Etikettarkiv: Infrastruktur

Vellinge kommun i toppen på årets företagsklimatsranking

Christer Ekdahl, näringslivsutvecklare och Carina Wutzler (M), kommunstyrelsens ordförande i Vellinge kommun.
Christer Ekdahl, näringslivsutvecklare och Carina Wutzler (M), kommunstyrelsens ordförande i Vellinge kommun.
Vellinge är tillbaks i toppen på Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i Sverige.
– Vi tog till oss av förra årets svacka och har jobbat hårt med att förbättra bland annat handläggningstider och service till näringslivet, säger kommunstyrelsens ordförande, Carina Wutzler (M).

Vellinge klättrade hela tolv placeringar, från till fjortonde till andra plats, på Svenskt Näringslivs årliga ranking av företagsklimatet i landets 290 kommuner. Den starka klättringen har inte kommit per automatik. Under det gångna året har kommunens ledning arbetat hårt med olika förbättringsområden som framkom i enkäten till förra årets ranking.
– Vi tog till oss synpunkterna och har genom SKL:s program ”Förenkla – helt enkelt” arbetat med att utveckla kommunens kontakter med näringslivet samt skapa en större förståelse för företagens behov. Näringslivsrepresentanter har deltagit i utvecklingsarbetet där utgångspunkten har varit det som företagen själva anser vara viktigt för möjligheten att starta, verka och växa, berättar Carina Wutzler.
Digitalisering har varit en del av arbetet vilket bland annat resulterat i ett antal nya e-tjänster för restaurangnäringen i kommunen.
– Genom att förenkla och digitalisera våra ansökningar och registreringar har vi lyckats underlätta det administrativa arbetet för restaurangägare. Genom tjänsten Serverat kan de på ett enkelt ta fram checklistor och hitta annat stöd inför olika ansökningsförfaranden.

En väg in
Under det gångna året har kommunen även förstärkt bemanningen på näringslivssidan som nu består av två personer som arbetar dedikerat med företagen i Vellinge.
– Vi vill tydliggöra att det ska vara en väg in till kommunen. Företagare som kontaktar oss ska inte skickas runt mellan olika personer och avdelningar utan ha en kontaktperson som lotsar dem rätt redan från början. I grunden handlar det om att vi vill att företag ska välja Vellinge kommun när de står inför att etablera ett företag. För att klara det måste vi vara företagarvänliga och ha en tydlig approach.

Nära dialog
Målbilden är att företagen ska se kommunen som en samarbetspartner där man tillsammans skapar förutsättningar för ett bra näringslivsklimat.
– För att klara det måste vi tänka framåt, annorlunda och ha en nära dialog med företagen. Det är de som står för innovationen, vår uppgift som kommun är att ge dem rätt förutsättningar, fastslår Carina Wutzler.
Vellinge är också en kommun som är positiv till att privata företag driver till exempel skolor, hemtjänst och annan traditionell, kommunal service.
– Vår inställning är att vi inte ska konkurrera med näringslivet och ser därför gärna att det finns företag som utför dessa tjänster, utan att för den skull ge avkall på några kvalitetskrav, tvärtom.

Utmaningar
En utmaning för framtiden är kollektivtrafiken och infrastrukturen i stort.
– Vellinge kommun har ett fantastiskt geografiskt läge, med närhet till kontinenten, hamnen i Trelleborg och inte minst till arbetsmarknad, högskolor och universitet i Malmö och Lund. Men det gäller att infrastrukturen hänger med och byggs ut så att den konkurrensfördel vi har idag inte försvinner. Därför har kommunen en aktiv dialog med Region Skåne och Trafikverket kring dessa frågor.
En annan framtidsutmaning är stigande havsnivåer.
– Visst, det ligger långt i fram i tiden men om företagare ska våga satsa på Vellinge måste de kunna lita på att vi arbetar för att få fram lösningar även på morgondagens utmaningar. En del av det arbetet är att utreda hur vi ska bygga skydd mot stigande havsnivå.
Hon påpekar att ett blomstrande näringsliv är en förutsättning för kommunens utveckling.
– De lokala företagen skapar inte bara arbetstillfällen och skatteintäkter, de bidrar också till att hålla samhället levande.
Att Vellinge nu är tillbaka i toppen på Svenskt Näringslivs ranking ser hon som ett kvitto på att verksamheten är på rätt väg.
– Det känns bra, men nu gäller det att inte bli nöjd och luta sig tillbaka. Vi måste fortsatt vara på tårna och jobba för att bli ännu bättre, fastslår Carina Wutzler.

