Etikettarkiv: E-hälsa

Trygg vardag i innovativ stad



En ny upphandling möjliggör att kommunen kan samordna tekniktjänster från flera leverantörer via en hubb och en tjänsteplattform. Bland annat finns här GPS-larm och bildkommunikation, för en mer individanpassad vård och omsorg. Kon­ceptet kallas Trygg Vardag.

– Trygg Vardag är en bred lösning och unik i sitt slag i Sverige. Hubben är nyckeln för att vi ska kunna erbjuda brukarna tekniktjänster anpassade just för dem och deras situation – utan att behöva ha flera olika enheter i hemmet, säger Åsa Wall, Strategiledare för att införa välfärdsteknik inom hemtjänsten i Göteborgs Stad.
Åsa Wall, som arbetat inom vård och omsorg sedan 1987, har en central funktion i en satsning inom hemtjänsten, med ett politiskt beslut om att erbjuda minst tio tjänster via välfärdsteknik före 2022.
Satsningen får nu ytterligare kraft genom ett övergripande beslut för hela Göteborgs Stad. Bakgrunden är ett beslut i kommunfullmäktige 19 oktober. Över partigränserna ställde sig politikerna bakom en konkret plan för att stärka Göteborgs framtida utveckling med ständig teknikutveckling på medborgarnas villkor: Innovativ stad.

Nya arbetssätt
Stefan Granlund, Utvecklingsledare vid Stadsledningskontoret, har djup kännedom om den stora satsningens bakgrund, genomförande och vision:
– Göteborg står inför samma utmaningar som många andra. Vi pratar om att säkra vård, hälsa, och utbildning för medborgarna under förutsättningar givna av en begränsad ekonomisk utveckling. Innovationer är ett verktyg för att lösa det. Och då handlar det inte, som tidigare, om att med ny teknik sköta exempelvis kollektivtrafik och fastigheter. Rätt innovationer, och en kultur hos oss som bidrar till att alla inser vad ny teknik och nya arbetssätt kan tillföra stadens och medborgarnas utveckling, är en nödvändighet. Inget mindre.

Dialog för utveckling
Åsa Wall föreläser regelbundet om Göteborgs Stads arbete kring välfärdsteknik. Inte minst satsningarna på personal, brukare och innovationer i symbios intresserar åhörarna. Nyligen hemkommen från Norge och konferensen EHiN (E-hälsa i Norge) kan hon konstatera:
– Dialog internt och externt är avgörande för ett lyckat införande av tjänster med välfärdsteknik. Exempel på detta är dialog med brukare och medarbetare i den behovsanalys som genomförts kring välfärdsteknik och att stor vikt lades vid dialog med leverantörerna i den avslutade upphandlingen till Trygg Vardag. Så kan vi bli innovativa.

Förändrade arbetssätt
Vård- och omsorgsarbetet ska vara attraktivt. Med innovativ teknik och innovativa arbetssätt vill Göteborgs Stad främja detta.
– Vi kan inte implementera välfärdsteknik utan att implementera arbetssätt. Med det mobila arbetssättet skapar vi förutsättningar för medarbetarna att få med sig de verktyg man behöver. En snickare har med sig de verktyg ut till arbetet som hen behöver, de ska också stadens medarbetare kunna ha, säger Åsa.
Det nya arbetssättet ska också öka delaktigheten för brukaren. Avgörande är dialog och information till brukare och anhöriga för att skapa förståelse och trygghet kring det nya arbetssättet.

Fäste i organisationen
Enkelt uttryckt är tekniken det enkla. En tydlig ledningsstruktur är en grundbult i förändringsarbetet. Förankring och långsiktigt fäste ute i organisationen för de nya arbetssätt, och möjligheter, innovationerna för med sig ställer nya krav på kunskap och kompetens.
När hemtjänsten i Göteborg går mot ett mobilt arbetssätt har 100 IT-ambassadörer, till vardags ordinarie hemtjänstpersonal, utbildat 3000 kollegor i ESF/EU-projektet eGO.
– Vi kommer hela tiden tillbaka till vikten av dialog och kommunikation. Tidigt och brett. Parat med erfarenhetsutbyte med kollegor i Sverige och Europa betyder det att vi kan lära av varandra, undvika snubbeltrådar och få ut det bästa av innovationerna för att skapa största möjliga nytta, säger Åsa Wall.

