Etikettarkiv: Digitalisering

Offentlig sektor behöver samarbeta

Åsa Zetterberg, förbundsdirektör för IT&Telekomföretagen.
Åsa Zetterberg, förbundsdirektör för IT& Telekomföretagen.

Offentlig och privat sektor behöver varandra mer än någonsin om vi ska klara en hållbar digital omställning av samhället, en god välfärd och stärkt konkurrenskraft. För att klara av digitaliseringens utvecklingssprång behöver offentlig och privat sektor kroka arm. Det anser Åsa Zetterberg, som tidigare varit regeringens Chief Digital Officer och ansvarig för digitalisering på SKL, numera förbundsdirektör för IT&Telekomföretagen.

– Digitaliseringen är vår tids starkaste förändringsfaktor och ett kraftfullt verktyg som måste tas tillvara för att stärka företagens konkurrenskraft och bidra till att offentlig sektor kan leverera en välfärd med hög kvalitet även framöver. Digitaliseringen är ett paradigmskifte som kräver en nära samverkan mellan offentlig och privat sektor. Offentlig sektor fyller en nyckelfunktion i arbetet med att accelerera utvecklingen, inte minst genom att upphandla innovativa lösningar, säger Åsa Zetterberg, som brinner för att nyttja digitaliseringens potential till att driva på för en smartare välfärd och för att stärka det svenska näringslivets och därmed även Sveriges konkurrenskraft.

”Den privata sektorn kan inte ta alltför lång tid på sig att genomföra en nödvändig digital omställning”

Efterlyser naturligt digitaliseringsdriv
Det är viktigt att sektorerna möts och har en kontinuerlig dialog, inte enbart i samband med upphandlingssituationer. Samverkan har varit nyckeln till framgång för vårt innovativa Sverige och kommer även att vara det framöver.
– Den privata sektorn kan inte ta alltför lång tid på sig att genomföra en nödvändig digital omställning. Då blir de helt enkelt omsprungna av konkurrenter. Även offentlig sektor behöver ha ett naturligt driv framåt i dessa frågor. I offentlig sektor kan man ibland ha bilden av att man sparar pengar genom att stå still och inte driva någon utveckling. Man bör snarare ständigt vara i rörelse och göra de utvecklingssprång som krävs. Offentlig sektor talar alltför lite om alternativkostnaden med att stå still, säger Åsa Zetterberg.

Behov av att göra upp med arvet
Offentlig sektor har av naturliga skäl ett stort arv när det gäller regelverk, arbetssätt och it. Åsa Zetterberg betonar vikten av ledare som, trots det ibland tunga arvet, vågar och orkar driva på de förändringar och förbättringar som digitaliseringen möjliggör och som människor och verksamheter behöver.
– Det talas mycket om att en konjunkturnedgång väntar runt hörnet. Om det blir en sådan nedgång är det viktigare än någonsin att offentlig och privat sektor tar armkrok och ser till att de smartaste av lösningar såsom sensorer, AI och automatisering kommer i arbete och stöper om arbetssätt och service för att få ut maximal nytta av varje skattekrona, säger Åsa Zetterberg.

Digitalt nytänkande

Carl-Martin Lanér, kommundirektör och Fredrik Sjölin, utvecklingschef IT.
Carl-Martin Lanér, kommundirektör och Fredrik Sjölin, utvecklingschef IT.

Digitalisering i framkant – det är ett av redskapen som Karlskrona använder för att möta framtidsutmaningarna. Arbetet uppmärksammas, och kommunen är en av fem finalister till Sveriges digitaliseringskommun.

– Det är väldigt roligt att nomineras, och det är ett kvitto på att vi är på rätt väg. För oss är förändringsarbete väsentligt och digitalisering är en viktig del av det. Vi ser det som en möjlig-görare, inte som ett självändamål, säger kommundirektör Carl-Martin Lanér.
Det grundläggande syftet med digitaliseringen är att öka kvaliteten på kommunens välfärdstjänster och skapa optimala förutsättningar för demokrati, delaktighet och insyn. Ett bra företagsklimat är också centralt.
– Fokus är att leverera bra service. Det ska bli enklare för alla och en bättre och effektivare verksamhet för våra medborgare och företag, fortsätter han.

Strategiskt arbete
En central digitaliseringsenhet i kommunen arbetar strategiskt med att utveckla processerna. Det sker genom att förstå och förutse behov genom bland annat nulägesanalyser och därefter skapa nya tjänster och införa dessa på ett strukturerat sätt.
– Vi har arbetat med de här frågorna strategiskt och kommunövergripande i många år och har en verksamhet med hög IT-kompetens och förändringsvana. Det ger resultat, säger Fredrik Sjölin, utvecklingschef IT.