Vellinge kommun
Vellinge kommun ligger mitt i den expansiva Öresundsregionen. Här har du nära till både naturen och en stor arbetsmarknad. Vellinge har några av Sveriges finaste stränder, nöjda invånare, ett välmående näringsliv och ett rikt kultur- och föreningsliv.

Forcepoint skyddar samhällskritiska funktioner

Calle Dahlin, Territory Account Manager hos Forcepoint.
Calle Dahlin, Territory Account Manager hos Forcepoint.
Ökad digitalisering medför många utmaningar, i synnerhet för offentliga verksamheter och företag som hanterar känslig information eller kritiska samhällsfunktioner. Många aktörer brister dock i sitt säkerhets­arbete, vilket utsätter såväl organisationerna som samhället för risker.

Forcepoint har över två decenniers erfarenhet av att utveckla pro-aktiva automatiska säkerhetssystem och är idag ledande inom ”Risk Adaptive Security”. Företaget har utformat unika lösningar som är specifikt framtagna för att säkerställa några av samhällets viktigaste funktioner.
– Det är svårt att sammanfatta alla utmaningar kommuner och landsting står inför, men den springande punkten är att sättet vi arbetar med Internet och IT på har förändrats. Majoriteten av arbetet sker ofta via molntjänster, och trots att otroligt mycket information läggs ut är det extremt få organisationer som har översikt över vilka tjänster som används och huruvida de är skadliga. Det finns ett stort kunskapsgap, konstaterar Calle Dahlin, Territory Account Manager hos Forcepoint.

En komplex säkerhetssituation
Calle betonar att det finns mycket att göra på den politiska sidan – vissa kommuner har inte ens beslut på att stoppa skadlig kod – i synnerhet om fler än en molntjänst används inom verksamheten.
– Olika tjänster har olika säkerhetsparametrar och risken är att information som skyddas i en tjänst läcker ut via en annan. De aktörer vi har i Sverige har mellan 1 000 och 1 900 molntjänster i sitt nät, varav kanske 3-5 används gemensamt. Det säger sig självt att det skapar en komplex situation, säger han.

Automatiskt skydd
För att skapa en säker digital miljö som skyddar såväl information som kritisk samhällsinfrastruktur såsom vatten, el och kommunikationer, är det ett måste att först definiera vad som egentligen behöver skyddas och därefter ta beslut om hur. Här ger Forcepoints mångåriga erfarenhet dem en tydlig fördel.
– Vi har hjälpt väldigt många kommuner, landsting och privata organisationer att skydda känslig information och vi har teknologier som gör det snabbt och enkelt att komma igång, bland annat genom färdiga, lokaliserade policyer som automatiskt identifierar och skyddar relevant information eller funktioner. Kort sagt kan vi vara en komplett partner för att skapa och förvalta en tryggare IT-miljö, avslutar Calle.

Forcepoint
Forcepoint är en av världens största privatägda säkerhetstillverkare och har en unik bakgrund av att arbeta med offentlig verksamhet där företagets teknologier har skyddat samhällskritiska funktioner i över 20 år. Forcepoint erbjuder en systemorienterad approach till att identifiera och analysera hot, skydda användare och mjukvara såväl som nätverk, datasäkerhet och systemöverblick.

Kontakt:
Calle Dahlin
Tel: 0733-66 68 24
E-post: calle.dahlin@forcepoint.com
www.forcepoint.com

The Factory – ett ekosystem av vad entreprenörer behöver

Mikael Wintzell, grundare och vd på Wellstreet framför innovationshubben The Factory. Foto: Annika Derwinger Falkuggla
Mikael Wintzell, grundare och vd på Wellstreet fram­för innovationshubben The Factory. Foto: Annika Derwinger Falkuggla
I samverkan med bolaget Wellstreet och Centria Fastigheter siktar Sollentuna kommun på att 2019 lansera en stimulerande miljö för innovation och entreprenörskap för såväl startuper som etablerade bolag.

