Etikettarkiv: Sveriges Kommuner & Landsting

Kommunerna behöver stöd från staten för att hantera bostadsbristen

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock

Bostadsbristen är sedan länge ett faktum i många av Sveriges kommuner. SKL arbetar för att stötta kommunerna i deras bostadsbyggande och strävar även efter att påverka den statliga bostadspolitiken. En av de viktigaste faktorerna för att komma tillrätta med bostadsbristen är, enligt Jan-Ove Östbrink, bostadspolitisk expert på SKL, att staten axlar rollen som en aktiv medspelare och partner till kommunernas bostadspolitik.

Jan-Ove Östbrink, bostadspolitisk expert på SKL.
Jan-Ove Östbrink, bostadspolitisk expert på SKL.

– Bostadsbristen får konsekvenser på många nivåer, både för individen och för den ekonomiska tillväxten. Många människor har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden, medan andra har svårt att flytta till en annan kommun för att exempelvis söka jobb eller studera eftersom de helt enkelt inte får tag på någon bostad, säger Jan-Ove Östbrink.

”Vi strävar efter att skapa bästa möjliga förutsättningar för kommunernas bostadsbyggande”

Väl fungerande samarbete underlättar
– Kommunerna kan förstås öka bostadsbeståndet genom att bygga via sina kommunala bostadsbolag, men de kan också göra mycket för att skapa rätt förutsättningar för privata byggherrar. En sak som visat sig vara framgångsrik är också att kommuner vässar sina organisationer genom att kommunicera ett enhetligt och tydligt budskap kring den övergripande visionen med bostadsbyggandet, säger Jan-Ove Östbrink.
Ett välfungerande samarbete med byggbranschen och inom kommunen samt en tydligt kommunicerad utvecklingsplan och vision är andra framgångsfaktorer för kommuner som lyckats väl med bostadsbyggandet.
– Vi strävar efter att skapa bästa möjliga förutsättningar för kommunernas bostadsbyggande genom att undanröja olika former av statliga hinder. Ett problem är att staten har antagit en väldigt passiv roll i den svenska bostadspolitiken. Vi vill se en betydligt mer aktiv stat och ett återupprättande av en statlig bostadspolitik som tar ett helhetsgrepp, säger Jan-Ove Östbrink.

Ekonomiska incitament behövs
Statens viktigaste uppgift är enligt honom att dels undanröja juridiska hinder för kommunernas bostadspolitik och dels att erbjuda ekonomiska incitament som skapar förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande, en ökad rörlighet på bostadsmarknaden och för att erbjuda alla goda bostäder.
– Det är viktigt att såväl statliga myndigheter som länsstyrelser gör gemensam sak med kommuner snarare än att enbart anta myndighetsrollen och motarbeta dem i deras strävan att lösa bostadsbristen, säger Jan-Ove Östbrink.

Bengt Fardelius, chef för affärsutveckling på BoKlok.
Bengt Fardelius, chef för affärsutveckling på BoKlok.

Underlätta för de med vanlig plånbok
– Kommunerna har det yttersta ansvaret för bostadsförsörjningen. Samtidigt behöver de ha rätt förutsättningar för att ta sitt ansvar för att komma till rätta med bostadsbrist, exempelvis att undanröja målkonflikter mellan olika lagstiftningar och tydliga spelregler för stöd för bostadsbyggandet. En nyckelfråga för oss aktörer är tillgången på planlagd mark med rätt förutsättningar för bostadsbyggande, säger Bengt Fardelius, chef för affärsutveckling på BoKlok, som profilerat sig genom att bygga bostäder för människor med vanliga inkomster, ett prissegment där bostadsbehovet är stort.

”Vi behöver en mångfald av bostadstyper i olika prisklasser”

Driv inte upp markpriserna
– Tillgången på mark som kommunen själv förfogar över varierar mycket mellan olika kommuner. Som markägare bör kommunen ställa sig frågan om man ska bidra till att driva upp markpriserna genom budgivning på marken eller om man ska bedriva en markanvisningspolitik som istället främjar ett bostadsbyggande i enlighet med kommunens bostadsförsörjningsprogram. Det kan man göra genom att ha fast pris på marken och använda andra kriterier, som boendekostnad vid markanvisningar, säger Bengt Fardelius.