Många projekt
Digitaliseringsarbetet består av flera projekt. Några uppmärksammade exempel är Serverat, ett nationellt projekt, där Karlskrona varit drivande, för att skapa enklare och snabbare hantering av tillstånd för krögare. Kommunen är också en av krafterna bakom projektet Får jag lov, för att tillsammans med Boverket underlätta bygglovsförfarande, och var tidigare drivande inom LEDA, som är ett program för smartare välfärdstjänster inom skola och e-hälsa. BarnSam är en framgångsrik digital samtalsmetod som Karlskrona utvecklat för uppföljning av barn och unga på HVB-hem.
Dessutom arbetar kommunen tillsammans med forskningsinstitutet RISE med att skapa arkitektur och datamodeller inom området Internet of Things (IoT).
Att med hjälp av drönare uppdatera översiktsplaner och skapa tredimensionella modeller för byggprojekt är ett annat exempel på digitalt nytänkande.
– Vi har redan ett dynamiskt näringsliv med ett spännande IT-kluster, berättar Carl-Martin Lanér.
–Genom att ligga i framkant digitalt blir Karlskrona ännu mer attraktivt och kan locka nya företag och kompetens till kommunen. Vi vill också samarbeta med andra kommuner och bidra med nya, smarta lösningar. Det finns ett stort intresse för vårt arbete och det är jättekul.

Karlskrona kommun

Det är andra gången i rad som Karlskrona är finalist till Sveriges digitaliserings-kommun, som är den kommun som har lyckats bäst med att använda digitaliseringens möjligheter för att utveckla verksamheterna, demokratin och kommunen som helhet. Bakom utmärkelsen står SKL, Myndigheten för digital förvaltning, Infrastrukturdepartementet, Vinnova, IT&Telekomföretagen, PwC, Telia och Kvalitetsmässan. Vinnaren utses på Kvalitetsmässan i november.

www.karlskrona.se

Lyckad digital transformation kräver rätt ledarskap

Ann Hellenius, CIO på Scandic Group och ledamot i regeringens digitaliseringsråd. Foto: Ester Sorri
Ann Hellenius, CIO på Scandic Group och ledamot i regeringens digitaliseringsråd. Foto: Ester Sorri

– Största utmaningen i arbetet med digital omställning handlar inte om teknik utan om människor. Hur vi kan tillgodogöra oss ny kunskap, se möjligheter, jobba mot rädslor och sätta oss över organisatoriska gränser, säger Ann Hellenius, ledamot av Digitaliseringsrådet.

Att digitalisera en verksamhet handlar allt mindre om teknik och allt mer om människor och förändring. Det handlar om ledarskap rakt av, menar Ann Hellenius, som har ägnat i stort sett hela sitt yrkesliv åt arbete med digital transformation, både inom privat och offentlig sektor. Sedan 2018 är hon CIO på Scandic Group och ledamot i regeringens digitaliseringsråd.
– För att kunna dra nytta av transformationens alla möjligheter krävs ledare som förstår hur man får med sig människor och inser vilket värde de kan skapa i organisationen.
Viktigt är också att ledarskapet är i linje med tidsandan.
– För 20 år sedan kunde man leda mycket mer med kunskapsövertag. Den som visste mest var också den som kunde leda bäst. Men att hålla upp en fasad av kunskapsövertag och perfektion fungerar inte idag, när kunskapen finns bara ett klick bort. Tidigare handlade ledarskap om kontroll och uppföljning, medan dagens ledarskap måste vara tillitsbaserat, fastslår Ann Helenius.
Även arbetskulturen har ändrats över åren.
– I slutet av 1990-talet var det full fart framåt som gällde i många organisationer. Det går inte med de informationsmängder som finns nu. Idag måste det till ett närvarande ledarskap och att ha förmåga att leda både de medarbetare som är egna anställda och fysiskt nära, och de som arbetar på distans och inte alltid befinner sig på samma fysiska plats som en själv. Idag har vi även andra anställningsformer. Ett exempel på det är att cirka 20 procent av Sveriges arbetsföra befolkning numera tillhör gig-ekonomin, en global trend som kommer att öka.

En bit kvar
Att arbeta efter flerårsplaner var en självklarhet för dåtidens ledare.
– De långa cyklerna har fått stryka på foten eftersom förväntningarna ändras snabbare. Det händer något med oss när vi börjar använda ny teknik, så vi behöver hitta sätt att arbeta i flera takter samtidigt. Förr ledde man också mer gissningsbaserat. Nu, när datamängden i samhället ökat, går det att få fram mycket bättre beslutsunderlag. Det gäller att dra nytta av det.
Hon menar att Sverige har kommit en bit på väg när det kommer till digital transformation. Men för att kunna dra nytta av alla fördelar krävs att den digitala kompetensen utvecklas i hela samhället.
– Vi måste skapa en digital trygghet som mycket handlar om att skapa en digital inkludering och inte utanförskap.
Ann Helenius är ledamot av Digitaliseringsrådet som är inrättat av regeringen. Uppdraget utgår ifrån det yttersta målet att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.
– Det är svårt att mäta vem som är bäst. Mer intressant är att se vilka förflyttningar man kan göra. Jag anser att Sverige tagit ett antal viktiga steg framåt men att vi fortfarande har en bit kvar innan den digitala transformationen nått sin fulla potential.

