Etikettarkiv: SKL

Kommunerna behöver stöd från staten för att hantera bostadsbristen

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock

Bostadsbristen är sedan länge ett faktum i många av Sveriges kommuner. SKL arbetar för att stötta kommunerna i deras bostadsbyggande och strävar även efter att påverka den statliga bostadspolitiken. En av de viktigaste faktorerna för att komma tillrätta med bostadsbristen är, enligt Jan-Ove Östbrink, bostadspolitisk expert på SKL, att staten axlar rollen som en aktiv medspelare och partner till kommunernas bostadspolitik.

Jan-Ove Östbrink, bostadspolitisk expert på SKL.
Jan-Ove Östbrink, bostadspolitisk expert på SKL.

– Bostadsbristen får konsekvenser på många nivåer, både för individen och för den ekonomiska tillväxten. Många människor har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden, medan andra har svårt att flytta till en annan kommun för att exempelvis söka jobb eller studera eftersom de helt enkelt inte får tag på någon bostad, säger Jan-Ove Östbrink.

”Vi strävar efter att skapa bästa möjliga förutsättningar för kommunernas bostadsbyggande”

Väl fungerande samarbete underlättar
– Kommunerna kan förstås öka bostadsbeståndet genom att bygga via sina kommunala bostadsbolag, men de kan också göra mycket för att skapa rätt förutsättningar för privata byggherrar. En sak som visat sig vara framgångsrik är också att kommuner vässar sina organisationer genom att kommunicera ett enhetligt och tydligt budskap kring den övergripande visionen med bostadsbyggandet, säger Jan-Ove Östbrink.
Ett välfungerande samarbete med byggbranschen och inom kommunen samt en tydligt kommunicerad utvecklingsplan och vision är andra framgångsfaktorer för kommuner som lyckats väl med bostadsbyggandet.
– Vi strävar efter att skapa bästa möjliga förutsättningar för kommunernas bostadsbyggande genom att undanröja olika former av statliga hinder. Ett problem är att staten har antagit en väldigt passiv roll i den svenska bostadspolitiken. Vi vill se en betydligt mer aktiv stat och ett återupprättande av en statlig bostadspolitik som tar ett helhetsgrepp, säger Jan-Ove Östbrink.

Ekonomiska incitament behövs
Statens viktigaste uppgift är enligt honom att dels undanröja juridiska hinder för kommunernas bostadspolitik och dels att erbjuda ekonomiska incitament som skapar förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande, en ökad rörlighet på bostadsmarknaden och för att erbjuda alla goda bostäder.
– Det är viktigt att såväl statliga myndigheter som länsstyrelser gör gemensam sak med kommuner snarare än att enbart anta myndighetsrollen och motarbeta dem i deras strävan att lösa bostadsbristen, säger Jan-Ove Östbrink.

Bengt Fardelius, chef för affärsutveckling på BoKlok.
Bengt Fardelius, chef för affärsutveckling på BoKlok.

Underlätta för de med vanlig plånbok
– Kommunerna har det yttersta ansvaret för bostadsförsörjningen. Samtidigt behöver de ha rätt förutsättningar för att ta sitt ansvar för att komma till rätta med bostadsbrist, exempelvis att undanröja målkonflikter mellan olika lagstiftningar och tydliga spelregler för stöd för bostadsbyggandet. En nyckelfråga för oss aktörer är tillgången på planlagd mark med rätt förutsättningar för bostadsbyggande, säger Bengt Fardelius, chef för affärsutveckling på BoKlok, som profilerat sig genom att bygga bostäder för människor med vanliga inkomster, ett prissegment där bostadsbehovet är stort.

”Vi behöver en mångfald av bostadstyper i olika prisklasser”

Driv inte upp markpriserna
– Tillgången på mark som kommunen själv förfogar över varierar mycket mellan olika kommuner. Som markägare bör kommunen ställa sig frågan om man ska bidra till att driva upp markpriserna genom budgivning på marken eller om man ska bedriva en markanvisningspolitik som istället främjar ett bostadsbyggande i enlighet med kommunens bostadsförsörjningsprogram. Det kan man göra genom att ha fast pris på marken och använda andra kriterier, som boendekostnad vid markanvisningar, säger Bengt Fardelius.

