Framtidens e-hälsotjänster underlättar för alla

– Utvecklingen på e-hälsoområdet går väldigt snabbt just nu, men har enligt min mening ett lite för tekniskt fokus då digitaliseringen handlar om så mycket mer. Hälso- och sjukvården står inför gigantiska utmaningar med en växande och åldrande befolkning och därmed en ökad efterfrågan, vilket i sin tur kräver av oss att vi hittar nya sätt att möta patienter och nya sätt att arbeta i hela vårdkedjan. Digitaliseringen är ett viktigt verktyg för detta arbete, säger Jonas Gallon, e-hälsosamordnare på Region Skåne.
Han nämner tekniska lösningar för ökad mobilitet och åtkomst till viktig data på distans för att öka kvaliteten i beslutsfattande och förenkla arbetsprocesser som ett framgångsrikt exempel på en e-hälsosatsning.
– Patientinvolvering med egen provtagning, egen inrapportering av mätdata och stöd till egenvård samt nya tekniska och processmässiga lösningar för att förenkla patienternas kontakt med vården på tider och i former som passar patienterna är andra exempel på framgångsrika e-hälsosatsningar som verkligen bidragit med mycket nytta, säger Jonas Gallon.

Prioriteringar och helhjärtat stöd
Han anser att det finns en hel del tekniska utmaningar på e-hälsoområdet.
– Utmaningar med integritet och säkerhet är frågor som ligger högt upp på agendan, men främst tänker jag på utmaningen att få vården att i mycket högre utsträckning än idag jobba processorienterat och på liknade sätt, både inom landstingen och i förlängningen mellan landsting och kommuner. Större omfattande transformationsprogram som tar sikte på dessa frågor kommer att behövas på många håll i svensk hälso- och sjukvård för att arbetet med digitaliseringen av vården skall lyckas. Landstingens behov av nya moderna vårdinformationssystem kommer att vara en väsentlig del av denna omställning. För att hantera dessa utmaningar krävs prioriteringar och ett helhjärtat stöd från såväl den högsta politiska ledningen som tjänstemannaorganisationen, säger Jonas Gallon.
– En stor utmaning inom e-hälsoområdet är interoperabiliteten, att det tekniska, semantiska och juridiska behöver gå hand i hand i alla de e-tjänster som lanseras. Den viktigaste generella framgångsfaktorn för e-hälsotjänster är att utveckla lösningar som verkligen gör nytta för patienterna och verksamheten. Det är därför viktigt att framtidens e-hälsotjänster utvecklas i nära samverkan mellan vårdpersonal och patienter, säger Susanne Bayard, kanslichef för FOA, samordningskansli för eHälsa och it i Stockholms läns landsting.

Ett verktyg för likvärdig vård
En annan viktigt aspekt kring utvecklingen av e-hälsotjänster är, enligt Susanne Bayard, att det inte ska spela någon roll var i landet patienten bor, samtliga patienter ska kunna erbjudas tillgång till likvärdiga e-hälsotjänster.
– Det är därför viktigt att samverkan sker på nationell nivå kring utvecklingsarbeten som pågår. För att få till samverkan rent praktiskt krävs ett nära samarbete och gemensamma tekniska standarder som sträcker sig över landstings- och regiongränserna. Flera landsting och regioner håller för närvarande på att modernisera sin informationsmiljö, vilket innebär att de ställer tydligare och mer specifika krav på de standarder som ska användas, säger Susanne Bayard.

Ett framgångsexempel
Digitalt stöd till egenvård är ett e-hälsoområde som hon tror mycket på inför framtiden. Möjligheten att få råd, stöd och behandling på distans, i en miljö som patienten själv väljer, är ett viktigt utvecklingsområde för samtliga regioner och landsting.
– All den information på nätet som är kopplad till 1177 Vårdguiden är ett exempel på en framgångsrik e-tjänst som används mycket och gör stor nytta. Inom Stockholms läns landsting investerar vi för att utveckla 1177 Vårdguidens digital utbud ytterligare genom att utveckla en app för att ge bättre möjlighet till säker kommunikation, få påminnelser och boka tider. Den nya appen ska även innehålla en digital vårdnavigator, där patienten bland annat ska kunna hitta rätt vårdgivare och se kötider. Dessutom sker en fortsatt utveckling av videomöten i vården baserat på erfarenheter från de piloter som tidigare genomförts. Alla vårdgivare ska ges möjlighet att inkludera videomöten i kontakterna med patient.