Nytt program
Stefan Granlund konstaterar att det nya programmet för Göteborgs Stads innovationsarbete inte är något politikerna enbart samlas runt i närtid. Här finns en förankring minst tio år tillbaka i tiden och en långtgående samverkan med bland andra Chalmers, Göteborgs Universitet, Vinnova, en rad svenska kommuner och EU:s tunga utvecklingsfonder.
– Vi ska skapa en hållbar stad – öppen för världen. Med det nya program fullmäktige antog tydliggör vi att innovationsarbete är ett verktyg som omfattar hela staden, såväl inom stadsutvecklingen som välfärdsområdet. Detta är en oerhört spännande tid i Göteborgs utveckling som även internt röner mycket stort intresse, av förståeliga skäl.
Åsa Wall får sista ordet och fyller i:
– Ett forum vi visar upp oss i är Kvalitetsmässan. Där kan alla nyfikna både se och få mer information om de nya lösningarna i Trygg Vardag, lära mer om det mobila arbetssättet, projektet eGO och dess IT-ambassadörer. Man kan också möta Bibbi, som kan komma att använda lösningarna för en trygg vardag. Det är ett bra tillfälle att få svar på sina frågor om hur innovationer, tekniska och organisatoriska, ger en bättre vardag för de vi finns till för: medborgarna.

Stefan Granlund, Utvecklingsledare vid Stadsledningskontoret och Åsa Wall, Strategiledare i Göteborgs Stad.
Stefan Granlund, Utvecklingsledare vid Stadsledningskontoret och Åsa Wall, Strategiledare i Göteborgs Stad.
Göteborgs Stad
Möt oss i Göteborgs Stads monter B06:18 på Kvalitetsmässan.
Vi berättar om Trygg Vardag – den nya teknikhubb med sex välfärdstekniska tjänster staden upphandlat. Kom och ställ frågor.

Testa och se ett axplock av möjligheterna upphandlingen och välfärdstekniken kan ge:
• Förbättrad nattsömn.
• Minskad oro.
• Bättre hälsa genom sociala kontakter.
• Förebyggande larm – innan något hänt.

Ta också del av Göteborgs Stads innovationsprogram 2018–2023 som antogs av kommunfullmäktige 19 oktober i år.
www.goteborg.se (innovationsprogrammet finns under Styrande dokument)
www.goteborg.se/tryggvardag

Rätt digitalt chefstöd skapar välmående organisationer

Erik Johnsson, Sofia Røsand och Leif Fågelstedt på Aino Health Sweden. Foto: Johan Töpel
Erik Johnsson, Sofia Røsand och Leif Fågelstedt på Aino Health Sweden. Foto: Johan Töpel
Det talas mycket om sjukfrånvaro i Sveriges kommuner och landsting. På Aino fokuserar vi på att hitta grundorsaken till varför den uppstår. Efter att ha arbetat med över 150 offentliga och privata organisationer vet vi att det går att förebygga sjukfrånvaro och skapa arbetsplatser där medarbetarna trivs och vill stanna kvar. Aino erbjuder effektiva digitala lösningar och beslutsstöd för chefer så att kärnan till orsakerna kan hanteras.

En av de viktigaste åtgärderna för att snabbt komma tillrätta med problemen är att ge ett digitalt stöd till ledning och HR så att man enkelt kan få en nulägesbild och beslutsunderlag baserat på daglig statistik kring sin verksamhet. Med hjälp av data kan man faktabaserat kartlägga behov, identifiera verksamheter med risk och skapa åtgärdsprogram för att åstadkomma en mer hälsofrämjande arbetsplats.
Utan data går det inte att utveckla strategier och rekommendationer, koordinera stöd från interna och externa aktörer, genomföra förbättringsarbete eller skapa utbildningar. På Aino vet vi att Humankapitalet är den absolut viktigaste resursen på en arbetsplats och vi vet genom forskning att medarbetare måste må bra för att göra ett gott jobb och leverera önskat resultat.
– Genom att utveckla arbetsplatser där individen mår bra ökar man produktivitet och effektivitet och bygger en hållbar arbetsplats. Inom den offentliga sektorn är det många som brinner för sitt jobb, men glädjen går förlorad i obalanserade organisationer som leder till utbrändhet. Det gäller att hitta de organisatoriska orsakerna och bygga förändring från grunden, säger Sofia Røsand, Project manager på Aino Health Sweden.

