Etikettarkiv: Näringsliv

Digitaliseringsresan baseras på ett gediget grundfundament

Thomas Molén, CDO och Johan Gammelgård, direktör Administration och Innovation i Umeå kommun.
Thomas Molén, CDO och Johan Gammelgård, direktör Administration och Innovation i Umeå kommun.

Umeå kommuns omfattande och djupgående digitala transformation genomförs med utgångspunkt att det är medarbetarna som är nyckeln till förändring och att det handlar om en långsiktig förändringsprocess. Det strategiska arbetet har gett resultat, Umeå är en av fem finalister till utmärkelsen Årets digitaliseringskommun 2019.

– Nomineringen sporrar oss i vårt fortsatta digitaliseringsarbete och bekräftar att vi befinner oss på rätt väg, säger Johan Gammelgård, direktör Administration och Innovation i Umeå kommun.

Digital kompetens
Umeå är en expansiv kommun vars mål är att vara 200000 invånare år 2050. Kommunen har under några år jobbat målmedvetet med ett tydligt fokus på att skapa bra förutsättningar för en digital transformation. Hörnstenar i förändringsarbetet är digital kompetens, förändringsledning och en stärkt innovationsförmåga. Det handlar om att introducera och implementera en digital kultur som genomsyrar samtliga verksamheter i hela kommunen.
– Sommaren 2019 antog kommunfullmäktige det övergripande målet Digitalt först. Kommunen ska ta tillvara digitaliseringens möjligheter för att klara kompetensförsörjningen, förbättra arbetsmiljön och öka medborgarnyttan, säger Thomas Molén, CDO i Umeå kommun.
För att säkerställa att de utvecklingsprojekt och satsningar som ger mest nytta prioriteras, arbetar kommunen också med ett specifikt uppdrag kring prioritering, beslut, finansiering och effekthemtagning.
– Genom att effektivisera på rätt ställen frigör vi utrymme för utveckling och innovation. På så sätt kan Umeå som plats bli ännu mera attraktiv för både våra invånare och näringslivet, säger Johan Gammelgård.

Grundarbetet lönar sig längre fram
Just det faktum att Umeå kommun lagt mycket energi på att bygga en gedigen grundstruktur för sitt digitaliseringsarbete betraktar han som en framgångsfaktor. Under hösten drar även en webbaserad digitaliseringsutbildning för samtliga kommunens medarbetare igång.
– Vi vill stärka medarbetarnas kompetens kring vilken nytta digitaliseringen kan bidra med. Det skapar bra förutsättningar när vi sedan utvecklar framtidens digitala tjänster som hjälper oss att leverera en högkvalitativ välfärd även framöver. Vi är övertygade om att vårt grundarbete kommer att löna sig längre fram i digitaliseringsresan, säger Johan Gammelgård.

Umeå kommun

Umeå är norra Sveriges största stad och en av Sveriges snabbast växande platser. Umeå har under de senaste 50 åren mer än fördubblat sin befolkning, och är i dag Sveriges 11:e största stad med över 128000 invånare.
Umeå är norra Sveriges ledande industriort med stora världsledande exportföretag och en stor och växande tjänstesektor med spjutspetsföretag inom IT och bioteknik.

www.umea.se

Utsedd till Årets Raket

Hans Unander (S), kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Malung-Sälen. Foto: Timea Hedlund
Hans Unander (S), kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Malung-Sälen. Foto: Timea Hedlund

Tydlighet, snabbhet och tillgänglighet är grundbulten i Malung-Sälens näringslivsfilosofi. Detta är ett framgångsrecept. Kommunen utsågs nyligen till Årets Raket i Svenskt Näringslivs rankning av företagsklimat i Sveriges kommuner. På bara ett år har kommunen klättrat 158 placeringar.

– Det är naturligtvis väldigt roligt och ett kvitto på att vi gör rätt saker. Vi har arbetat oerhört hårt och målmedvetet under de senaste två åren och det har gett resultat, säger Hans Unander (S), kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Malung-Sälen.
För ett par år sedan tvingades kommunen klubba igenom ett omfattande sparpaket. Bland det första man gjorde var att lägga ned hela näringslivsenheten. Det var ett beslut som blev starkt ifrågasatt. Men syftet var inte att nedprioritera näringslivsfrågorna, utan tvärtom.
– Vi ville lägga dessa frågor på högsta nivå. Nu är det kommunchefen och kommunalråden som hanterar detta och det skickar en viktig signal till näringslivet. Tack vare det här upplägget skapar vi ett nära, personligt samarbete mellan kommunledningen och näringslivet och det har visat sig väldigt framgångsrikt. Våra företagare har lätt att ta kontakt med oss och de får snabba svar på sina frågor. Det här tillvägagångssättet skapar starka relationer mellan kommunen och företagarna, säger Hans Unander.

