Lantmäteriet styr mot en digital samhällsbyggnadsprocess

En standardiserad digital informationsinfrastruktur lägger grunden för en digital transformation, där såväl myndigheter som medborgare och privata aktörer på ett enkelt sätt kan lämna samt ta del av information man behöver när man behöver den. Det finns ett antal grundläggande principer för digitalisering; de främsta är att information skördas från källan, att den är öppen och tillgänglig och att man återanvänder redan inlämnade uppgifter.
– Det finns en allt större förväntan från medborgarna att kunna hantera sina ärenden digitalt, oavsett var i landet man bor, och för de aktörer som agerar i flera kommuner är nationell standard en förutsättning för effektivitet. Därför krävs en bred samverkan nationellt där myndigheterna måste ta ett större ansvar vad gäller att utforma lösningar för detta, berättar Malin Klintborg, uppdragsledare för regeringsuppdragen.
– Samtidigt har Boverket uppdrag att säkerställa att Plan- och bygglagen stödjer en digital samhällsbyggnadsprocess. När detta uppdrag möter Lantmäteriets om informationshantering, fås en helhet som behövs.

Behöver standardisera information och etablera nationella riktlinjer
Uppdragen omfattar bland annat hur man på bästa sätt kan göra all geodata i samhällsbyggnads-processen tillgänglig via nationella tjänster, samt att säkerställa nationella riktlinjer för information och tjänster, oavsett geodata eller annan information. Dessa är avgörande för att offentlig information och offentliga tjänster ska kunna ses och hanteras som ett system. En viktig aspekt av arbetet är att utforma ett juridiskt ramverk som stödjer urval, hantering och nyttjande av standardiserad offentlig information samt stödjer det sätt och den tekniska struktur denna information kommer att göras tillgänglig med. I till exempel Estland finns redan ett sammanhållet system för offentlig sektor och det är något även Sverige behöver, men det måste göras på ett sätt som speglar svensk styrning samt integritets- och säkerhetsnivå.
– Tillgången till standardiserade informationsmängder möjliggör auto­matiska processer, vilket leder till kortare handläggningstider. Samtidigt får handläggare ett större stöd av de underliggande digitala modellerna så de enklare kan visualisera förändringar för medborgarna samt göra avancerade analyser för exempelvis jordskred, flödes­analyser och översvämningar. Något som spelar stor roll vid framtagande av detaljplaner, vid fastighetsbildning och bygglov. Det ger oss förutsättningar för att ta klokare, mer involverande och mer långsiktiga beslut, konstaterar Malin.

Utbildar berörda parter
Ett annat uppdrag handlar om att höja kompetensen hos kommunledningar, nämnder och handläggare kring digitaliseringen och de möjligheter den medför. Automatisering och robotisering medför ett förändrat arbetssätt och uppdragets mål är att skapa bästa möjliga förutsättningar för berörda parter att dra nytta av förändringarna.
– Ett inträde i en digital transformation kommer att kraftigt påverka dagens ekonomiska modeller, och vårt uppdrag syftar till att hjälpa aktörerna att förbereda sig på detta.
Redan idag finns det många kommuner som drar nytta av digitaliseringen, exempelvis genom ett papperslöst och delvis robotiserat bygglovsflöde. Men för att nå en digital transformation, krävs att man lyfter frågorna och är beredd på att ta investeringar i vissa delar av organisationen, medan effekterna uppstår i andra delar, eller i andra organisationer.

Ett komplext arbete
Just nu lägger Lantmäteriet och dess samarbetspartner grunden för en plattform att bygga långsiktigt på. Det är ett arbete som omfattar 290 kommuner, 40 myndigheter och många privata aktörer som alla ska samsas i processen. Kommunikation blir därför än viktigare och det fokuserar Lantmäteriet på redan idag i samverkan med exempelvis Boverket, Länsstyrelserna, SKL och organisationerna i Geodatarådet.
– Att få alla att dra åt samma håll är en utmaning, och digitaliseringen ställer krav på standardiserade lösningar, vilka växer fram i samverkan. För många aktörer kommer digitaliseringen att innebära ett omfattande finansiellt åtagande samt förändrade arbetssätt. När detta rullas ut på nationell nivå kommer det att förutsätta ett visst mått av tvingande regler, men i förlängningen är det något vi alla kommer att dra nytta av, avslutar Malin.