Lång erfarenhet av att bygga friska organisationer
HealthManager är ett flexibelt digitalt verktyg som skräddarsys efter behoven på varje arbetsplats. Det skapades ursprungligen utifrån en studie som det finska försvaret gjorde om hur man skulle kunna förbättra hälsa och välmående bland sina soldater. Idag har modellen utvecklats till ett analysverktyg för alla organisationer som vill förstå underliggande orsaker till ohälsa.
Till skillnad mot traditionell företagshälsovård, som oftast träder in när medarbetare redan är sjuka, ger Ainos molnbaserade plattform HealthManager vittgående information om beteenden och mönster kring sjukskrivningar, för att tidigt fånga upp signaler om frånvaro, stress och brist på motivation. Verktyget samlar in stora mängder data, som gör personalens mående mätbart och tydliggör mönster. Det har också ett komplext analysverktyg, som sammanställer data i överskådliga rapporter kopplat till befintliga HR policy och processer.
– Chefer, ledning och HR får den helhetsbild de behöver för att följa upp frånvaro och arbeta med preventiva åtgärder och lösningar. Vi vet att ett tydligt och engagerat ledarskap är helt centralt i arbetet med att förebygga frånvaro, men alltför ofta saknar chefer de redskap de behöver. HealthManager är ett effektivt verktyg i förändringsarbetet med att förebygga sjukfrånvaro, säger Erik Johnsson, försäljnings- och marknadsansvarig.

Frigör tid för värdeskapande arbete
Det är viktigt att komma ihåg att Health­Manager är ett fakta- och forskningsbaserat systemstöd för digitaliserade processer, inte ytterligare en administrativ börda för chefer.
– Det är inte ovanligt att mellanchefer i offentlig sektor tillbringar två till tre arbetsdagar i veckan med att jaga vikarier. Hela vårt verktyg är ett stöd till HR och ledning för att kunna mäta frånvaron och fatta rätt beslut om strukturella förändringar för att minska den. Det frigör enormt mycket tid, samtidigt som det leder till konkreta, mätbara resultat. Med HealthManager kan HR och chefer arbeta på ett helt nytt sätt och sätta medarbetarna i centrum, säger Leif Fågelstedt.
– Den gemensamma nämnaren för alla företag vi jobbat med är att säkerställa ett långsiktigt välmående, ökad produktivitet och medarbetarengagemang. Detta skapar i sin tur en verkligt värdebaserad arbetsplats, med personalens bästa för ögonen.
– Vi vet att de organisationer som klarar av att ställa om sin organisation tidigt får utdelning snabbt. Personal som trivs och mår bra är den bästa marknadsföringen en arbetsgivare kan få och många av våra kunder ser resultat direkt genom ökat intresse att jobba just där. Nu ser vi fram emot att ge Sveriges kommuner och landsting verktygen för att bygga hållbara och välmående arbetsplatser.

Aino Health
Vi är stolta över att sjukfrånvaron har minskat med mellan 20 och 50% för våra kunder.

Vill du veta mer om vad vi kan göra tillsammans med er vänligen kontakta:
Erik Johnsson
Tel: 0761-755 661
E-post: erik.johnsson@ainohealth.com
www.ainohealth.com

Framtidens e-hälsotjänster underlättar för alla

Jonas Gallon, e-hälsosamordnare på Region Skåne. Foto: Ola Torkelsson
Jonas Gallon, e-hälsosamordnare på Region Skåne. Foto: Ola Torkelsson
E-hälsa har på senare år utvecklats till ett allt viktigare fokusområde för regioner och landsting. För att e-hälsosatsningar ska bli framgångsrika och verkligen göra nytta krävs bland annat att de utvecklas i nära dialog med såväl vårdpersonal som patienter.