Digitaliseringsresan baseras på ett gediget grundfundament

Thomas Molén, CDO och Johan Gammelgård, direktör Administration och Innovation i Umeå kommun.
Thomas Molén, CDO och Johan Gammelgård, direktör Administration och Innovation i Umeå kommun.

Umeå kommuns omfattande och djupgående digitala transformation genomförs med utgångspunkt att det är medarbetarna som är nyckeln till förändring och att det handlar om en långsiktig förändringsprocess. Det strategiska arbetet har gett resultat, Umeå är en av fem finalister till utmärkelsen Årets digitaliseringskommun 2019.

– Nomineringen sporrar oss i vårt fortsatta digitaliseringsarbete och bekräftar att vi befinner oss på rätt väg, säger Johan Gammelgård, direktör Administration och Innovation i Umeå kommun.

Digital kompetens
Umeå är en expansiv kommun vars mål är att vara 200000 invånare år 2050. Kommunen har under några år jobbat målmedvetet med ett tydligt fokus på att skapa bra förutsättningar för en digital transformation. Hörnstenar i förändringsarbetet är digital kompetens, förändringsledning och en stärkt innovationsförmåga. Det handlar om att introducera och implementera en digital kultur som genomsyrar samtliga verksamheter i hela kommunen.
– Sommaren 2019 antog kommunfullmäktige det övergripande målet Digitalt först. Kommunen ska ta tillvara digitaliseringens möjligheter för att klara kompetensförsörjningen, förbättra arbetsmiljön och öka medborgarnyttan, säger Thomas Molén, CDO i Umeå kommun.
För att säkerställa att de utvecklingsprojekt och satsningar som ger mest nytta prioriteras, arbetar kommunen också med ett specifikt uppdrag kring prioritering, beslut, finansiering och effekthemtagning.
– Genom att effektivisera på rätt ställen frigör vi utrymme för utveckling och innovation. På så sätt kan Umeå som plats bli ännu mera attraktiv för både våra invånare och näringslivet, säger Johan Gammelgård.

Grundarbetet lönar sig längre fram
Just det faktum att Umeå kommun lagt mycket energi på att bygga en gedigen grundstruktur för sitt digitaliseringsarbete betraktar han som en framgångsfaktor. Under hösten drar även en webbaserad digitaliseringsutbildning för samtliga kommunens medarbetare igång.
– Vi vill stärka medarbetarnas kompetens kring vilken nytta digitaliseringen kan bidra med. Det skapar bra förutsättningar när vi sedan utvecklar framtidens digitala tjänster som hjälper oss att leverera en högkvalitativ välfärd även framöver. Vi är övertygade om att vårt grundarbete kommer att löna sig längre fram i digitaliseringsresan, säger Johan Gammelgård.

Umeå kommun

Umeå är norra Sveriges största stad och en av Sveriges snabbast växande platser. Umeå har under de senaste 50 åren mer än fördubblat sin befolkning, och är i dag Sveriges 11:e största stad med över 128000 invånare.
Umeå är norra Sveriges ledande industriort med stora världsledande exportföretag och en stor och växande tjänstesektor med spjutspetsföretag inom IT och bioteknik.

www.umea.se

AI framkallar digital stress hos ledningsgrupper

Torbjörn Larsson, ledamot i KommITS styrelse.
Torbjörn Larsson, ledamot i KommITS styrelse.

Många arbetsuppgifter inom den offentliga förvaltningen kan automatiseras med hjälp av robotar och artificiell intelligens. Men det är viktigt att tänka efter före. Ibland kan en enkel integration vara ett billigt alternativ till kostsamma investeringar i digital arbetskraft.

I grunden handlar den typ av automatisering som används för att effektivisera flöden inom offentlig förvaltning om att flytta data från ett system till ett annat. Men integrationsmotorer har vi hållit på med lika länge som det har funnits it. Det kan vara värt att göra en ordentlig processgenomgång av flöden man planerar att automatisera. Kanske kan det hela lösas med hjälp av en enkel integration istället för en betydligt mer kostsam robotlösning, säger Torbjörn Larsson, ledamot i KommITS styrelse.
Viktigt är också att hålla isär begreppen. Torbjörn Larsson påpekar att AI fortfarande är långt ifrån de lösningar som finns inom dagens kommunala förvaltningar.
– AI står för artificiell intelligens, men dit har vi inte kommit än. Idag handlar det mer om Machine Learning, eller RPA, Robot Process Automation, där man lär en dator att utföra vissa uppgifter.