Stark tillväxt
Näringslivet i Malung-Sälen är varierat. Idag finns inte mycket kvar av Malungs tidigare så framgångsrika skinnindustri, men ett flertal andra industrier verkar inom kommunen. Den stora tillväxten står turismen för och idag växer besöksnäringen närmast explosionsartat. Med den nya internationella flygplatsen i Sälen, som invigs i december, väntas tillväxten öka ytterligare. Totalt satsas närmare fem miljarder kronor inom turistbranschen under den närmaste tioårsperioden, med bland annat nya pistområden och liftanläggningar och flera nya hotell.
– Antalet invånare i Sälen är drygt tvåtusen, men under högsäsong har vi lika många människor som Västerås. Det är viktigt att det offentliga hänger med i utvecklingen med service och infrastruktur. Bland annat kommer vi nu att få ett tillskott på tio, tolv poliser, säger Hans Unander.
Kommunen samarbetar nära med industrin för att förebygga att den ökande turistströmmen orsakar trafikproblem. Exempelvis har man återupprättat järnvägsförbindelserna till Malungfors, så att så mycket som möjligt av godstrafiken kan gå på räls istället för på vägnätet.
Hand i hand med tillväxten i besöksnäringen växer även handeln. Nya livsmedelsbutiker etableras och nyligen invigdes två stora varuhus inom bygg och detaljhandel.
– Det blev en succé, med ett väldigt stort antal kunder. Vårt kundunderlag är betydligt större än kommunen och kunder reser hit från flera närliggande kommuner och Norge. Vi ser gärna att fler handlare etablerar sig här, säger Hans Unander.

Kompetensförsörjning
Den snabba tillväxten i Malung-Sälen skapar också utmaningar.
– Kompetensförsörjning och bostäder är två av våra stora framtidsutmaningar och något som vi arbetar mycket aktivt med. Vi samarbetar med regionen och näringslivet för att lösa kompetensbristen och försöker att gemensamt hitta lösningar för familjer som vill flytta hit. Dessutom för vi en dialog med Högskolan Dalarna om distansutbildning för att skapa möjligheter till kompetensutveckling i kommunen, berättar Hans Unander.
Kommunen för också en aktiv bostadspolitik och avsätter mark för såväl nya enfamiljshus som bostadsrätter och hyresrätter.
– Vi har väldigt många nya detaljplaner och det finns en stor vilja att investera i byggande, säger Hans Unander.
Han är själv född och uppvuxen i Malung och berättar att han under årens lopp har sett både uppgång och nedgång i kommunen. Nu är en spännande tid.
– Det var några tuffa år när kommunen förlorade viktiga industrier. Men det har vänt och idag är Malung-Sälen en riktig tillväxtkommun. Det är fantastiskt att få vara med om detta och se hur nya jobb och möjligheter skapas. Här finns en samarbetsanda och ett fokus på näringslivet alldeles oavsett partifärg och vi löser problem enkelt, smidigt och snabbt.

Malung-Sälens kommun

Malung-Sälens kommun är Dalarnas mest företagsamma kommun och belönades nyligen med utmärkelsen Årets Raket. Destination Sälenfjällen upplever stark tillväxt och är norra Europas största alpina skidområde och Nordens största turistområde med cirka två miljoner gästnätter per år och en årlig omsättning på cirka 2,5 miljarder kronor. Industriellt har kommunen traditionellt dominerats av sport-, skinn-, trävaruindustri och skogsbruk. Idag ökar företag inom branscherna byggindustri, handel och transport samt privata, personliga och kulturella tjänster.

www.malung-salen.se

Vellinge kommun i toppen på årets företagsklimatsranking

Christer Ekdahl, näringslivsutvecklare och Carina Wutzler (M), kommunstyrelsens ordförande i Vellinge kommun.
Christer Ekdahl, näringslivsutvecklare och Carina Wutzler (M), kommunstyrelsens ordförande i Vellinge kommun.
Vellinge är tillbaks i toppen på Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i Sverige.
– Vi tog till oss av förra årets svacka och har jobbat hårt med att förbättra bland annat handläggningstider och service till näringslivet, säger kommunstyrelsens ordförande, Carina Wutzler (M).

Vellinge klättrade hela tolv placeringar, från till fjortonde till andra plats, på Svenskt Näringslivs årliga ranking av företagsklimatet i landets 290 kommuner. Den starka klättringen har inte kommit per automatik. Under det gångna året har kommunens ledning arbetat hårt med olika förbättringsområden som framkom i enkäten till förra årets ranking.
– Vi tog till oss synpunkterna och har genom SKL:s program ”Förenkla – helt enkelt” arbetat med att utveckla kommunens kontakter med näringslivet samt skapa en större förståelse för företagens behov. Näringslivsrepresentanter har deltagit i utvecklingsarbetet där utgångspunkten har varit det som företagen själva anser vara viktigt för möjligheten att starta, verka och växa, berättar Carina Wutzler.
Digitalisering har varit en del av arbetet vilket bland annat resulterat i ett antal nya e-tjänster för restaurangnäringen i kommunen.
– Genom att förenkla och digitalisera våra ansökningar och registreringar har vi lyckats underlätta det administrativa arbetet för restaurangägare. Genom tjänsten Serverat kan de på ett enkelt ta fram checklistor och hitta annat stöd inför olika ansökningsförfaranden.

En väg in
Under det gångna året har kommunen även förstärkt bemanningen på näringslivssidan som nu består av två personer som arbetar dedikerat med företagen i Vellinge.
– Vi vill tydliggöra att det ska vara en väg in till kommunen. Företagare som kontaktar oss ska inte skickas runt mellan olika personer och avdelningar utan ha en kontaktperson som lotsar dem rätt redan från början. I grunden handlar det om att vi vill att företag ska välja Vellinge kommun när de står inför att etablera ett företag. För att klara det måste vi vara företagarvänliga och ha en tydlig approach.