– Utvecklingen på e-hälsoområdet går väldigt snabbt just nu, men har enligt min mening ett lite för tekniskt fokus då digitaliseringen handlar om så mycket mer. Hälso- och sjukvården står inför gigantiska utmaningar med en växande och åldrande befolkning och därmed en ökad efterfrågan, vilket i sin tur kräver av oss att vi hittar nya sätt att möta patienter och nya sätt att arbeta i hela vårdkedjan. Digitaliseringen är ett viktigt verktyg för detta arbete, säger Jonas Gallon, e-hälsosamordnare på Region Skåne.
Han nämner tekniska lösningar för ökad mobilitet och åtkomst till viktig data på distans för att öka kvaliteten i beslutsfattande och förenkla arbetsprocesser som ett framgångsrikt exempel på en e-hälsosatsning.
– Patientinvolvering med egen provtagning, egen inrapportering av mätdata och stöd till egenvård samt nya tekniska och processmässiga lösningar för att förenkla patienternas kontakt med vården på tider och i former som passar patienterna är andra exempel på framgångsrika e-hälsosatsningar som verkligen bidragit med mycket nytta, säger Jonas Gallon.

Prioriteringar och helhjärtat stöd
Han anser att det finns en hel del tekniska utmaningar på e-hälsoområdet.
– Utmaningar med integritet och säkerhet är frågor som ligger högt upp på agendan, men främst tänker jag på utmaningen att få vården att i mycket högre utsträckning än idag jobba processorienterat och på liknade sätt, både inom landstingen och i förlängningen mellan landsting och kommuner. Större omfattande transformationsprogram som tar sikte på dessa frågor kommer att behövas på många håll i svensk hälso- och sjukvård för att arbetet med digitaliseringen av vården skall lyckas. Landstingens behov av nya moderna vårdinformationssystem kommer att vara en väsentlig del av denna omställning. För att hantera dessa utmaningar krävs prioriteringar och ett helhjärtat stöd från såväl den högsta politiska ledningen som tjänstemannaorganisationen, säger Jonas Gallon.
– En stor utmaning inom e-hälsoområdet är interoperabiliteten, att det tekniska, semantiska och juridiska behöver gå hand i hand i alla de e-tjänster som lanseras. Den viktigaste generella framgångsfaktorn för e-hälsotjänster är att utveckla lösningar som verkligen gör nytta för patienterna och verksamheten. Det är därför viktigt att framtidens e-hälsotjänster utvecklas i nära samverkan mellan vårdpersonal och patienter, säger Susanne Bayard, kanslichef för FOA, samordningskansli för eHälsa och it i Stockholms läns landsting.

Ett verktyg för likvärdig vård
En annan viktigt aspekt kring utvecklingen av e-hälsotjänster är, enligt Susanne Bayard, att det inte ska spela någon roll var i landet patienten bor, samtliga patienter ska kunna erbjudas tillgång till likvärdiga e-hälsotjänster.
– Det är därför viktigt att samverkan sker på nationell nivå kring utvecklingsarbeten som pågår. För att få till samverkan rent praktiskt krävs ett nära samarbete och gemensamma tekniska standarder som sträcker sig över landstings- och regiongränserna. Flera landsting och regioner håller för närvarande på att modernisera sin informationsmiljö, vilket innebär att de ställer tydligare och mer specifika krav på de standarder som ska användas, säger Susanne Bayard.

Ett framgångsexempel
Digitalt stöd till egenvård är ett e-hälsoområde som hon tror mycket på inför framtiden. Möjligheten att få råd, stöd och behandling på distans, i en miljö som patienten själv väljer, är ett viktigt utvecklingsområde för samtliga regioner och landsting.
– All den information på nätet som är kopplad till 1177 Vårdguiden är ett exempel på en framgångsrik e-tjänst som används mycket och gör stor nytta. Inom Stockholms läns landsting investerar vi för att utveckla 1177 Vårdguidens digital utbud ytterligare genom att utveckla en app för att ge bättre möjlighet till säker kommunikation, få påminnelser och boka tider. Den nya appen ska även innehålla en digital vårdnavigator, där patienten bland annat ska kunna hitta rätt vårdgivare och se kötider. Dessutom sker en fortsatt utveckling av videomöten i vården baserat på erfarenheter från de piloter som tidigare genomförts. Alla vårdgivare ska ges möjlighet att inkludera videomöten i kontakterna med patient.