Under 2019 kommer innovationshuben The Factory att lanseras i Sollentuna kommun. Läget är strategiskt placerat mellan Arlanda och Stockholm stad, och vid lanseringen kommer hubben att bli Nordens största innovationsmiljö.
– Det är ett spännande koncept med fokus på att bli en naturlig samlingspunkt för många av Sollentunas företagare såväl som en digitaliseringshubb för framtidens företag. Det är glädjande att Wellstreet har valt Sollentuna som plats för sin etablering och vi ser fram emot ett gott samarbete, säger Henrik Thunes (M), kommunstyrelsens ordförande i Sollentuna kommun.
Enligt Mikael Wintzell, grundare och vd på Wellstreet, är detta en av många lösningar på problemet med Stockholms innerstadsfokus och ett sätt att hjälpa entreprenörer och bolag i stor skala, integrerat med verksamheter som finns innanför tullarna.
– The Factory kommer att erbjuda arbetsmiljöer med en framväxande infrastruktur av absolut toppklass i en kommun som omfamnar näringslivet och som tidigt förstått samhällets behov av olika boendeformer i anslutning till hög kvalitet och tillgänglighet i skola, vård och omsorg. Med The Factory som bas kan våra entreprenörer och övriga hyresgäster erbjudas och erbjuda en plattform för sann work-life balance, säger Mikael Wintzell.

Tror på ett inkluderande Stockholm
The Factory ska alltså bli den självklara miljön för innovation och entreprenörskap och med hela 1 500 angränsande höghuslägenheter i nya stadsdelen Södra Häggvik utformar Sollentuna ett samhälle i vilket man kan både bo, studera och jobba utan att behöva resa långt. Utöver Wellstreets egna verksamhet kommer det även att finnas plats för upp till 100 startupbolag, en digital skola, vc-bolag, medelstora techbolag, gym, barnområde, samt restaurang i huset.
– Vi tror på ett inkluderande Stockholm där hela regionen finns med för att växa det digitala entreprenörskapet. Det innebär dock inte att alla behöver verka i regionens absoluta nav. Därför breddar vi vår verksamhet med ett antal affärsområden i syfte att erbjuda en plattform innehållande ett ekosystem av allt en entreprenör behöver för att realisera sina drömmar, säger Mikael Wintzell.

Breddar med ett antal affärsområden
De affärsområden som omfattas av den nya satsningen inkluderar att investera i startups i tidiga skeden, hittills 42 bolag sedan starten och att göra investeringar på upp till 5 miljoner kronor per ticket på två nivåer, “Seed” för startups i idéstadie och “Growth” för bolag med nyligen lanserad produkt där det finns potential för optimering, skalbarhet och internationalisering, såväl som en tydlig väg till kassaflödespositivitet.
Satsningens andra ben innebär att göra större investeringar på 10-30 miljoner kronor per ticket tillsammans med en handfull familjekontor och entreprenörer, med fokus på etablerade bolag där det behövs kapital för att nå nya marknader eller för att fortsätta tillväxten på ett sunt sätt.
I tredje hand finns också målet att stötta i resan mot marknadslansering och global tillväxt. Satsningen drivs av ett 40-tal anställda i it-utvecklingsbolag, bokföring, UX och e-handelsspecialister. Bolagen marknadsför sig under egna varumärken, är tillgängliga för externa uppdrag och är lönsamma.

Snabbt ut på marknaden
Sist men inte minst erbjuder Wellstreet större företag innovation-as-a-service med ett globalt perspektiv baserat på en beprövad metodik och process för att ta saker från idé till verklighet på kort tid med en unik kombination av det strategiska och det taktiska. Här erbjuds mycket mer än bara konsulttimmar och strategisk rådgivning. Fokus ligger på uppdrag såsom att starta innovationslab för att öka innovationstakten i existerande bolag eller att sätta upp deras investeringsarm. Som en del av detta har man även knutit till sig några externa rådgivare. Bland dessa finns tungviktare som Konrad Bergström, Sofi Fahrman och Tuva Palm.
– Det vi är i dag och vill vara i större skala är en plattform som innehåller ett ekosystem av allt en entreprenör behöver för att realisera sina drömmar och bygga bolag som snabbt kan komma ut på marknaden. Vi finns till för att hjälpa entreprenören och bolagen i vår sfär att göra färre misstag och fler rätt snabbare, avslutar Mikael Wintzell.