”Drivkraften bakom automatiserade processer är nästan alltid kostnadseffektivisering”

Genial lösning
Begreppsförvirring åsido, AI har blivit ett modeord som står högt upp på agendan och inte sällan framkallar digital stress i styrelserummen.
– Drivkraften bakom automatiserade processer är nästan alltid kostnadseffektivisering. För att lyckas fullt ut gäller det att göra sin hemläxa. Annars riskerar man att fastna i ett leverantörsnät, investera i ett robotpaket på 100 000 kronor och sedan inte få ut önskad effekt, säger Torbjörn Larsson.
Han påpekar att Trelleborgs kommun, vars förvaltning brukar lyftas fram som föregångare inom området, planerade i sex år innan de var redo att sätta gång.
– Den som tror att man kan sätta upp och få igång automatiserade processer på bara några månader är fel ute. Då är risken stor för att det går åt skogen och att automation får en negativ klang i verksamheten. Lösningen i sig är genial, men den får inte förstöras av en massa misslyckade projekt. Därför är det viktigt att man studerar sina processer ordentligt och tänker igenom var i verksamheten det är enklast att få det hela att fungera. Gör man det finns alla möjligheter att åstadkomma en lyckad automatisering med stora effektivitetsvinster som följd.

Säkrar patienternas läkemedelsintag

Roboten, som står på plats ute hos patienterna, kombinerar flera olika funktioner som säkrar både vilken medicin som patienterna tar och att de tar den vid rätt tid.
Roboten, som står på plats ute hos patienterna, kombinerar flera olika funktioner som säkrar både vilken medicin som patienterna tar och att de tar den vid rätt tid.

Genom en beprövad teknik hjälper en robot patienterna att självständigt ta sina mediciner i tid, tekniken sparar tid och resurser inom vårdomsorgen.

Det är Evondos läkemedelsrobot som testats färdigt med mycket goda resultat och som nu rullas ut i full skala i många kommuner i Norden.
– Erfarenheterna visar att med roboten tar över 99 procent av patienterna sina mediciner i tid, vilket ökar deras välmående och besparar dem problem som kommer av felaktigt intagna mediciner, berättar Clarence Jacobson, VD på Evondos.
I Norden används roboten redan i över 150 kommuner och mer än 3 miljoner medicindoser har levererats via läkemedelsrobotarna.
– I Sverige är det hittills cirka 35 kommuner som testar eller tagit in den i full verksamhet. Bland de kommuner där tekniken redan är en integrerad del av verksamheten finns Hammarö, Umeå, Karlstad och Alvesta.
Själva roboten, som står på plats ute hos patienterna, är en del av en tjänst som inkluderar hyra av roboten, utbildning i användningen för hemsjukvårdens personal, driftövervakning, support och även hjälp med det förändringsarbete som införandet av den typen av digital tjänst innebär.

Clarence Jacobson, Sverigechef på Evondos.
Clarence Jacobson, Sverigechef på Evondos.

Rätt medicin i rätt tid till rätt patient
Roboten kombinerar flera olika funktioner som säkrar både vilken medicin som patienterna tar och att de tar den vid rätt tid.
Sedan 1990-talet finns tekniker som ApoDos där en patients läkemedel doseras i påsar, en påse för varje medicineringsintag. Sådana påsar laddas i roboten som också läser av via en streckkod att det är rätt doseringspåsar för just den patient som roboten står hemma hos.
– Roboten, som är stor som en kaffebryggare, registreras på en enskild patient och står hemma hos patienten. När det är tid att ta medicinen så säger roboten till och när patienten trycker på en knapp på roboten så matas en doseringspåse med förberedd medicin ut. Om patienten inte tar medicinen i tid larmas till vårdpersonal så de kan kontrollera vad som hänt.
Om patienten inte tar medicinen så placeras den doseringspåsen i ett låst fack för att undvika att patienten vid ett senare tillfälle tar dubbel dos.

Ökad frihet för patienterna
Enligt undersökningar så uppskattar också patienterna den självständigheten som roboten ger.
– Nu kan de själva bestämma över sin tid och behöver inte sitta hemma och passa när vårdpersonalen kommer för att ge dem medicinen, vilket tidigare skedde 3–4 gånger per dag. Nu kan de planera sin dag efter sitt eget schema och inte efter personalens.
Dessutom kunde det tidigare vara så att vårdpersonalen hade så många att dela ut kvällsmedicinen till att många fick ta sina sömntabletter tidigt på kvällen och därför fick gå och lägga sig betydligt tidigare än de skulle önska.
– Med roboten bestämmer de själva när de lägger sig, vilket ger en stor frihetskänsla.

