
E-post: aakew@kth.se
www.kth.se/csc