Nära dialog
Målbilden är att företagen ska se kommunen som en samarbetspartner där man tillsammans skapar förutsättningar för ett bra näringslivsklimat.
– För att klara det måste vi tänka framåt, annorlunda och ha en nära dialog med företagen. Det är de som står för innovationen, vår uppgift som kommun är att ge dem rätt förutsättningar, fastslår Carina Wutzler.
Vellinge är också en kommun som är positiv till att privata företag driver till exempel skolor, hemtjänst och annan traditionell, kommunal service.
– Vår inställning är att vi inte ska konkurrera med näringslivet och ser därför gärna att det finns företag som utför dessa tjänster, utan att för den skull ge avkall på några kvalitetskrav, tvärtom.

Utmaningar
En utmaning för framtiden är kollektivtrafiken och infrastrukturen i stort.
– Vellinge kommun har ett fantastiskt geografiskt läge, med närhet till kontinenten, hamnen i Trelleborg och inte minst till arbetsmarknad, högskolor och universitet i Malmö och Lund. Men det gäller att infrastrukturen hänger med och byggs ut så att den konkurrensfördel vi har idag inte försvinner. Därför har kommunen en aktiv dialog med Region Skåne och Trafikverket kring dessa frågor.
En annan framtidsutmaning är stigande havsnivåer.
– Visst, det ligger långt i fram i tiden men om företagare ska våga satsa på Vellinge måste de kunna lita på att vi arbetar för att få fram lösningar även på morgondagens utmaningar. En del av det arbetet är att utreda hur vi ska bygga skydd mot stigande havsnivå.
Hon påpekar att ett blomstrande näringsliv är en förutsättning för kommunens utveckling.
– De lokala företagen skapar inte bara arbetstillfällen och skatteintäkter, de bidrar också till att hålla samhället levande.
Att Vellinge nu är tillbaka i toppen på Svenskt Näringslivs ranking ser hon som ett kvitto på att verksamheten är på rätt väg.
– Det känns bra, men nu gäller det att inte bli nöjd och luta sig tillbaka. Vi måste fortsatt vara på tårna och jobba för att bli ännu bättre, fastslår Carina Wutzler.

Vellinge kommun
Vellinge kommun ligger mitt i den expansiva Öresundsregionen. Här har du nära till både naturen och en stor arbetsmarknad. Vellinge har några av Sveriges finaste stränder, nöjda invånare, ett välmående näringsliv och ett rikt kultur- och föreningsliv.

Sveriges främsta kommuner 2018

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat baseras främst på enkätsvar från företag i Sveriges 290 kommuner, men också på statistiska fakta från SCB. Det finns klara samband mellan en kommuns placering på rankinglistan och dess utveckling vad gäller befolkningstillväxt, antal jobb och skatteintäkter. Nedan presenteras de 30 främsta kommunerna på listan.

Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat 2018

+/- Kommun 2018 2017 2016
0 Solna 1 1 1
+12 Vellinge 2 14 4
+4 Höganäs 3 7 5
+2 Kävlinge 4 6 7
-3 Sollentuna 5 2 2
+3 Trosa 6 9 9
+1 Staffanstorp 7 8 11
+10 Partille 8 18 15
+1 Vårgårda 9 10 8
+6 Falkenberg 10 16 25
+47 Sundbyberg 11 58 22
-7 Danderyd 12 5 10
+7 Lomma 13 20 35
+12 Lekeberg 14 26 39
-11 Härryda 15 4 24
+14 Upplands-Bro 16 30 41
+11 Burlöv 17 28 20
-1 Upplands Väsby 18 17 6
+5 Grästorp 19 24 26
+17 Vaggeryd 20 37 33
+11 Ängelholm 21 32 16
+12 Värnamo 22 34 34
-11 Gnosjö 23 12 23
+11 Ydre 24 35 43
-12 Helsingborg 25 13 44
+26 Sorsele 26 52 91
-8 Mullsjö 27 19 21
-13 Markaryd 28 15 27
-8 Tranås 29 21 30
-8 Täby 30 22 12

Årets klättrare

Kommun Klättrat 2018 2017 2016 2015
Strömstad +89 106 195 187 179
Piteå +86 140 226 217 183
Skinnskatteberg +85 196 281 290 289
Perstorp +82 146 228 211 210
Berg +77 114 191 164 169
Hällefors +75 134 209 287 290
Kungsör +68 197 265 286 222
Boxholm +64 102 166 142 200
Skövde +58 57 115 67 69
Olofström +53 121 174 180 178

Bästa näringslivskommun/Län

Län Kommun Placering
Blekinge Olofström 121
Dalarna Rättvik 31
Gotland Gotland 253
Gävleborg Hofors 91
Halland Falkenberg 10
Jämtland Åre 107
Jönköping Vaggeryd 20
Kalmar Mönsterås 39
Kronoberg Markaryd 28
Norrbotten Boden 90
Skåne Vellinge 2
Stockholm Solna 1
Södermanland Trosa 6
Uppsala Knivsta 33
Värmland Sunne 36
Västerbotten Sorsele 26
Västernorrland Timrå 50
Västmanland Hallstahammar 92
Västra Götaland Partille 8
Örebro Lekeberg 14
Östergötland Ydre 24

The Factory – ett ekosystem av vad entreprenörer behöver

Mikael Wintzell, grundare och vd på Wellstreet framför innovationshubben The Factory. Foto: Annika Derwinger Falkuggla
Mikael Wintzell, grundare och vd på Wellstreet fram­för innovationshubben The Factory. Foto: Annika Derwinger Falkuggla
I samverkan med bolaget Wellstreet och Centria Fastigheter siktar Sollentuna kommun på att 2019 lansera en stimulerande miljö för innovation och entreprenörskap för såväl startuper som etablerade bolag.