Susanne Bayard, kanslichef för FOA, samordningskansli för eHälsa och it i Stockholms läns landsting.
Susanne Bayard, kanslichef för FOA, samordningskansli för eHälsa och it i Stockholms läns landsting.

Mobilt arbetssätt för bästa omsorg

– Våra system sätter användaren i centrum, med en planering som är enkel att hantera för alla parter säger Katarina Pihl, VD för Joliv. Foto: Per Groth
– Våra system sätter användaren i centrum, med en planering som är enkel att hantera för alla parter säger Katarina Pihl, VD för Joliv. Foto: Per Groth
– Rätt mobilt arbetssätt, där chefer, personal och kunder enkelt kan följa och uppdatera planeringen via dator eller telefon sparar massor av tid och garanterar rätt omsorg till den äldre. Det är vad vi levererar och utvecklar.
Det konstaterar Katarina Pihl, VD för snabbväxande Joliv där över hälften av personalen har jobbat på olika nivåer inom vård och omsorg.

Utmaningen är välkänd. Allt färre ska vårda allt fler. Samtidigt ska lagar, förordningar, budgetar och målsättningar om utmärkt vårdkvalitet och goda arbetsförhållanden mötas. Dessutom ska anhörigas önskemål och frågor hanteras.
– Verktyg för att organisera, dokumentera och analysera verksamheten inom äldreomsorgen är helt nödvändiga för att klara leveransen av bästa tänkbara vård och omsorg, detta i kombination med att systemen måste vara enkla och användarvänliga. Vi ska aldrig ha teknik för teknikens skull, säger Katarina som själv jobbat med tillsyn av vård och omsorg vid Socialstyrelsen och Länsstyrelsen. Hon har också jobbat inom vård och omsorg.

Grundat 1999
Joliv startades av två ambulanssjuksköterskor i Västerås 1999. De såg och sökte nya lösningar på hur verksamheten skulle styras och utvecklas, med hårda fakta som grund för att uppfylla fler mjuka mål.
– Enkelt uttryckt kan vi med rätt digitalisering åtgärda de värsta tidstjuvarna, så att chefer och personal kan använda tid till huvuduppdraget: att ge Algot och Märta den omsorg de ska och vill ha. I vårt system finns genomförandeplanen för att notera målen och aktiviteterna för varje enskild person. Där kan exempelvis framgå hur de vill ha sitt kaffe och om de brukar bre sin morgonsmörgås själva eller inte.
– Det är också enkelt för personalen att följa varandras insatser och se vad som gjorts och vad som återstår att göra under dagen. Tiden med 17 pärmar på äldreboenden är förbi. Egenhändigt skapade lösningar för att hålla rätt på alla uppgifter som ska genomföras finns på de flesta ställen idag, men de är väldigt individuella och svåra att överblicka.

Privat och offentligt
Bland Jolivs kunder finns idag bland andra Västerås kommun, Stockholms läns landsting samt de privata vårdbolagen Attendo, Aleris och Olivia. Jolivs system kan integreras i kundernas, oavsett om de är offentliga eller privata.
– Vi kan teknik, vård och omsorg, vi är inget vanligt IT-bolag. Tillsammans med privata och offentliga aktörer jobbar vi mot samma mål. Vi kan liknas vid en bro som tar olika omsorgsverksamheter över den digitala klyftan samtidigt som vi hela tiden jobbar nära kunderna. Med individen och genomförandeplanen i centrum och rätt mobilt arbetssätt optimeras resurserna, vilket är helt nödvändigt för att ge bästa tänkbara vård och omsorg.