Sträva efter mångfald
En stor del av den byggbara marken ägs av privata aktörer. Men genom det kommunala planmonopolet har kommunerna ändå stora möjligheter att påverka vilken typ av bostadsbebyggelse man vill prioritera. De senaste åren har trenden varit att förtäta städerna, vilket ofta är resurskrävande för kommunernas planavdelningar. Förtätningsprojekt resulterar dessutom ofta i dyra bostäder.
– Vi behöver en mångfald av bostadstyper i olika prisklasser. På senare år har många kommuner prioriterat bort planläggning i städernas utkanter där byggherrar har möjlighet att bygga prisvärda hyres- och bostadsrätts­lägenheter där människor har råd att bo, säger Bengt Fardelius.
Planlagd mark är idag en bristvara i många kommuner, vilket lett till stigande markpriser. Kommuner som är duktiga på att planlägga så de har tillräckligt med planlagd mark kan istället hålla nere markpriserna.
– Jag vill uppmana kommuner att inte medverka till att driva upp markpriserna. Stigande markpriser drabbar i slutänden konsumenten. Styr istället utifrån vilken typ av bostäder som efterfrågas och sträva efter att ha en bredd i de detaljplaner som tas fram och den typ av bostäder som byggs, säger Bengt Fardelius.

Stora utmaningar för kommuner och landsting

Vesna Jovic, vd för SKL. Foto: SKL
Vesna Jovic, vd för SKL. Foto: SKL
En åldrande befolkning, integration, kompetensbrist och digitalisering ställer höga krav på den svenska välfärden.
– Våra kommuner, landsting och regioner står inför stora utmaningar och jobbar mycket aktivt med de stora framtidsfrågorna, säger Vesna Jovic, vd för SKL.

Liksom i de flesta västländer är välfärden i Sverige hårt prövad och behöver göra nya vägval för att klara av att leverera högkvalitativa tjänster som motsvarar invånarnas förväntningar.
Förra året gick det generellt mycket bra ekonomiskt för de svenska kommunerna, som uppvisade ett överskott på 22 miljarder kronor. Vesna Jovic framhåller emellertid att en stor del av intäkterna var engångsbelopp från markförsäljningar samt stora, riktade statsbidrag.
– Det påverkar resultatet positivt, men bara tillfälligt. Framöver ser vi stora utmaningar vad gäller ekonomi och finansiering av välfärden. Effektivisering är en nyckel, men också fler generella statsbidrag som kommunerna själva får besluta över. Syftet är gott med de många riktade statsbidragen, men de är ofta ineffektiva och kräver mycket byråkrati. Sveriges olika kommuner, landsting och regioner skiljer sig åt mycket åt sinsemellan och de vet bäst själva hur de ska tillgodose sina medborgares olika behov, säger hon.

Demografiska förändringar
Den snabbt åldrande befolkningen är en av de stora utmaningarna som välfärden står inför. De demografiska förändringarna betyder att en krympande andel personer i arbetsför ålder ska försörja allt fler. Samtidigt ökar efterfrågan av sjukvård, äldreomsorg och annan välfärd.
– Vi har haft jämvikt mellan den arbetande delen av befolkningen och dem som inte jobbar, men redan 2018 kommer vi att få en obalans. De senaste årens stora invandring ökar andelen personer i arbetsför ålder, men den innebär också ett större antal barn, unga och äldre. Men om vi lyckas med att få ut nyanlända i utbildning och arbete, exempelvis genom snabbspår in i bristyrken, är det av väldigt stor betydelse för välfärden, säger Vesna Jovic.
Just kompetensförsörjningen inom kommuner och landsting är en av de omedelbart brännande frågorna och den offentliga sektorn står inför stora rekryteringsbehov. Inom de närmaste åren behövs 500 000 nya medarbetare inom alla kärnområden.
– Här gäller det att tänka nytt för att intressera unga och för att motivera personal att stanna kvar. Vi måste visa på bredden av intressanta arbeten och jobba med arbetsmiljö- och ledarskapsfrågor. Det är viktigt att lyssna på medarbetarna och skapa förutsättningar för dem att påverka sin arbetssituation, menar Vesna Jovic.
Genom en effektivare samverkan mellan kommuner, landsting och regioner kan kompetens bättre tas tillvara och välfärdstjänster rationaliseras. Inte minst mindre och glesbygdskommuner kan ha mycket att vinna på att samarbeta över kommungränserna, men idag finns många juridiska hinder.
– Nu finns ett konkret förslag från kommunutredningen till så kallad avtalssamverkan så att kommuner kan samverka för att effektivisera välfärdsuppdraget. Vi har idag en onödigt snårig reglering som fungerar som en hämsko, men med det färska förslaget finns gott hopp om ändring. Samverkan mellan landsting, regioner och kommuner kan också förbättras. Den nya lagen om utskrivningsklara patienter är ett steg i rätt riktning. Vi vill ju samverka än mer med varandra, men det är viktigt att man hamnar på rätt nivå och att hela kedjan fungerar.

