I täten för digital samhällsbyggnads­process

Lantmäteriet har regeringens uppdrag att verka för en digital samhällsbyggnadsprocess. Siktet är inställt på att genom kortare ledtider och lägre kostnader öka bostadsbyggandet.
– I första steget ska all geodata bli digitalt tillgänglig för alla, säger uppdrags-ledare Malin Klintborg.

Nationell tillgång till standardiserad information är grunden för både digitaliseringen och för en smartare samhällsbyggnadsprocess. Planen är att en nationell plattform för tillgängliggörande av geodata ska finnas på plats från 2021, därefter ska den fyllas med standardiserade informationsmängder som tillgängliggörs via maskin-maskingränssnitt. De två första informationsmängderna är digitala detaljplaner och utökad byggnadsinformation. Boverket har fått en föreskriftsrätt för detaljplaner som syftar till att alla nya detaljplaner ska göras digitala. Den rätten är tänkt att gälla från 2022 och från och med då ska nya digitala detaljplaner nationellt tillgängliggöras i plattformen, under förutsättning att regeringen fattar de beslut som krävs.
– Idag finns det inget lagrum som stödjer att vi delar information på det sätt vi behöver. Det finns även ekonomiska hinder. De förslag till lösningar som Lantmäteriet lagt fram i sin slutrapport från regeringsuppdraget att verka för en smartare samhällsbyggnadsprocess kommer inte bara att påverka Lantmäteriet, utan också alla kommuner, samt övriga geodataproducerande myndigheter.
Ett grundläggande behov för att få maximal effekt av digitaliseringen är att gå ifrån att sälja information till att göra den till öppna data, förklarar Malin Klintborg.
En ny version av psi-direktivet finns beslutad vilket kan komma att få en stor betydelse för detta. Lantmäteriet har även regeringsuppdraget att identifiera vilka datamängder som borde klassas som värdefulla data i EU-direktivet om öppna data.
– De båda regeringsuppdragen har samma fokus, alltså att offentlig information i så stor utsträckning som möjligt riktas till marknaden och andra offentliga aktörer, både på europeisk och nationell nivå, säger Anna Svedlund, uppdragsledare.
Den teknik som krävs för att skapa en nationell plattform finns redan, men det ligger en utmaning i att olika myndigheter har olika tekniska lösningar i sina system.
Lantmäteriet deltar som en av flera myndigheter i regeringsuppdrag tillsammans med DIGG, Myndigheten för digital förvaltning, där målet är att utveckla en gemensam nationell plattform för informationsutbyte inom och med offentlig sektor.

Flera fördelar
En digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen ger en rad olika fördelar.
– Bara genom att få digital tillgång till den information som behövs, data som redan finns idag, rör det sig om besparingar på mellan 22 och 42 miljarder kronor årligen.
Andra uppenbara fördelar är högre säkerhet och bättre rättssäkerhet.
– Om vi får till digitaliseringen på rätt sätt, kan peka ut källan och har nödvändig informationssäkerhetsklassning hos alla, ökar säkerheten eftersom det säkerställs att beslut fattas på rätt underlag och inte på kopior.
Den stora vinsten med samordning och tillgängliggörande av data på nationell nivå är möjligheten att nyttja digitaliseringens fulla potential.
– All digitalisering bygger på att det finns tillgång till information. Om inte det grundkravet är uppfyllt går det inte heller att nå automatisering, konstaterar Malin Klintborg.

Tidplan
År 2021 beräknas alltså digitala detaljplaner, den första informationsmängden som ska tillgängliggöras, vara på plats. För det krävs att Lantmäteriet får juridiskt mandat och ekonomiska medel. Senast vid årsskiftet hoppas myndigheten ha fått ett positivt besked om att kunna gå vidare med arbetet.
– Vi arbetar redan tillsammans med många andra aktörer med informationsspecifikationerna för digitala detaljplaner och utökad byggnads-information och testar dessa praktiskt genom hela processen. Tanken är att vi ska lägga till fler informationsmängder allt eftersom regeringen ger oss uppdrag och medel. En digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen kommer inte att ske som en Big Bang utan vi måste hela tiden flytta fram positionerna, fastslår Malin Klintborg.