Joliv
Utvecklar system för verksamhetsstöd som gynnar kvalitet och effektivitet i arbetet med vård och omsorg.
Genom Jolivs system Mobil Omsorg har:
• 50 000 äldre hjälp inom hemtjänst, hemsjukvård och särskilda boenden.
• 15 400 medarbetare som använder systemet.
• 1,6 miljoner besök inplanerade de senaste 30 dagarna.
www.joliv.se

Ny teknik i Västerås skapar trygghet: Inga låsta dörrar på demensboenden

Peter Andersson, Sara Backman, Erika Barreby och Ulrika Stefansson. Foto: Per Groth
Peter Andersson, Sara Backman, Erika Barreby och Ulrika Stefansson. Foto: Per Groth
Minskad stress bland personalen, bättre sömn för de boende och högre kvalitet i omsorgen. Nattkameror i stället för ronder blev en succé på demensboendet Hagalidsgården. Nu införs Västeråsmodellen på bred front i Västerås – ”Sveriges e-hälsokommun 2017”!

– Jätteroligt att få ett så fint pris, säger Erika Barreby, strateg på sociala nämndernas förvaltning i Västerås.
– Vi vill gärna lyfta fram vår trygghetsskapande teknik inom äldreboenden, framför allt nattkameror för personer med demenssjukdom. Det tror vi är framtiden!
Västerås Stad har länge varit en spjutspets i införandet av ny teknik i äldres vardag. Redan hösten 2013 var Västerås först i landet med att erbjuda nattkameror som ordinarie service i hemtjänsten.
– Nattkamerorna hade så goda effekter i ordinärt boende, så vi ville testa det också i särskilt boende, säger Erika Barreby.

Etiska aspekter
Men kameror i ett äldreboende kräver andra arbetsmetoder än i ett hem. Och allt förankrades väl bland personalen på Hagalidsgården, som utsågs till pilotstudie.
– Vi involverade verksamheten och frågade om det fanns intresse, säger Ulrika Stefansson, projektledare.
– Och det fanns det! Personalen på Hagalidsgården var verkligen ”på” och såg en bra möjlighet att få utveckla sina arbetsmetoder.
Hösten 2016 samlades all personal och pratade om möjligheterna, farhågorna och alla etiska aspekter.
– Vi gjorde en gemensam kartläggning av nuläget och sedan började vi förändra arbetsmetoderna, säger Ulrika Stefansson.

Skeptisk i början
Den tekniska lösningen för många blev rörelselarm i de boendes lägenheter kopplat till en kamera som kan ses i nattpersonalens telefoner. Om ett larm går, kan personalen enkelt kolla vad som hänt: Är det bara en filt som fallit ner på golvet eller behöver den boende hjälp?
– Jag var nog lite skeptisk till nattkamerorna i början, säger Peter Andersson, undersköterska på Hagalidsgården.
– Men efter att ha använt systemet i verkligheten ett tag undrar man bara: Varför har vi inte haft det här tidigare? Jag ser bara positivt på det.
I en delrapport om försöket på Hagalidsgården konstateras bland annat:
”Effekterna för den enskilde har varit tydliga. Nattpersonalen beskriver att de boende sover bättre och längre, nu när de inte blir störda lika mycket som tidigare.”
”Både personal och boende upplever att Hagalid nu är både lugnare och tystare och personalen beskriver att den inre stressen har minskat avsevärt.”

Sömnen är bättre
Peter Andersson håller med:
– Vad gäller stressen för oss i personalen har det blivit betydligt bättre. Tidigare gjorde vi tre ronderingar per natt hos alla boende, totalt cirka 90 besök, med allt vad det betydde av störd nattsömn för dem. Nu går vi helt och hållet efter individens aktuella behov.
– De boendes sömn har blivit betydligt bättre. Och vi kan lägga mer tid på dem som verkligen behöver hjälp, i stället för att springa runt i huset på ronder hela tiden. Vilket gör att kvaliteten på det vi gör har blivit bättre också, säger Peter Andersson.
Den prisade ”Västeråsmodellen” innebär inte bara nattkameror, utan också att tidigare låsta dörrar på demensboenden nu kan vara öppna, tack vare ny teknik.
– Det var vår klarsynta personal som kom med idén i början av det här projektet; individanpassade armbandslarm som ger signal ifall ”Agda” är på väg ut genom ytterdörren, berättar Ulrika Stefansson.
– I så fall kan vi gå och möta henne, och antingen gå en promenad eller vägleda henne in igen. Det gör att dörrarna kan stå olåsta på ett annat sätt än tidigare och vi kan erbjuda de boende en högre livskvalitet.