Under 2019 kommer innovationshuben The Factory att lanseras i Sollentuna kommun. Läget är strategiskt placerat mellan Arlanda och Stockholm stad, och vid lanseringen kommer hubben att bli Nordens största innovationsmiljö.
– Det är ett spännande koncept med fokus på att bli en naturlig samlingspunkt för många av Sollentunas företagare såväl som en digitaliseringshubb för framtidens företag. Det är glädjande att Wellstreet har valt Sollentuna som plats för sin etablering och vi ser fram emot ett gott samarbete, säger Henrik Thunes (M), kommunstyrelsens ordförande i Sollentuna kommun.
Enligt Mikael Wintzell, grundare och vd på Wellstreet, är detta en av många lösningar på problemet med Stockholms innerstadsfokus och ett sätt att hjälpa entreprenörer och bolag i stor skala, integrerat med verksamheter som finns innanför tullarna.
– The Factory kommer att erbjuda arbetsmiljöer med en framväxande infrastruktur av absolut toppklass i en kommun som omfamnar näringslivet och som tidigt förstått samhällets behov av olika boendeformer i anslutning till hög kvalitet och tillgänglighet i skola, vård och omsorg. Med The Factory som bas kan våra entreprenörer och övriga hyresgäster erbjudas och erbjuda en plattform för sann work-life balance, säger Mikael Wintzell.

Tror på ett inkluderande Stockholm
The Factory ska alltså bli den självklara miljön för innovation och entreprenörskap och med hela 1 500 angränsande höghuslägenheter i nya stadsdelen Södra Häggvik utformar Sollentuna ett samhälle i vilket man kan både bo, studera och jobba utan att behöva resa långt. Utöver Wellstreets egna verksamhet kommer det även att finnas plats för upp till 100 startupbolag, en digital skola, vc-bolag, medelstora techbolag, gym, barnområde, samt restaurang i huset.
– Vi tror på ett inkluderande Stockholm där hela regionen finns med för att växa det digitala entreprenörskapet. Det innebär dock inte att alla behöver verka i regionens absoluta nav. Därför breddar vi vår verksamhet med ett antal affärsområden i syfte att erbjuda en plattform innehållande ett ekosystem av allt en entreprenör behöver för att realisera sina drömmar, säger Mikael Wintzell.

Breddar med ett antal affärsområden
De affärsområden som omfattas av den nya satsningen inkluderar att investera i startups i tidiga skeden, hittills 42 bolag sedan starten och att göra investeringar på upp till 5 miljoner kronor per ticket på två nivåer, “Seed” för startups i idéstadie och “Growth” för bolag med nyligen lanserad produkt där det finns potential för optimering, skalbarhet och internationalisering, såväl som en tydlig väg till kassaflödespositivitet.
Satsningens andra ben innebär att göra större investeringar på 10-30 miljoner kronor per ticket tillsammans med en handfull familjekontor och entreprenörer, med fokus på etablerade bolag där det behövs kapital för att nå nya marknader eller för att fortsätta tillväxten på ett sunt sätt.
I tredje hand finns också målet att stötta i resan mot marknadslansering och global tillväxt. Satsningen drivs av ett 40-tal anställda i it-utvecklingsbolag, bokföring, UX och e-handelsspecialister. Bolagen marknadsför sig under egna varumärken, är tillgängliga för externa uppdrag och är lönsamma.

Snabbt ut på marknaden
Sist men inte minst erbjuder Wellstreet större företag innovation-as-a-service med ett globalt perspektiv baserat på en beprövad metodik och process för att ta saker från idé till verklighet på kort tid med en unik kombination av det strategiska och det taktiska. Här erbjuds mycket mer än bara konsulttimmar och strategisk rådgivning. Fokus ligger på uppdrag såsom att starta innovationslab för att öka innovationstakten i existerande bolag eller att sätta upp deras investeringsarm. Som en del av detta har man även knutit till sig några externa rådgivare. Bland dessa finns tungviktare som Konrad Bergström, Sofi Fahrman och Tuva Palm.
– Det vi är i dag och vill vara i större skala är en plattform som innehåller ett ekosystem av allt en entreprenör behöver för att realisera sina drömmar och bygga bolag som snabbt kan komma ut på marknaden. Vi finns till för att hjälpa entreprenören och bolagen i vår sfär att göra färre misstag och fler rätt snabbare, avslutar Mikael Wintzell.

Henrik Thunes (M), kommunstyrelsens ordförande i Sollentuna kommun. Foto: Sollentuna kommun / Erja Lempinen
Henrik Thunes (M), kommunstyrelsens ordförande i Sollentuna kommun. Foto: Sollentuna kommun / Erja Lempinen

Näringslivssatsningar höjde Piteå kommun 86 placeringar

Foto: Piteå kommun
Foto: Piteå kommun
På mindre än ett år har Piteå kommun klättrat 86 placeringar i Svenskt näringslivs näringslivsranking. Framgången är ett resultat av riktade satsningar på konstruktiv dialog och samverkan, och en engagerad kommun som blickar mot framtiden.

Då Peter Palmqvist tillträdde som näringslivschef i Piteå kommun i januari i år, lämnade kommunens placering i Svenskt näringslivs näringslivsranking en hel del att önska, men genom fokuserat arbete och aktiva satsningar från både kommunens näringslivsavdelning och politiker har situationen förändrats radikalt.
– Våra politiker har satt näringslivsfrågorna på agendan som ett prioriterat område och våra gemensamma satsningar har verkligen gjort skillnad. I årets undersökning har vi klättrat hela 86 placeringar. Det är naturligtvis oerhört glädjande och visar att vi är på rätt väg, fastslår Peter.