Henrik Thunes (M), kommunstyrelsens ordförande i Sollentuna kommun. Foto: Sollentuna kommun / Erja Lempinen
Henrik Thunes (M), kommunstyrelsens ordförande i Sollentuna kommun. Foto: Sollentuna kommun / Erja Lempinen

Lantmäteriet styr mot en digital samhällsbyggnadsprocess

Malin Klintborg, uppdragsledare för regeringsuppdragen hos Lantmäteriet. Foto: Stéfan Estassy
Malin Klintborg, uppdragsledare för regeringsuppdragen hos Lantmäteriet. Foto: Stéfan Estassy
Lantmäteriet arbetar med fyra omfattande regeringsuppdrag i syfte att skapa en standardiserad digital samhällsbyggnadsprocess genom att tillgängliggöra all geodata till processen. Målet är ett effektivare, nationellt standardiserat informationsflöde, med underlag för beslut och avancerade simuleringar och analyser.

En standardiserad digital informationsinfrastruktur lägger grunden för en digital transformation, där såväl myndigheter som medborgare och privata aktörer på ett enkelt sätt kan lämna samt ta del av information man behöver när man behöver den. Det finns ett antal grundläggande principer för digitalisering; de främsta är att information skördas från källan, att den är öppen och tillgänglig och att man återanvänder redan inlämnade uppgifter.
– Det finns en allt större förväntan från medborgarna att kunna hantera sina ärenden digitalt, oavsett var i landet man bor, och för de aktörer som agerar i flera kommuner är nationell standard en förutsättning för effektivitet. Därför krävs en bred samverkan nationellt där myndigheterna måste ta ett större ansvar vad gäller att utforma lösningar för detta, berättar Malin Klintborg, uppdragsledare för regeringsuppdragen.
– Samtidigt har Boverket uppdrag att säkerställa att Plan- och bygglagen stödjer en digital samhällsbyggnadsprocess. När detta uppdrag möter Lantmäteriets om informationshantering, fås en helhet som behövs.

Behöver standardisera information och etablera nationella riktlinjer
Uppdragen omfattar bland annat hur man på bästa sätt kan göra all geodata i samhällsbyggnads-processen tillgänglig via nationella tjänster, samt att säkerställa nationella riktlinjer för information och tjänster, oavsett geodata eller annan information. Dessa är avgörande för att offentlig information och offentliga tjänster ska kunna ses och hanteras som ett system. En viktig aspekt av arbetet är att utforma ett juridiskt ramverk som stödjer urval, hantering och nyttjande av standardiserad offentlig information samt stödjer det sätt och den tekniska struktur denna information kommer att göras tillgänglig med. I till exempel Estland finns redan ett sammanhållet system för offentlig sektor och det är något även Sverige behöver, men det måste göras på ett sätt som speglar svensk styrning samt integritets- och säkerhetsnivå.
– Tillgången till standardiserade informationsmängder möjliggör auto­matiska processer, vilket leder till kortare handläggningstider. Samtidigt får handläggare ett större stöd av de underliggande digitala modellerna så de enklare kan visualisera förändringar för medborgarna samt göra avancerade analyser för exempelvis jordskred, flödes­analyser och översvämningar. Något som spelar stor roll vid framtagande av detaljplaner, vid fastighetsbildning och bygglov. Det ger oss förutsättningar för att ta klokare, mer involverande och mer långsiktiga beslut, konstaterar Malin.

Utbildar berörda parter
Ett annat uppdrag handlar om att höja kompetensen hos kommunledningar, nämnder och handläggare kring digitaliseringen och de möjligheter den medför. Automatisering och robotisering medför ett förändrat arbetssätt och uppdragets mål är att skapa bästa möjliga förutsättningar för berörda parter att dra nytta av förändringarna.
– Ett inträde i en digital transformation kommer att kraftigt påverka dagens ekonomiska modeller, och vårt uppdrag syftar till att hjälpa aktörerna att förbereda sig på detta.
Redan idag finns det många kommuner som drar nytta av digitaliseringen, exempelvis genom ett papperslöst och delvis robotiserat bygglovsflöde. Men för att nå en digital transformation, krävs att man lyfter frågorna och är beredd på att ta investeringar i vissa delar av organisationen, medan effekterna uppstår i andra delar, eller i andra organisationer.