Många studiebesök
Intresset för Västeråsmodellen har varit stort och studiebesöken många på de tre berörda boendena: Hagalidsgården, Klockarkärleken och Hälleborg. Nu ska modellen successivt spridas vidare till alla äldreboenden i Västerås.
– En viktig lärdom är att inte låsa sig fast vid en teknisk lösning. Vår uppgift i omsorgen är att kartlägga behoven och beskriva vad de nya prylarna ska kunna göra åt oss, inte hur tekniken ska se ut, säger Ulrika Stefansson.
– Vi är övertygade om att ny teknik för tryggare tillsyn är här för att stanna. Men exakt vilken teknik – det vet vi inte riktigt ännu.

Västerås stad
Västerås stad har sedan 2005/2006 arbetat med modern informations- och kommunikationsteknik (IKT) inom äldrenämndens ansvarsområde.
I september 2013 startades projektet Välfärdsteknologi på äldreboenden. Projektet har redovisat goda resultat och har förlängts till och med 2017. Syftet med projektet var att kartlägga behov av, möjligheter med och konsekvenser av en ökad teknikanvändning på äldreboende. Genom uppdrag från Myndigheten för delaktighet fick Västerås stad delta i regeringens satsning kring teknisk utveckling inom vård och omsorg för personer med nedsatt beslutsförmåga.

Västerås utsågs till Sveriges e-hälso­kommun 2017. Priset delas ut av Vitalis, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Föreningen Sveriges socialchefer och Funktionsrätt Sverige.
Ur motiveringen: ”Med tydligt ledarskap, uttalad målsättning, inkluderande perspektiv och stort engagemang har man lyckats flytta fram positionerna och visa digitaliseringens potential för brukare, anhöriga och medarbetare. En kommun som ingår partnerskap med dem man är till för och som vill vara en stad med människor och teknik i en framgångsrik symbios. En kommun som visat hur digitala lösningar kan bidra till ett bättre liv för människor med kognitiva funktionshinder. En kommun som generöst delat med sig av sina erfarenheter och varit en föregångare, till stor inspiration för många andra!”

Kontaktpersoner:
Ulrika Stefansson, projektledare
Tel: 021-39 14 97
Erika Barreby, strateg
Tel: 021-39 18 38
www.vasteras.se/västeråsmodellen

E-hälsa skapar nya möjligheter för SOS Alarm

Johan Rudqvist, tjänsteutvecklare och Andreas Norrby, tjänsteägare på SOS Alarm. Foto: Patrik Lindqvist
Johan Rudqvist, tjänsteutvecklare och Andreas Norrby, tjänsteägare på SOS Alarm. Foto: Patrik Lindqvist
Digitaliseringen skapar en mängd nya möjligheter för SOS Alarm. Förutom chansen att samla omfattande analysunderlag som grund för kvalitetsarbete och tjänsteutveckling medför e-hälsolösningar helt nya möjligheter att arbeta.

Traditionellt har SOS Alarm mottagit majoriteten av larm via telefon för att kunna göra en korrekt bedömning av varje ärende och därefter kunna agera. Med digitaliseringen möjliggörs nya sätt att kommunicera och även att samla in nya typer av information.
– Potentialen att ta emot och behandla information ökar kraftigt i takt med den utveckling samhället och vården i stort har. Det kommer att innebära nya sätt att arbeta som behöver utformas tillsammans med övriga aktörer som vi samverkar med i larm- och vårdkedjan.
Vi behöver gemensamt få en bild av helheten när vi anammar nya lösningar. Tekniken utvecklas snabbt och vi både vill och måste vara med på den resan, säger Andreas Norrby, tjänsteägare på SOS Alarm.

Tekniska indikationer på sjukdomsfall
Via exempelvis sensorer och digitala signaler har SOS-operatörerna potential att få tidiga indikationer på att en person är på väg att bli sjuk eller när det har inträffat. Det är ett stort steg framåt, men utgör också en utmaning vad gäller förmågan att göra korrekta bedömningar.
– Det existerar redan system som automatiskt larmar i olika situationer och som kontinuerligt kan sända data om patienter. Vår utmaning är att kunna verifiera att det finns ett faktiskt hjälpbehov så att inte sjukvårdens resurser belastas i onödan. Det är inte tekniken som sätter gränserna utan vi behöver fortsätta utveckla vårt gemensamma sätt att arbeta och etablera bra standarder, konstaterar Johan Rudqvist, tjänsteutvecklare vid SOS Alarm.