Uppskattade möten
På näringslivsavdelningen möter man regelbundet företag från olika branscher i kommunen. Men i år har man satsat lite extra på att göra det tillsammans med politiker och tjänstepersoner från olika förvaltningar i den kommunala organisationen. Målet har varit att få till en öppen dialog för att få veta vad företagen tycker och tänker om allt från rådande näringslivsklimat till om det var något konkret ärende man ville få hjälp med.
– Jag har varit verksam i andra kommuner förut och kom hit med öppna sinnen utan att egentligen veta vad Piteås näringsliv hade för tankar och funderingar. Och vi kan konstatera att våra möten har varit väldigt uppskattade. Genom att träffas och föra dialog löser man så mycket. Och visst finns det ett och annat som behöver fixas, men på det stora hela är många företag relativt nöjda vilket också har varit bra för oss som dagligen jobbar med näringslivsfrågor att få reda på.

Stark och attraktiv kommun
Så numera är konstruktiv kommunikation mellan kommun och näringsliv en kontinuerlig punkt på dagordningen. Förutom regelbundna företagsbesök har det också under året anordnats diskussionsforum och workshops för ökad samverkan. Syftet har varit att lyfta aspekter som är viktiga för både företagen och för Piteå med det gemensamma målet att skapa ett livskraftigt näringslivsklimat och en stark och attraktiv kommun.
– Vi har ett starkt näringsliv som vågar ta för sig och många företag med verklig spetskompetens, framförallt inom cleantech, bioenergi och skogsnäring vilket sätter Piteå på kartan. Och just nu har vi ett rejält tryck från företag som vill etablera sig i Piteå. Vi har ett stort attraktivt industriområde som ständigt utvecklas alldeles vid vår hamn som idag har blivit ett växande transportnav för regionen.
Bara några mil från Piteå centrum pågår ett annat projekt som många kanske inte känner till men som är i mångmiljardklassen. Området heter Markbygden och där pågår nu byggnationen av en av de största vindkraftsparkerna i Europa. Totalt ska 1 100 vindkraftverk sättas upp och fullt utbyggt kommer Markbygden producera ungefär 10 TWh varje år, tillräckligt för att ge ström åt 400 000 hushåll för ett helt år. Förutom att vindkraftsparken kommer att generera arbetstillfällen innebär projektet också att kommunen utmärker sig som en stark industriort, och det redan idag rådande intresset för etableringar kommer bara att öka med tiden.
– Naturligtvis blir det då centralt för oss att underlätta och främja både etablerade och nya aktörer. Men det är inte bara inom industrin som det sker en utveckling. Vi har också en besöksnäring som blomstrar med många privata krafter som driver Piteå framåt. Vi är en populär semesterort bland annat på grund av Pite Summer Games, som är en av världens största fotbollsturneringar för ungdomar och så självklart Pite Havsbad, Norrlands riviera, som för övrigt slog besöksrekord för tredje sommaren i rad. Piteå är alltså inte bara en stad för näringslivet, utan också en attraktiv kommun att bo i, leva i, och besöka.

Satsar för framtiden
Peter säger att responsen på den förbättrade rankingen har varit mycket positiv, vilket i sig blir ett kvitto på att det intensiva arbetet har gett resultat, men han betonar också att det gäller att inte luta sig tillbaka och vara nöjd.
– När ekonomin överlag går som tåget är det bara att hänga på; utmaningen kommer istället när vindarna vänder. Därför fortsätter vi med att vara ännu mer synliga ute bland företagen och ytterligare stärka de samarbeten som finns. Vi måste också fortsätta vårt gemensamma arbete med att skapa en attraktiv kommun, med nya bostadsområden, ett aktivt kulturliv och utmärkt välfärd – det ökar möjligheterna till kompetensförsörjning för företagen och leder förhoppningsvis till att vi kan bli ännu fler pitebor. Det är självklart en lång process, men jag ser bara positivt på framtiden, avslutar Peter.

Peter Palmqvist, näringslivschef i Piteå kommun. Foto: Maria Fäldt
Peter Palmqvist, näringslivschef i Piteå kommun. Foto: Maria Fäldt

Piteå kommun
Piteå ligger vid Bottenvikens kust, mitt emellan Skellefteå och Luleå. Det bor cirka 42 100 människor i kommunen, som är känd för sin gemytliga atmosfär. Här samsas producerande industri med besöksnäring, handel och evenemang och man satsar lika mycket på att utveckla näringslivet som det verkliga livet. För det är hit man kommer när man kommer hem.

Piteå kommun
Tel. vxl: 0911-69 60 00
www.pitea.se

Så blev Halmstads kommun en av årets superkommuner

Storgatan i Halmstad. Foto: Anders Andersson
Storgatan i Halmstad. Foto: Anders Andersson
I kategorin Städer/stadsnära kommuner tog Halmstad hem Dagens Samhälles utmärkelse Årets superkommun. Priset är ett resultat av ett kontinuerligt kvalitetsarbete med kommunens utveckling och en tydlig vision om hur Halmstad ska växa i framtiden.