Digitalisering
Den offentliga sektorn står idag inför omfattande digitalisering, både när det gäller att exempelvis automatisera vissa arbetsuppgifter, men också i våra kontakter medborgarna.
– Rätt använd kan digitalisering få ner kostnader och avhjälpa kompetensbrist. Men det gäller att noga avväga vilka arbetsuppgifter som lämpar sig för att automatisera. Exempelvis kan kanske rättning av nationella prov eller vissa former av nätbaserad undervisning vara sådana, säger Vesna Jovic. SKL tittar på hur vi kan bidra på nationell nivå och vi ser ett stort behov av samarbete med staten, exempelvis genom Digitaliseringsmyndigheten. Digitalisering är både en utmaning i sig och en av lösningarna på våra utmaningar.

Dags att skörda nyttan av digitalisering i offentlig sektor

Åsa Zetterberg, sektionschef SKL:s avdelning för digitalisering. Foto: SKL
Åsa Zetterberg, sektionschef SKL:s avdelning för digitalisering. Foto: SKL
– Tekniken finns, potentialen finns. Nu är det dags att ta hem vinsten av gjorda investeringar. Det säger Åsa Zetterberg, sektionschef SKL:s avdelning för digitalisering, som menar att vi bara har sett början av den nytta som digitaliseringen kommer att föra med sig.

Samhällsutvecklingen med längre medellivslängd och ändrad demografi gör att kommuner, landsting och regioner står inför tuffa ekonomiska utmaningar.
– Det blir allt svårare att få ihop ekvationen att färre ska försörja fler och samtidigt erbjuda en välfärd som ligger i linje med medborgarnas förväntningar. Historiskt sett är det tekniksprång som hjälpt oss att överbrygga den här typen av gap och utmaningar, säger Åsa Zetterberg.
Under senare år har den offentliga sektorn arbetat intensivt med digitalisering och effektivisering av verksamheter.
Här har vi bara sett början av den nytta som digitaliseringen kommer att föra med sig, menar Åsa Zetterberg.
– Första fasen, att gå från analogt till digitalt, där har vi kommit ganska långt. Men att ställa om på riktigt, övergå till automatisering, ersätta mänsklig handpåläggning i vissa processer och helt frigöra människan som i stället kan arbeta mer värdeskapande, den utvecklingen är ännu i sin linda.

Skillnader
En del verksamheter har kommit längre än andra och skillnaderna mellan olika kommuner är stora.
– De folkrika kommunerna ligger generellt i täten med att driva verksamhetsutveckling och dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Eftersom digitalisering ger kraftiga stordriftsfördelar är det ganska givet att den som har stort befolkningsunderlag också har mycket att vinna och större anledning att prioritera dessa frågor. Men det görs väldigt mycket bra även i mindre kommuner, som ibland kan ha enklare att komma till skott och verkligen genomföra nåt.
Generellt sett ligger Sverige långt fram när det gäller att ha digitalt kompetenta medborgare.
– Här är i stort sett alla åldrar ute på nätet. Visst finns det ett digitalt utanförskap som vi behöver ta på allvar, men vi sticker ut med vår digitala kompetens och nyfikenhet. Sverige har också en god infrastruktur med väl utbyggt bredband och vi har alltså goda grundförutsättningar för digitalisering, säger Åsa Zetterberg.
Men när det gäller att ta vara på digitaliseringens möjligheter inom offentlig sektor på ett mer organisationsövergripande sätt ser bilden annorlunda ut.
– Sverige har en decentraliserad förvaltningstradition. Här har varje myndighet, kommun, landsting eller region arbetat med frågan inom sin befintliga ram. Det har till dags dato inte funnits det tydliga nationella mandatet eller kraftsamlingen för att lösa saker tillsammans. Men vi har kommit lite till vägs ände, och nu krävs mer av ett gemensamt agerande, andra typer av arbetssätt och leveranser för att få ut nyttan till människor och verksamheter.
Åsa Zetterberg välkomnar därför den nya digitaliseringsmyndighet som regeringen aviserade i höstbudgeten.
– Det finns många anledningar för Sverige att ta ett samlat grepp på detta område. En ny myndighet löser inte hela uppgiften men är ett viktigt steg i rätt riktning.

Kvalitetsmässan – det offentliga Sveriges viktigaste mötesplats

Foto: Kvalitetsmässan
Foto: Kvalitetsmässan
Den 14–16 november är det dags för Kvalitetsmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Mässan arrangeras vartannat år och är en av de främsta mötesplatserna för hela den offentliga sektorn. Under tre mässdagar väntar bland annat prisutdelningar, ett gediget seminarieprogram med 168 programpunkter, drygt 150 utställare och konceptområdet ”Den smarta staden”.

