Bredd och djup när Västerås inför välfärdsteknologi

– Att tro att vi ska kunna fortsätta bedriva vård och omsorg på samma sätt som idag i en nära framtid med allt fler äldre är att bedra sig själv. Välfärdsteknologi kan vara ett av flera innovativa sätt att möta de demografiska utmaningarna och säkerställa att vi även om 10-15 år kan erbjuda individuellt utformat stöd av god kvalitet till alla som behöver, säger Eva Sahlén, direktör för Sociala nämndernas förvaltning i Västerås stad.
För att säkerställa att tekniken ges på de äldres villkor, inte minst när det gäller etiken, betonar Västerås stad vikten av att alltid involvera de blivande användarna i alla skeden av utvecklingsarbetet.
– Vi har kommit långt när det gäller att bjuda in berörda till medskapande i alla delar av processen, även när det gäller upphandling, utvärdering, information, ekonomi och teknik. Det är intressant att se att den av våra funktioner som kanske väckt störst skepsis bland de som inte är insatta, trygghetskameran för tillsyn på natten, är den mest uppskattade och efterfrågade bland brukarna, med så här långt 160 genomförda installationer, säger Mats Rundkvist, strateg för välfärdsteknologi och e-hälsa.

Föregångare
När kommuner ska implementera välfärdsteknologi ställs de inför nya utmaningar, inte bara när det gäller teknik. Många tvekar kring vad som gäller juridiskt och ställer sig tveksamma till hur man ska kunna upphandla något som kanske ingen tidigare upphandlat och hur man undviker att befintliga ersättningsmodeller konserverar sättet att bedriva vård och omsorg på. Västerås stad har inte bara antagit utmaningen, staden har även hittat lösningar som man gärna delar med sig av till andra kommuner. Stadens innovativa upphandlingar av IT-baserat anhörigstöd och teknik för e-hemtjänst används idag som goda exempel när nationella aktörer ska sprida kunskap om hur offentlig sektor kan stimulera innovation med hjälp av sina upphandlingar.
Västerås var även tidigt ute med juridiska analyser kring t.ex. informationssäkerhet inom välfärdsteknologin, något som möttes av viss förvåning bland en del leverantörer som inte förberett sig för krav på kryptering och s.k. tvåfaktorsinloggning.
– Vid uppstarten av testbädden MISTEL (se faktaspalt) stod det klart att de juridiska kunskapsluckorna kring samverkan mellan innovatörer och offentlig sektor var stora. Därför tog vi med hjälp av en extern konsult fram en vägledning och en samling avtalsmallar som rönt stor uppmärksamhet bland andra testbäddar, berättar Mats Rundkvist.

Digital teknik minskar begränsningsåtgärder på demensboende
Ny teknik kan hjälpa äldre med nedsatt beslutsförmåga på många sätt. Utmaningen är att lösa det juridiska.
– Tekniken måste få komma till användning för de som bäst behöver den, säger Ulrika Stefansson, projektledare, Välfärdsteknologi på äldreboenden i Västerås.
För två år sedan tillfrågades Västerås stad av Myndigheten för delaktighet om staden ville delta i ett projekt om hur ny teknik kan underlätta för personer på äldreboende med nedsatt beslutsförmåga till följd av t.ex. olika former av demenssjukdom.
– Syftet var att ta reda på vilka förbättringar tekniken kunde bidra med, berättar Ulrika Stefansson.
Hon betonar att välfärdsteknologi inte handlar om att ersätta människan.
– Rätt använd kan tekniken stärka integritet och aktivitetsförmåga samt minska behov av tvångs- och begränsningsåtgärder. Personer med demenssjukdom kan t.ex. ha svårigheter att hitta i sin omgivning vilket lett till att många boenden har stängda och låsta dörrar. Det har man inte lagstöd för, dessutom ökar en stängd dörr ofta oro och ångest. Medgivande för tillsyn med stöd av personal och teknik har tidigare hanterats på olika sätt. Tillsammans med stadsjuristen arbetade vi nu fram en riktlinje, Västeråsmodellen, där vi väger nyttan av tekniken mot obehaget av att inte använda den.

Ökad livskvalitet
På prov införde Västerås nya larm på ett boende med sex avdelningar.
– Personerna kan nu röra sig självständigt mellan avdelningarna och ute i trädgården. Med stöd av individuellt anpassade larm har helt nya möjligheter för tillsyn skapats. Detta har gett en mycket behagligare boendemiljö med stora vinster för den enskilde, säger Ulrika Stefansson, som konstaterar att den här typen av teknik tidigare sågs som en begränsningsåtgärd där, juridiskt sett, berörda personer måste ge sitt medgivande till användning.
– Tack vare Västeråsmodellen kan tekniken nu användas för att undvika begränsningsåtgärder också för personer som har svårt att lämna sitt medgivande.

• E-hemtjänst – hemtjänst på distans med digitala kommunikationslösningar, till exempel trygghetskamera på natten www.viktigvasteras.se
• Välfärdsteknologi på äldreboende
• MISTEL – kompetenscenter för möten mellan innovatörer och slutanvändare www.mistelinnovation.se
• SILVER – EU-projekt för innovationsupphandling av robotik för äldres självständighet www.silverpcp.eu
• INNOVERSUM – ny innovationsfrämjande ersättningsmodell för ålderdomshem och gruppboenden
• Mobilt arbetssätt – möjliggör för vårdpersonal att inhämta viktig information och att dokumentera hemma hos den enskilde
• Teknikskifte för trygghetslarm – både i ordinärt och på särskilt boende förbereds övergång till digitala larm med hjälp av nyskapande funktionsbaserade upphandlingar
www.vasteras.se