Dagens Samhälles prestigefyllda superkommuner utses efter en bedömning av 75 noggrant utvalda variabler fördelade på elva kategorier, som alla utgör tydliga och viktiga kommunala värdemätare inför framtiden. För Halmstad var utnämningen otroligt hedrande och en bra sporre inför det fortsatta arbetet.
– Att bli en superkommun är en stolthet för både våra invånare och för alla medarbetare som har bidragit, men vårt mål har alltid varit att skapa en blomstrande kommun med goda förutsättningar för både näringsliv, kulturliv, akademi och medborgare. Utmärkelsen är en bra bekräftelse på att vårt arbete har gett resultat, så att vi vet att vi är på rätt väg, säger Jonas Bergman (M), kommunstyrelsens ordförande.

150 000 invånare vid 2050
Utnämningen baseras på hur kommunerna historiskt har presterat inom de olika kategorierna och tar även hänsyn till en förväntad utveckling inom en mängd olika områden. Halmstads resultat är övergripande höga och Jonas betonar att det är resultatet av många års framsynt och långsiktig planering. En grundpelare i det strategiska arbetet har varit den tillväxtvision som ligger till underlag för beslut och satsningar inom kommunen; år 2050 ska Halmstad ha 150 000 invånare, och kommunen genomför en mängd satsningar inom olika områden för att nå sitt mål.
– Vi har en mycket gynnsam demografi med många människor som är mitt i livet och som vill vara med och bidra till att utveckla näringsliv och arbetsmarknad. Samtidigt ligger vi i det nationella toppskiktet vad gäller utbyggnad av fiber och digital infrastruktur, säger Jonas.
Framgångarna inom digital infrastruktur är ingen slump – Halmstad driver idogt den digitala utvecklingen, bland annat genom ett stort nytt projekt på fyra år som syftar till att digitalisera och automatisera hela samhällsbyggnadsprocessen.

Samverkan är en nyckelfråga
En viktig faktor i kommunens framgångar är det starka samarbete som finns både med Region Halland och med regionens kommuner, och Jonas betonar att just satsningar på samverkan kommer att vara avgörande för fortsatt utveckling och tillväxt i hela Sverige. Som ett led i detta ansökte Halmstads kommun nyligen om medlemskap i Greater Copenhagen, en satsning som kraftigt flyttar fram kommunens positioner.
– Vi har utmärkta förbindelser både på marken och i luften till såväl Stockholm som Göteborg och Köpenhamnsregionen, men nu ska vi också bygga en ny hamn med färjeterminal och etablera en Stena line-förbindelse från Danmark. Det kommer att innebära oerhört stora nya möjligheter för såväl besöksnäringen som logistikbranschen och näringslivet i stort, inte minst för att en stor del av Sveriges bilimport går via Halmstad. Vi kommer också att kunna öka vår export av recyclingprodukter, vilket är mycket intressant.
Utvecklingen främjas ytterligare genom nära samarbete med högskolan inom en rad olika områden för att möta gemensamma utmaningar. Ett exempel är hur Halmstad ska utvecklas till en tillväxt- och kunskapsnod som studenter, invånare och företag söker sig till, ett annat är hur kommunen ska bli en bättre studentstad med goda fortsatta karriärmöjligheter efter studierna, vilket i sin tur borgar för en god kompetensförsörjning.

En levande stad med plats för alla
Kommunen satsar dock inte bara på näringsliv och akademi, utan på att utveckla en kommun att både leva, bo och arbeta i. Det finns sedan länge ett uttalat mål att göra Halmstad till en av Sveriges främsta kulturkommuner, något som ligger till grund för flera satsningar på kulturlivet, såsom en stor utbyggnad av Hallands Konstmuseum och ett nytt kulturhus som innebär fantastiska möjligheter för både kulturlivet och kulturskolan.
– Att skapa en attraktiv kommun är något som sker över tid och vi har utformat en tydlig väg framåt, där vi tar en aktiv roll i Halmstads utveckling. Det inkluderar även att bygga en levande stad med plats för alla, avslutar Jonas.

Jonas Bergman (M), kommunstyrelsens ordförande i Halmstad. Foto: Hallandsposten
Jonas Bergman (M), kommunstyrelsens ordförande i Halmstad. Foto: Hallandsposten

Näringslivsklimatet i Knivsta är bäst i Uppsala län

Pernilla Westerback, näringslivssamordnare i Knivsta kommun  och Lotta Wiström, ordförande för Knivsta Företagarförening.
Pernilla Westerback, näringslivssamordnare i Knivsta kommun och Lotta Wiström, ordförande för Knivsta Företagarförening.
Knivsta är nummer ett i Uppsala län enligt Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. I Knivsta drar politiker, tjänstemän och företagare åt samma håll och känner ett gemensamt ansvar för ett förbättrat företagsklimat. Entreprenörsandan är stark i kommunen, som ligger mitt i Sveriges främsta tillväxtregion.

– Vi är stolta över att ha skapat ett antal välfungerande forum och mötesplatser i nära samverkan med kommunens företag. Ett sådant exempel är gruppen Näringsliv i samverkan, där politiker, kommunala tjänstemän, företagare och företagsfrämjande organisationer regelbundet möts för att diskutera aktuella företagarfrågor, säger Pernilla Westerback, näringslivssamordnare i Knivsta kommun.
Knivstas strategiska läge nära Uppsala, Arlanda och Stockholm samt de goda kommunikationerna är det som företagarna här uppskattar mest enligt Svenskt Näringslivs ranking. I år klättrade Knivsta och placerade sig etta i länet och på plats 33 totalt, en förbättring med 14 platser sedan i fjol. I rankingen framgår också att företagarna i Knivsta tycker att kommunen i hög grad ger god service och vägledning.