Kvalitetsmässan är Europas största konferens och fackmässa om verksamhets- och samhällsutveckling. Temat för Kvalitetsmässan 2017 är “Det nya Sverige”.
– Vi valde temat eftersom den svenska välfärden befinner sig i en förändringsfas med nya utmaningar och möjligheter som väntar, bland annat inom migration, integration, arbetsmarknad och digitalisering. Ett övergripande tema på mässan blir därför hur digitalisering, innovationer och nya idéer för verksamhetsutveckling kan bidra till att bibehålla en välfärd i världsklass även i framtiden, säger Henrik Edman, vd för Kvalitetsmässan.

Henrik Edman, vd för Kvalitetsmässan. Foto: Emelie Asplund
Henrik Edman, vd för Kvalitetsmässan. Foto: Emelie Asplund
Program med många parallella spår
Seminarieprogrammet på Kvalitetsmässan 2017 är minst sagt gediget. På tre dagar arrangeras 168 seminarier som följer sju olika temaspår: arbetsmarknad, integration och hållbar tillväxt; ledarskap; ekonomi och styrning; trender, framtid och digitalisering; skola; välfärdsteknologi i vård och omsorg samt kompetensutveckling för förtroendevalda kommunpolitiker.
– Vi har skapat ett seminarieprogram med fjorton parallella programpunkter under hela mässan. Det ger mässbesökarna goda möjligheter att skräddarsy sitt eget seminarieprogram utifrån intresse och relevans. Kvalitetsmässan ger därmed en unik möjlighet till bred och mångfacetterad kompetensutveckling för hela den offentliga sektorn, säger Henrik Edman.
Vid sidan av det stora konferensprogrammet arrangeras även Öppet forum ute på mässgolvet. Öppet forum består av halvtimmeslånga kostnadsfria seminarier på fyra teman: ledarskap & utveckling, vård & omsorg, skola samt samhällsutveckling.

Många politiker medverkar
– Kvalitetsmässan är verkligen en dynamisk mötesplats, många mässbesökare uppskattar möjligheten att knyta nya kontakter och utbyta erfarenheter med kollegor från olika delar av landet. Under mässdagarna sker många spontana möten som ofta bidrar till utveckling i någon form, säger Henrik Edman.
För den som vill ta del av och dra lärdom av andras erfarenheter finns många kommuner, landsting och statliga myndigheter som kommer att dela med sig av erfarenheter från sitt eget arbete. På plats på årets mässa finns fyra partiledare och sex ministrar, däribland finansminister Magdalena Andersson, som medverkar på mässans invigningsseminarium. Det politiska perspektivet kommer därmed att i allra högsta grad vara närvarande på årets mässa. Här finns även utrymme för internationella utblickar. På Kvalitetsmässans avslutningsseminarium talar exempelvis Ed Miliband, före detta partiledare för Labour i Storbritannien. Han kommer bland annat att prata om hur Brexit och Donald Trump påverkar världspolitiken och samhällsutvecklingen.
– I år har vi samlat drygt 150 utställare. En nyhet är konceptområdet ”Den smarta staden”, där besökare kan testa och ta en närmare titt på innovativ teknik som kan användas i olika delar av den offentliga sektorn. Här kan man passa på att själv prova på den teknik som kan göra verklig nytta i framtidens välfärd, säger Henrik Edman.

Sveriges Kvalitetskommun 2017
På Kvalitetsmässans invigningsgala den 14 november delas utmärkelsen Sveriges Kvalitetskommun 2017 ut. De nominerade är Helsingborg, Upplands Väsby, Västerås, Tyresö, Vallentuna och Örnsköldsvik. Dessa sex kommuner har granskats av en expertgrupp inom Sveriges Kommuner och Landsting innan juryn utser vinnaren.
Till Sveriges Kvalitetskommun utses den kommun som har lyckats bäst med att utveckla och förbättra demokrati, verksamheter, arbetsmiljö och samhällsbyggande. Bakom utmärkelsen står Sveriges Kommuner och Landsting och Kvalitetsmässan samt Hypergene, NCC, Saco och Vision.

Sveriges Digitaliseringskommun 2017
På Kvalitetsmässan utses även Sveriges Digitaliseringskommun 2017. Falkenberg, Karlskrona, Kungsbacka, Stockholm och Uppsala är de kommuner som har gått vidare till ytterligare utvärdering genom platsbesök av juryn under ledning av Sveriges Kommuner och Landsting.
Bakom utmärkelsen står Sveriges Kommuner och Landsting och Kvalitetsmässan samt Finansdepartementet, PwC, Vinnova och IT&Telekomföretagen.