Löser de demografiska utmaningarna
Mätningar visar att med medicinroboten hemma hos patienten så blir vårdpersonalens besök hos varje patient färre men längre, ofta ett besök istället för tre. Det innebär omsorgstid med mer kvalitet där de har tid att i lugn och ro prata med patienterna istället för att skynda vidare till nästa patient på medicineringsturen.
Att det blir färre besök sparar även både resurser och tid för vårdpersonalen.
– Ett av de mer extrema exemplen såg jag vid ett besök hos en vårdgivare ute i landet. En av patienterna bodde 1 timmes bilfärd från vårdcentralen och behövde få medicin fyra gånger per dag. Det innebar 8 timmars resväg per dag. Med roboten kan restiden begränsas till 2 timmar per dag, vilket sparar både resurser och miljön.
Den nya tekniken kan därigenom bidra stort till att i framtiden minska de problem som följer av att befolkningen blir allt äldre och fler kommer att behöva hemsjukvård.
– Det känns mycket bra att kunna bidra till att lösa de utmaningarna framöver. Men det viktigaste med roboten är ändå att säkerställa att patienter tar rätt mediciner i tid, och att det är ett helt driftsäkert och uppkopplat system som bidrar både till patienternas självständighet och säkerhet, avslutar Clarence Jakobson.

Evondos

Evondos, som grundades 2007, har sitt huvudkontor i Salo, Finland, där även utveckling och tillverkningen av läkemedelsroboten finns. De är drygt 70 anställda runtom i Norden.

www.evondos.se

I täten för digital samhällsbyggnads­process

Malin Klintborg och Anna Svedlund, uppdragsledare på Lantmäteriet. Foto: Pernilla Wahlman
Malin Klintborg och Anna Svedlund, uppdragsledare på Lantmäteriet. Foto: Pernilla Wahlman

Lantmäteriet har regeringens uppdrag att verka för en digital samhällsbyggnadsprocess. Siktet är inställt på att genom kortare ledtider och lägre kostnader öka bostadsbyggandet.
– I första steget ska all geodata bli digitalt tillgänglig för alla, säger uppdrags-ledare Malin Klintborg.

Nationell tillgång till standardiserad information är grunden för både digitaliseringen och för en smartare samhällsbyggnadsprocess. Planen är att en nationell plattform för tillgängliggörande av geodata ska finnas på plats från 2021, därefter ska den fyllas med standardiserade informationsmängder som tillgängliggörs via maskin-maskingränssnitt. De två första informationsmängderna är digitala detaljplaner och utökad byggnadsinformation. Boverket har fått en föreskriftsrätt för detaljplaner som syftar till att alla nya detaljplaner ska göras digitala. Den rätten är tänkt att gälla från 2022 och från och med då ska nya digitala detaljplaner nationellt tillgängliggöras i plattformen, under förutsättning att regeringen fattar de beslut som krävs.
– Idag finns det inget lagrum som stödjer att vi delar information på det sätt vi behöver. Det finns även ekonomiska hinder. De förslag till lösningar som Lantmäteriet lagt fram i sin slutrapport från regeringsuppdraget att verka för en smartare samhällsbyggnadsprocess kommer inte bara att påverka Lantmäteriet, utan också alla kommuner, samt övriga geodataproducerande myndigheter.
Ett grundläggande behov för att få maximal effekt av digitaliseringen är att gå ifrån att sälja information till att göra den till öppna data, förklarar Malin Klintborg.
En ny version av psi-direktivet finns beslutad vilket kan komma att få en stor betydelse för detta. Lantmäteriet har även regeringsuppdraget att identifiera vilka datamängder som borde klassas som värdefulla data i EU-direktivet om öppna data.
– De båda regeringsuppdragen har samma fokus, alltså att offentlig information i så stor utsträckning som möjligt riktas till marknaden och andra offentliga aktörer, både på europeisk och nationell nivå, säger Anna Svedlund, uppdragsledare.
Den teknik som krävs för att skapa en nationell plattform finns redan, men det ligger en utmaning i att olika myndigheter har olika tekniska lösningar i sina system.
Lantmäteriet deltar som en av flera myndigheter i regeringsuppdrag tillsammans med DIGG, Myndigheten för digital förvaltning, där målet är att utveckla en gemensam nationell plattform för informationsutbyte inom och med offentlig sektor.

Flera fördelar
En digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen ger en rad olika fördelar.
– Bara genom att få digital tillgång till den information som behövs, data som redan finns idag, rör det sig om besparingar på mellan 22 och 42 miljarder kronor årligen.
Andra uppenbara fördelar är högre säkerhet och bättre rättssäkerhet.
– Om vi får till digitaliseringen på rätt sätt, kan peka ut källan och har nödvändig informationssäkerhetsklassning hos alla, ökar säkerheten eftersom det säkerställs att beslut fattas på rätt underlag och inte på kopior.
Den stora vinsten med samordning och tillgängliggörande av data på nationell nivå är möjligheten att nyttja digitaliseringens fulla potential.
– All digitalisering bygger på att det finns tillgång till information. Om inte det grundkravet är uppfyllt går det inte heller att nå automatisering, konstaterar Malin Klintborg.