Samarbete och god förståelse
– Vår målsättning är förstås att ständigt bli ännu mer attraktiv som företagskommun och att fler företag ska hitta hit. Här råder en stark framtidsanda och befolkningen växer stadigt. Vi arbetar kontinuerligt för att förbättra servicenivån gentemot kommunens företag och placerar företagarfrågor allt högre på agendan, säger Pernilla Westerback.
– Samarbetet mellan kommunen och företagarföreningen har blivit betydligt bättre över tiden. Nu bedriver vi tillsammans ett kontinuerligt arbete med återkommande gemensamma träffar, forum och mötesplatser. Jag upplever att det finns en god förståelse från båda håll för respektive parts förutsättningar och prioriteringar, säger Lotta Wiström, ordförande för Knivsta Företagarförening.

Välbesökta gemensamma företagsaktiviteter
En öppen dialog mellan företag och kommunen samt en känsla av att kommunen ständigt strävar efter att förbättra samverkan och service gentemot företagen är två framgångsfaktorer bakom Knivstas fina placering i Svenskt Näringslivs ranking.
– Vår placering i rankingen är ett kvitto på att vi tillsammans arbetar i rätt riktning. Det märks inte minst på att uppslutningen på företagarföreningens och kommunens gemensamma företagsaktiviteter och träffar har blivit betydligt bättre, säger Lotta Wiström.

Knivsta kommun
Knivsta är en tillväxtkommun med en påtaglig framtidsanda. Kommunens unika läge i Arlandaregionen gör att företagen hamnar mitt i Sveriges största arbetsmarknadsregion där företagen verkar över kommungränserna. Knivsta kommun välkomnar nystart och nyetableringar av företag i kommunen. Vi strävar efter att i möjligaste mån underlätta hanteringen, exempelvis i samband med bygglov, för att göra processen så effektiv och smidig som möjligt.

Knivsta kommun
Centralvägen 18
741 75 Knivsta
Tel: 018-34 70 00
www.knivsta.se

Bromölla – en av årets klättrare!

Maria Block, näringslivs­utvecklare och Per-Anders Green, näringslivschef i Bromölla kommun. Foto: Joachim Persson, rejophoto
Maria Block, näringslivs­utvecklare och Per-Anders Green, näringslivschef i Bromölla kommun. Foto: Joachim Persson, rejophoto
Bromölla klättrade 82 placeringar på Svenskt Näringslivs senaste ranking och därmed blev kommunen ”Årets Raket” i Skåne. Mer resurser, ökad synlighet och fler mötesplatser är sannolikt tre av anledningarna till detta avsevärda lyft.

Det senaste året har präglats av nytänkande och kreativitet inom näringslivsutveckling i Bromölla kommun. Förutsättningar har skapats för att göra en bra kommun bättre och bland annat har näringslivschefen fått en kollega i form av en nyanställd näringslivsutvecklare. Närvaron på sociala medier har kraftigt stärkts, dialogen med företagen har utökats och förbättrats och flera satsningar på näringslivet har gett mycket god respons.
– Vi har verkligen växlat upp det senaste året. Inte nog med att vi tydligare synliggör våra initiativ utan vi har även skapat fler plattformar för företagare att mötas och nätverka. Det är när man träffas som det händer, säger Per-Anders Green, näringslivschef i Bromölla.
– Att vi numera är två på näringslivsenheten har gjort stor skillnad, och det har gett oss chansen att också fördjupa oss i fler frågor. Handelsutveckling och integration är exempel på sådana, fortsätter han.

Den lilla kommunens styrka
Han får medhåll av näringslivsutvecklaren Maria Block, som betonar att Bromölla har utmärkta förutsättningar att skapa bra och nära relationer med näringslivet, i synnerhet på grund av sin mindre storlek.
– Vi har den lilla kommunens styrka och satsar på att vara familjära och tillgängliga. Det ska vara enkelt att nå oss och vi vill möta våra företag på plats, något som kan vara svårare för en större kommun. I nuläget arbetar vi på tre grundläggande spår: att få våra redan etablerade företag att frodas och må bra, att underlätta för nyföretagande såväl på kort som på lång sikt samt att skapa bra förutsättningar för nyetableringar.

Regional samverkan
Mycket är på gång i kommunen i form av breda temamöten, riktade aktiviteter, dialog med kommunens skolor för att uppmuntra till ungt entreprenörskap och utvecklad samsyn kring exempelvis handelsfrågor.
– Vi satsar allt mer på regional samverkan inom Skåne Nordost och även gentemot Blekinge. Kommungränserna spelar allt mindre roll för näringslivet. Arbetsmarknaden är regional och vi vinner på att spela ihop. En stark region ger starka kommuner och vi vill inte minst verka för att företagen också allt mer finner regionala nätverk, betonar Per-Anders.
– Vår strategi för att vidareutveckla växer fram sakta men säkert ju mer vi samverkar. Detta gör att vi blir allt bättre på att identifiera vilka insatser vi behöver satsa på.
Vi fortsätter på inslagen väg och tänker gå från klarhet till klarhet, avslutar Maria.

Bromölla kommun
Bromölla kommun ligger i nordöstra Skåne vid gränsen mot Blekinge. Bromölla har en lång och stark tradition inom tillverkningsindustrin. Näringslivet präglas av såväl tradition som förnyelse, och det lokala utvecklingsarbetet bedrivs i nära samarbete med företagen.