Ett komplext arbete
Just nu lägger Lantmäteriet och dess samarbetspartner grunden för en plattform att bygga långsiktigt på. Det är ett arbete som omfattar 290 kommuner, 40 myndigheter och många privata aktörer som alla ska samsas i processen. Kommunikation blir därför än viktigare och det fokuserar Lantmäteriet på redan idag i samverkan med exempelvis Boverket, Länsstyrelserna, SKL och organisationerna i Geodatarådet.
– Att få alla att dra åt samma håll är en utmaning, och digitaliseringen ställer krav på standardiserade lösningar, vilka växer fram i samverkan. För många aktörer kommer digitaliseringen att innebära ett omfattande finansiellt åtagande samt förändrade arbetssätt. När detta rullas ut på nationell nivå kommer det att förutsätta ett visst mått av tvingande regler, men i förlängningen är det något vi alla kommer att dra nytta av, avslutar Malin.

Lantmäteriet
Lantmäteriet har av regeringen fått uppdrag att verka för en digital samhällsbyggnadsprocess. Målet är en enhetlig och effektiv digital samhällsbyggnadsprocess som är till nytta för enskilda, företag, kommuner, statliga myndigheter och andra aktörer. För genomförande av regeringsuppdragen och för uppbyggnaden av en nationell digital infrastruktur för geodata arbetar Lantmäteriet i nära samverkan med bland annat organisationerna i Geodatarådet.

Lantmäteriet
Tel: 0771-63 63 63
E-post: kundcenter@lm.se
www.lantmateriet.se

Lagarbete krävs för att digitalisera den offentliga sektorn fullt ut

Anna Eriksson, generaldirektör för DIGG.
Anna Eriksson, generaldirektör för DIGG.
Anna Eriksson är generaldirektör för Sveriges yngsta myndighet, DIGG, Myndigheten för digital förvaltning. Hon kommer närmast från en tjänst som utvecklingsdirektör på Lantmäteriet med ansvar för strategisk verksamhetsutveckling och it.

Den nya digitaliseringsmyndigheten har i uppdrag att samordna och stötta den förvaltningsgemensamma digitaliseringen, ansvara för den förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturen, bistå regeringen med underlag för utvecklingen av digitalisering av offentlig förvaltning samt följa och analysera utvecklingen. I stort sett alla myndigheter samt kommuner, landsting och regioner ingår i DIGG:s ansvar, undantagna är regeringskansliet, Säpo, Fortifikationsverket, Försvarshögskolan och de myndigheter som tillhör försvarsdepartementet.
Anna Eriksson menar att Sverige, generellt sett, är bra på digitalisering. Många myndigheter och kommuner har kommit en bra bit på väg. Det som behövs nu är en gemensam plattform.
– Då syftar jag inte på en teknisk plattform utan ett fundament i många bemärkelser som kan stödja alla. I praktiken handlar det om att få till en förvaltningsgemensam digital infrastruktur som möjliggör ett informationsutbyte mellan offentliga aktörer och samhälle, där medborgare och företagare inte behöver lämna sina uppgifter flera gånger. För att klara det krävs samordning och för oss som myndighet handlar det om att i samarbete med andra för att göra detta möjligt.

Lagarbete
När det kommer till digitalisering av den offentliga sektorn är det enligt Anna Eriksson klassiskt lagarbete som gäller.
– Steg ett handlar om att nå ut till alla och få dem att förstå vad vi tillsammans kan åstadkomma. I nästa steg gäller det att mobilisera styrkorna och motivera alla att sätta igång.
En av de största utmaningarna, menar hon, är att olika aktörer har kommit olika långt, både i verksamhetsutveckling och i digital mognad.
– Den digitala tekniken erbjuder enorma möjligheter till förbättring och förenkling för medborgarna i Sverige och många myndigheter har varit ute tidigt. En stor utmaning är därför att hantera de gamla systemen tillsammans med de nya för att i slutänden koppla ihop dem och få till en helhet. Det som behövs nu är att vi jobbar tillsammans och får igång det gemensamma informationsutbytet.