Tidplan
År 2021 beräknas alltså digitala detaljplaner, den första informationsmängden som ska tillgängliggöras, vara på plats. För det krävs att Lantmäteriet får juridiskt mandat och ekonomiska medel. Senast vid årsskiftet hoppas myndigheten ha fått ett positivt besked om att kunna gå vidare med arbetet.
– Vi arbetar redan tillsammans med många andra aktörer med informationsspecifikationerna för digitala detaljplaner och utökad byggnads-information och testar dessa praktiskt genom hela processen. Tanken är att vi ska lägga till fler informationsmängder allt eftersom regeringen ger oss uppdrag och medel. En digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen kommer inte att ske som en Big Bang utan vi måste hela tiden flytta fram positionerna, fastslår Malin Klintborg.

Lantmäteriet

Lantmäteriet har av regeringen fått uppdrag att verka för en digital samhällsbyggnadsprocess. Målet är en enhetlig och effektiv samhällsbyggnadsprocess som är till nytta för enskilda, företag, kommuner, statliga myndigheter och andra aktörer. I arbetet med att genomföra regeringsuppdragen och bygga upp en digital infrastruktur för geodata har Lantmäteriet en nära samverkan med bland annat organisationerna i Geodatarådet.

Lantmäteriet
Tel: 0771-63 63 63
E-post: kundcenter@lm.se
www.lantmateriet.se

En brygga mellan teknikens möjligheter och verksamhet

– För oss är digitalisering ett medel, inget mål. Den stora drivkraften är att människor som har behov av vård och omsorg ska få det på ett så bra och högkvalitativt sätt som möjligt. Vi vill vara en brygga mellan teknik och verksamhet, säger Katarina Pihl, VD för Joliv.

Joliv grundades för 20 år sedan av två ambulansförare som såg potentialen i de handdatorer som precis började komma ut på marknaden.
– Deras tanke var att de med hjälp av den handburna datorn skulle kunna få förhandsinformation om patienterna de hade i uppdrag att hämta. Deras idé mynnade ut i IT-bolaget Joliv. Bolagets första kunder återfanns inom hemtjänsten där de ansvariga behövde hjälp med att få ihop logistiken.
–På den tiden fanns översikten över dagens besök och medarbetare på handskrivna kort som sedan fästes upp på en stor tavla, berättar Katarina Pihl.
Sedan dess har det hänt en hel del. Idag är Joliv ett tillväxtbolag inom IT-branschen som tillhandahåller digitala lösningar för omsorg, hemsjukvård, primärvård och elevhälsovård och där systerbolaget Qurelia arbetar med kvalitetsuppföljning och tillsyn.
Katarina Pihl som varit VD för verksamheten sedan 2013 är utbildad socionom och har lång praktisk erfarenhet av arbete inom den sociala sektorn. En bakgrund som inte är helt vanlig bland ledare inom IT-sektorn.
– Halva vår arbetsstyrka har erfarenhet från arbete inom vård och omsorg. Här finns både sjuksköterskor, undersköterskor, ambulansförare och arbetsterapeuter. Den förankringen är extremt värdefull. Oftast består merparten av arbetsstyrkan i IT-bolag av tekniker vilket gör lösningarna väldigt teknikfokuserade. För oss är tekniken ett medel men inget mål i sig, vi fokuserar på nyttan, säger Katarina Pihl.

Katarina Pihl, VD för Joliv. Foto: Linda Eliasson
Katarina Pihl, VD för Joliv. Foto: Linda Eliasson

Smarta lösningar
I sitt tidigare yrkesliv arbetade hon bland annat på Länsstyrelsen med tillsyn över socialtjänst och privata verksamheter samt med tillståndsprövning. Områden som fortfarande ligger henne varmt om hjärtat.
– Min drivkraft är densamma nu som då. Jag arbetar på Joliv för att jag drivs av att vård och omsorg ska hålla en hög kvalitet. Det ska vara lätt att förstå vad uppdraget kräver av till exempel en undersköterska som arbetar inom hemtjänsten. Man ska inte behöva leta på flera olika ställen utan det ska finnas inbyggda, färdiga processer att jobba efter. Och det är här som vårt arbete på Joliv kommer in i bilden.
För att klara den samhällsutmaning som innebär att färre händer ska ta hand om fler människor krävs smarta lösningar.
– Men att digitalisera handlar inte om att göra besluten eller de handskrivna korten på tavlan digitala, det är ingen digital transformation. För att klara utmaningen inom vård och omsorg måste vi tänka helt nytt och inte fortsätta jobba som vi gjorde för 30 år sedan, säger Katarina Pihl bestämt.