Underlag för kvalitetsarbete
Både Johan och Andreas poängterar att digitaliseringen skapar bra underlag för kontinuerligt kvalitetsarbete och ger möjligheter att djupdyka i och analysera data på ett nytt sätt, som i sin tur kan resultera i bättre förutsättningar för att ta beslut.
– Detta hjälper de olika aktörerna att styra flöden tydligare, att den hjälpsökande hamnar rätt i vårdkedjan tidigt och att snabbare rikta hjälpresurserna dit de behövs. Men återigen kräver detta samverkan med myndigheter och andra aktörer, säger Johan.

SOS Alarm
SOS Alarms medarbetare kan med sin kompetens, sin empatiska förmåga och SOS Alarms effektiva system och metoder se till att alltifrån ambulans, räddningstjänst, polis och jourhavande präst till aktörer inom svensk krisberedskap, fastighetsjourer och väktare kan göra sitt jobb. Med sin unika tillgång till information, som de kontinuerligt omvandlar till kunskap och tjänster, stärker de den svenska trygghetskedjan.

SOS Alarm
Box 1309, 111 83 Stockholm
Tel.vxl: 08-454 37 00
E-post: webb@sosalarm.se
www.sosalarm.se

Närhälsan VGR möter ungdomarna på deras egen arena

Charlotte Lundholm, projektledare och eHälsostrateg på Närhälsan VGR.
Charlotte Lundholm, projektledare och eHälsostrateg på Närhälsan VGR.
I juni 2016 såddes det första fröet. Ett halvår senare lanserade Närhälsan VGR Sveriges första virtuella ungdomsmottagning. Nu är det dags att utvärdera och gå vidare till nästa steg.

Det var en gång i juni … Så börjar Charlotte Lundholm, projektledare och eHälsostrateg på Närhälsan VGR, berättelsen om hur hon var med och startade Sveriges första virtuella ungdomsmottagning.
– Vid denna tidpunkt fanns redan antal pilotprojekt för digitala vårduppföljningsbesök inom Närhälsan, vilket gjorde att vi kunde se möjligheter även inom andra områden. Vi såg framför oss en virtuell ungdomsmottagning i drop-in-form där ungdomarna själva initierar kontakten.

Många fördelar
Syftet med projektet var framför allt att öka tillgängligheten och möta ungdomarna på deras egen arena – den digitala.
– Det finns en mängd fördelar med en virtuell mottagning. Distansoberoendet gör att vi lättare kan nå ungdomar som bor långt från de fysiska mottagningarna och de som inte vill besöka en fysisk mottagning. Men det innebär även en stor fördel för organisationen. Det är ont om barnmorskor, och genom virtuella vårdbesök kunde vi öka tillgängligheten för ungdomarna utan att behöva anställa fler. Personalen är inte beroende av vilken mottagning de arbetar på utan kan nu hjälpas åt, oavsett var de befinner sig, förklarar Charlotte.

Det är lätt att göra rätt
Den virtuella ungdomsmottagningen är byggd på plattformen Visiba Care, och tekniken har fungerat väldigt bra enligt Charlotte.
– Det fanns en del farhågor om tekniken hos personalen i början av projektet, men när de väl började jobba i plattformen tyckte personalen att den är intuitiv och enkel att använda. Eller som en av våra barnmorskor uttryckte det: ”Det är lätt att göra rätt”.
Även ungdomarna har lämnat ett gott betyg. På utvärderingsfrågan i appen ”Skulle du rekommendera någon du känner att göra ett videobesök?” är resultatet hela 4/4.
Vad händer då i framtiden?
– Visionen är att breddinföra för att allt fler ska få tillgång till virtuell vård, säger Charlotte. Ungdomarna har varit redo länge, och nu börjar äntligen vården komma ikapp.