Kontakt:
Per-Anders Green, Näringslivschef
Tel: 0456-82 22 72
E-post: per-anders.green@bromolla.se

Maria Block, Näringslivsutvecklare
Tel: 0456-82 22 06
E-post: maria.block@bromolla.se
www.bromolla.se/naringsliv

Sollentuna har ett av Sveriges bästa företagsklimat

Arne Wallström, vd för Helenius Ingenjörsbyrå. Foto: Petter Karlberg / KARLBERG media AB
Arne Wallström, vd för Helenius Ingenjörsbyrå. Foto: Petter Karlberg / KARLBERG media AB
Sollentuna är en av Sveriges företagsvänligaste kommuner. Det visar inte minst den stadiga topplaceringen i Svenskt Näringslivs ranking.
– Det fina resultatet är frukten av mycket medvetet arbete med dessa frågor, säger Henrik Thunes, kommunstyrelsens ordförande.

Henrik Thunes, kommunstyrelsens ordförande i Sollentuna. Foto: Sollentuna kommun / Erja Lempinen
Henrik Thunes, kommunstyrelsens ordförande i Sollentuna. Foto: Sollentuna kommun / Erja Lempinen
Sollentuna kommun hamnade återigen bland de främsta i Svenskt Näringslivs ranking där företagen själva får ge sin syn på det lokala företagsklimatet. Bakom framgången ligger en mycket medveten satsning på att göra det enkelt, effektivt och smidigt att driva företag i kommunen. Ett konkret exempel är den digitala Tillståndsguiden.
– Här har vi har samlat all den information som företagare kan tänkas behöva för att söka olika tillstånd från kommunen. En del av kommunens kontaktcenter servar våra företag så att de snabbt och enkelt ska kunna komma i kontakt med tjänstemän och handläggare av olika frågor som sorterar under kommunens verksamhet, berättar Henrik Thunes.
Näringslivsluncher där kommunens företagare bjuds in till arrangerade program och företagsbesök är andra viktiga delar i arbetet.
– Ett par gånger varje månad gör vi företagsbesök för att få en bättre förståelse för företagens vardag. Andra gånger arrangerar vi halvdagar då hela kommunstyrelsens arbetsutskott gör företagsbesök för att lära känna ett företag och dess behov, förklarar Henrik Thunes.

Nära dialog
Arne Wallström, vd för Helenius Ingenjörsbyrå som grundades 1965, skriver gärna under på att hans verksamhet verkar i en mycket företagsvänlig kommun.
– Jag har arbetat i företaget i 23 år, samarbetet med kommunen har genomgående präglats av stor lyhördhet och snabbhet. Under de gångna åren har vi vid ett flertal gånger fått besök från kommunrepresentanter där enda anledningen varit att de vill höra hur läget är och om det är något vi skulle behöva hjälp med. Det måste vara unikt.
Under de mer än 50 år som Helenius Ingenjörsbyrå, konsulter inom energi, inomhusklimat och projektledning, verkat i kommunen har verksamheten gått från sex anställda till dagens nära 80 medarbetare.
– Min erfarenhet är att alla processer löper mycket enkelt, snabbt och smidigt, säger Arne Wallström.
Att kommunen bjuder in till diskussion kring olika frågor som till exempel trygghet och säkerhet är något som Arne Wallström ser som mycket positivt.
– När något dyker upp är de snabba på att gå från ord till handling, man får aldrig svaret att de ska börja med att göra en utredning. Här är det både mycket snack och mycket verkstad.
Arne säger att han varmt kan rekommendera andra företagare att etablera verksamhet i kommunen.
– Sollentuna är en av de bästa kommuner man kan verka i. De har ju fått flera utmärkelser och jag kan med egen erfarenhet säga att det ligger mycket arbete bakom de framskjutna placeringarna. Här finns en stor öppenhet och närhet mellan näringsliv och offentlig sektor, vi behöver hjälpas åt för att det ska bli riktigt bra och det är en stor anledning till att företagandet fungerar så smidigt här i kommunen.

Anna Hamberg, näringslivschef i Sollentuna. Foto: Sollentuna kommun / Erja Lempinen
Anna Hamberg, näringslivschef i Sollentuna. Foto: Sollentuna kommun / Erja Lempinen
Ständig förbättring
För att fortsätta ligg i topp och ta höjd för framtiden arbetar kommunen på alla fronter för att ytterligare förbättra företagsklimatet.
– Vi tror på att arbeta metodiskt med både externa och interna insatser. Vi genomför nu en stor satsning på en intern kurs i service och bemötande. Programmet omfattar 130 personer med representation från alla våra kontor. Syftet är att skapa förståelse för hur vårt näringsliv ser ut, vad företagen har för behov och hur vi kan bemöta och serva dem på bästa sätt, säger Anna Hamberg, näringslivschef.
Om tio år har Sollentuna Sveriges bästa företagsklimat och redan inom ett par år är siktet inställt på att Sollentuna ska hamna högst upp i rankingen.
– Ett bra företagsklimat skapar tillväxt, arbetstillfällen och skatteintäkter. På så vis säkerställer vi hela kommunens framtid och får in pengar som kan satsas på välfärd och på att utveckla kvalitet och effektivitet i våra egna verksamheter. Att vi idag rankas som Sveriges näst bästa företagarkommun ser vi som ett välkommet kvitto på att vi är på rätt väg, fastslår Henrik Thunes.