Krävs samverkan
Det som krävs nu, menar hon, är samverkan i alla led.
– Som IT-bolag vet vi vilken teknik som finns och vad som är görbart. Kommunen å sin sida vet vilka behov de äldre har. För att komma framåt måste vi ta oss an utmaningen tillsammans. Men av tradition är det kommunen som sköter sitt och leverantörer håller man ifrån sig eftersom man ofta har uppfattningen att dessa primärt styrs av vinstintresse och att de inte delar önskan att skapa bättre vård och omsorg. Vi har inte råd med detta synsätt utan måste kunna se fördelarna med att börja samverka på allvar. Det krävs krafttag från alla parter för att klara detta paradigmskifte på ett bra sätt.
Om fem år hoppas hon att scenariot har ändrats till det bättre.
– Då måste vi ha hittat en samverkansmodell där leverantörer, kommuner och regioner har gemensamt tankesätt i den här frågan.
Joliv ser hon som en viktig och självklar del av den utvecklingen.
– Våra värderingar går som en röd tråd genom hela organisationen. Här gör vi skillnad genom teknik, där målet är en bättre vård och omsorg för alla som behöver den, fastslår Katarina Pihl.

Joliv

Joliv arbetar med digitalisering inom vård och omsorg. Det ger oss chansen att arbeta nytänkande och att göra stor skillnad för många människor. Kombinationen av verksamhetskompetens och teknisk kompetens ger oss rätt förutsättningar för att omvandla tekniska möjligheter till nytta och glädje för vård- och omsorgstagare, medarbetare och för samhället.

Joliv
Trefasgatan 4
721 30 Västerås
Tel: 021 470 89 00
www.joliv.se

Framgångsrik digitalisering förutsätter delaktighet

Veronica Magnusson, förbundsordförande för Vision. Foto: Vision
Veronica Magnusson, förbundsordförande för Vision. Foto: Vision

Digitaliseringen innebär en utmaning men också en stor utvecklingsmöjlighet för landets kommuner och regioner. Digitaliseringen kan frigöra tid, minimera antalet monotona arbetsmoment och ge medarbetarna mer tid till mänskliga möten. Samtidigt är det helt nödvändigt för kommunerna att hitta strukturerade metoder som involverar medarbetarna i hela digitaliseringsutvecklingen.

– För att digitaliseringens potential ska kunna nyttjas fullt ut är det helt avgörande att medarbetarna involveras i hela förändringsprocessen. De är experter på verksamheten och deras kunskap är en värdefull resurs i digitaliseringsarbetet, säger Veronica Magnusson, Visions förbundsordförande.
Flera indikatorer tyder på att många kommuner hittills betraktat digitaliseringen som något man adderar till snarare än inkluderar i den ordinarie verksamhetsutvecklingen. Ett sådant synsätt riskerar att resultera i bristande användarvänlighet och, inte minst, att medarbetarnas delaktighet och engagemang i digitaliseringen minskar. Det kan även resultera i it-stress och frustration bland medarbetarna.

”Digitaliseringen är här för att stanna”

Rejäla digitaliseringskliv krävs
– Ett flertal av landets kommuner behöver ta rejäla kliv här. Digitaliseringen är här för att stanna, den behöver inkluderas som en självklar del av verksamhetsutvecklingen. Många chefer och ledare är förstås vana vid verksamhetsutveckling, men rollen som digital förändringsledare känns ofta ny och obekant, säger Veronica Magnusson.
Suntarbetsliv, som Vision är en del av, har tagit fram ett verktyg för en bättre digital arbetsmiljö, ”Digi-ronden”. Verktyget lanserades i maj och är tillgängligt för alla kommuner och regioner som behöver ett stöd i att utveckla sin digitala arbetsmiljö.

Stort engagemang bland medarbetarna
Veronica Magnusson upplever att många medarbetare vill involveras i digitaliseringsutvecklingen. Det gäller att tillvarata det engagemanget på bästa sätt.
– Vi ser ett behov av nationell samordning mellan kommuner och regioner kring just digitalisering. Kommunerna har likartade behov, och ska inte behöva uppfinna hjulet igen genom att utveckla egna lösningar som endast tillämpas i en kommun. Många chefer ute i kommunerna funderar just nu kring vad de kan och får göra samt rent konkret hur de exempelvis kan göra för att utveckla välfärdsteknik i omsorgen. Det kan handla om att öka användningen av digitala hjälpmedel för att minska rutinarbete och administration. Det kan frigöra tid för medarbetarna så att de kan arbeta med mer kvalificerade arbetsuppgifter och med mänskliga möten, säger hon.

Samverkan kring digitala tjänster – ett framgångsrecept för kommuner

Britta Sandblom, verkställande tjänsteperson på Sambruk.

Föreningen Sambruk, som sedan 2005 erbjuder kommuner att tillsammans utveckla och förvalta nya digitala verktyg, märker av ett ökande intresse för samverkan. Intresset beror bland annat på att många kommuner verkar under allt tuffare ekonomiska villkor, vilket gör samverkan som spar tid och pengar allt mer relevant.

