Smart stad kräver nya förvaltningsmodeller

I januari nästa år ska en ny strategi för en smart och uppkopplad stad tas fram och klubbas i Stockholm.
– När kommunfullmäktige förhoppningsvis säger ja till strategin har vi den grundsten som krävs för att Stockholm ska bli världens smartaste stad, säger Christer Forsberg Philip, som berättar att det redan har startats ett antal så kallade förutsättningsprojekt.
– Det handlar bland annat om kartläggning av befintliga digitala plattformar, möjligheter till samverkan, kunskapsspridning och inte minst juridiska utredningar och informationssäkerhet.
En av de största utmaningarna är styrning och ledning.
– Stockholm består av uppemot femtio förvaltningar och bolag. Ett sätt att underlätta styrningen av digitaliseringsprogrammet kan vara att skapa verksamhetsområden som går tvärs över förvaltningsgränserna, vilket jag tror är ett måste för att få detta på plats.
En annan utmaning är den teknik som behövs för att göra Stockholm till världens smartaste stad.
– De nuvarande förvaltningsmodellerna som omfattar drift, underhåll och utveckling kommer inte att hålla i morgon. Det kommer att bli fler förvaltningsöverskridande system och kanske även regionala system, det återstår att se.
Just nu pågår ett arbete där verksamheten tittar på hur framtida förvaltningsmodeller skulle kunna se ut.
– Vi resonerar i termer av portföljstyrning, där bolag, kommuner och förvaltningar skulle kunna samverka i portföljstyrgrupper och föra diskussioner hur man tar detta vidare. En ny förvaltningsmodell kräver också en ny finansieringsmodell. Kommunen styrs idag via budget som läggs i princip ett år innan den används, hur ska vi veta vad vi ska investera i om ett år? Vi lider ingen brist på utmaningar i det här projektet, säger Christer Forsberg Philip som tillägger att det är just utmaningarna som fick honom att ta jobbet.
– Jag känner en otrolig entusiasm inför uppgiften, digitaliseringen innebär stora möjligheter framöver. Stockholm är en fantastisk stad, och att få bidra till att göra livet tryggare, lättare och enklare för de som bor i regionen är något jag verkligen brinner för.

Agila arenor
Även Kim Hallenheim, ansvarig offentlig sektor Deloitte, är entusiastisk över de möjligheter som digitaliseringen för med sig.
– De senaste tio åren har digitaliseringen inom offentlig sektor till största delen handlat om att digitalisera redan existerande tjänster. Idag handlar det mer om att sätta användarna i fokus och utveckla tjänster och appar efter medborgarnas behov.
Här menar han, har olika kommuner kommit olika långt med att skapa den medborgardialog som måste till.
– Kanske är kommuner och landsting inte riktigt beredda på hur man ska hantera den tvåvägskommunikation som krävs för att e-tjänsterna ska utgå från medborgarnas behov av information, och inte från kommunens behov av att informera.
Några kommuner ligger långt fram och strävar efter att skapa agila arenor där utveckling och service ska vara en renodlad samverkansfunktion med ansvar att tillfredsställa medborgarbehov. En strävan som kräver flera kompetenser i samverkan, både inom och utom kommunen.
– Vi går från att kommuner och landsting förser medborgarna med tjänster till att medborgarna och företagen faktiskt är med och tar fram dessa. Agila arenor är utmärkta forum för samverkan av det här slaget, säger Kim Hallenheim.

Nya modeller
Även förvaltningsmodeller och outsourcing är områden som påverkas av den pågående digitaliseringen av offentlig verksamhet.
– Den främsta drivkraften bakom outsourcing har varit kostnadsreduktion. Jag tror att outsourcing går mot att bli ett mer strategiskt element. All it kommer inte längre att kunna samlas på ett och samma ställe. Detta kommer att påverka hur man skriver kontrakten inom outsourcing. Rätt hanterad tror jag att den nya ordningen kommer att öka både kvalitet, medborgarinflytande och möjligheter till att utveckla smarta tjänster inom kommuner, landsting och regioner.