Just digitala projekt lämpar sig särskilt väl för samverkan över kommungränserna, inte minst eftersom kommunernas grundläggande digitala behov många gånger är relativt likartade. Fördelarna med att samverka kring utvecklingen och förvaltningen av digitala tjänster är många för Sveriges kommuner, inte minst nu när digitaliseringen pågår för fullt runtom i landets kommuner. Det spar dels mycket pengar och tid genom att varje enskild kommun inte behöva uppfinna hjulet själva. Sambruk öppnar även upp för värdefullt erfarenhetsutbyte över kommungränserna och mellan olika delar av landet.
Via ett gemensamt förvaltningsråd har samtliga deltagande kommuner stora möjligheter att påverka de digitala utvecklingsprojekten, både under utvecklings- och förvaltningsfasen. Sambruk har ett brett verksamhetsområde, samtliga digitala utvecklingsprojekt är helt och hållet sprungna ur kommunernas konkreta behov och efterfrågan.

Utbyta erfarenheter
Digital signatur är en het fråga för kommuner och det finns många frågeställningar som det har varit givande för våra medlemmar att träffas för att diskutera i Sambruks nätverk om e-underskrifter. Bland sådant som nätverket utbyter erfarenhet och kompetens kring finns frågor som: Vad ska signeras och inte? Vad kan man signera elektroniskt? Hur kan man göra med politikerunderskrifter? Hur kan digital signatur lösas i molntjänster? Hur kan man få en enad lösning för hela kommunen?
– Kravställning på elevregister och skoladministrativa system, är ytterligare ett nätverk där det finns stora behov av att byta erfarenhet och diskutera olika möjliga lösningar. Skol­administrativ information är ofta inlåst vilket skapar administrativt merarbete för skolor. Att dela erfarenhet och kompetens kring hur verksamheten kan arbeta och hur kravställning i upphandling kan göras är mycket givande, säger Britta Sandblom, verkställande tjänsteperson på Sambruk.

”Från februari 2020 kan vi erbjuda appen Bibblix till samtliga svenska kommuner”

Bibblix tillgänglig för samtliga kommuner
Bibblix är en app för att låna och läsa som vänder sig till barn och unga i åldern 6–12 år. Den innehåller böcker speciellt utvalda av barnbibliotekarier, vilket säkerställer att boktipsen håller en genomgående hög kvalitet. Flera undersökningar visar att barns läsande minskar. Bibblix är en app som på ett enkelt och lättillgängligt sätt uppmuntrar barn och ungas läsande på deras egna villkor. Appen går helt i linje med den nationella biblioteksstrategins målsättning att stimulera läsande hos barn och unga.
– Från februari 2020 kan vi erbjuda appen Bibblix till samtliga svenska kommuner. Bibblix har ursprungligen utvecklats med finansiering från Kulturrådet i Stockholms stad och har i drygt tre års tid funnits tillgänglig i tre kommuner: Malmö, Stockholm och Katrineholm, där den är mycket uppskattad. Vi har nu övertagit äganderätten till Bibblix, genom en gåva från Stockholms stad, vilket innebär att alla kommuner i hela Sverige kommer att kunna använda tjänsten, säger Britta Sandblom.

Gemensamt system underlättar
Sambruk har även vidareutvecklat Provisum, ett system för administration och hantering av överförmyndarverksamhet, en tidigare gåva från Västerås och Stockholm. Provisum vänder sig till såväl handläggare som gode män och många användare anser att det är Sveriges mest rättssäkra system för just överförmyndarverksamhet. En stor fördel med Provisum är att det är ett webbaserat system, vilket innebär att det kan användas i vilken mobiltelefon, dator eller surfplatta som helst.
– Via Provisum har vi skapat en välfungerande digital kedja som underlättar för såväl handläggare som gode män att överblicka och hålla reda på kvitton och andra viktiga dokument som krävs för att administrera ett överförmyndarskap. Provisum har funnits i ett par år och används för närvarande i tolv svenska kommuner. Vi är övertygade om att Provisum kan göra administrationen mer lätthanterlig, jämlik och överskådlig även i många andra svenska kommuner, säger Britta Sandblom.

Egil underlättar beställning
Ytterligare en digital nyhet från Sambruk är Egil, Elever och grupper i lärande. Det är en funktion som möjliggör effektiv beställning av digitala läromedel i skolorna. Egil har utvecklats av Sambruk i samverkan med Internetstiftelsen samt ett antal läromedelsförlag, Skolverket medverkar i vidareutvecklingen. Egil är GDPR-säkrat, vilket innebär att rätt personinformation sprids till rätt aktörer.
– Många lärare och andra som beställer digitala läromedel anser att beställningsförfarandet är relativt tungrott och krångligt. Det är i dagsläget många gånger administrativt betungande. Med Egil effektiviseras hela beställningsförfarandet, säger Britta Sandblom.