Sträva efter mångfald
En stor del av den byggbara marken ägs av privata aktörer. Men genom det kommunala planmonopolet har kommunerna ändå stora möjligheter att påverka vilken typ av bostadsbebyggelse man vill prioritera. De senaste åren har trenden varit att förtäta städerna, vilket ofta är resurskrävande för kommunernas planavdelningar. Förtätningsprojekt resulterar dessutom ofta i dyra bostäder.
– Vi behöver en mångfald av bostadstyper i olika prisklasser. På senare år har många kommuner prioriterat bort planläggning i städernas utkanter där byggherrar har möjlighet att bygga prisvärda hyres- och bostadsrätts­lägenheter där människor har råd att bo, säger Bengt Fardelius.
Planlagd mark är idag en bristvara i många kommuner, vilket lett till stigande markpriser. Kommuner som är duktiga på att planlägga så de har tillräckligt med planlagd mark kan istället hålla nere markpriserna.
– Jag vill uppmana kommuner att inte medverka till att driva upp markpriserna. Stigande markpriser drabbar i slutänden konsumenten. Styr istället utifrån vilken typ av bostäder som efterfrågas och sträva efter att ha en bredd i de detaljplaner som tas fram och den typ av bostäder som byggs, säger Bengt Fardelius.

Helhetsperspektiv effektiviserar försörjningskedjan

Gustav Blomberg, affärsrådgivare inom offentlig upphandling och inköp på Affärs-Concept
Gustav Blomberg, affärsrådgivare inom offentlig upphandling och inköp på AffärsConcept

Upphandling är ett viktigt verktyg för att nå politiska mål, men ofta saknas resurser för att arbeta strategiskt längs hela försörjningskedjan. AffärsConcepts affärsrådgivare har spetskompetens inom upphandling i offentlig sektor och stöttar sina kunder genom stort affärsfokus och juridisk kompetens.

– När vi engageras som konsulter strävar vi alltid efter att skapa oss en bild av de mål som ligger till grund för den aktuella upphandlingen. Vi arbetar med upphandlingar där den bakomliggande idén och tanken är avgörande, säger Gustav Blomberg, affärsrådgivare inom offentlig upphandling och inköp på Affärs-Concept.
– De utmaningar som offentlig sektor står inför genererar ofta ett behov av innovation. Oavsett vilka mål en offentlig organisation strävar mot behöver man fånga upp andra perspektiv och nytänkande. Externa aktörer är ofta en förutsättning för en välfungerande verksamhet. En strategisk upphandlingsprocess som utgår från ett helhetsperspektiv och inkluderar politiska mål är en viktig förutsättning för framgång, säger Charlotte Murray, biträdande Affärsområdeschef på AffärsConcept.

Charlotte Murray, biträdande Affärsområdeschef på AffärsConcept.
Charlotte Murray, biträdande Affärsområdeschef på AffärsConcept.

Kontinuerlig leverantörsdialog
Charlotte Murray förespråkar en dialog med externa leverantörer såväl inför som under och efter en upphandling. Deras expertis utgör ofta en värdefull resurs som kan tillföra mycket värde i upphandlingsprocessen och för resultatet. Den typen av samverkan tar även tillvara det kunskapsövertag som leverantörer ofta har, och bidrar därför till en mer jämlik affärsrelation präglad av tillit och lojalitet.
Gustav Blomberg betonar att själva upphandlingsmomentet bara är en del av hela den strategiska försörjningsprocessen. Exempelvis förstudie, målanalys och uppföljning är minst lika viktiga funktioner.
– Uppföljning är kritiskt för att säkerställa att man verkligen får det man behöver och efterfrågar. Det är viktigt att systematiskt följa upp ställda krav, annars finns en risk att marknaden anpassar sig till att kraven inte följs upp. Det handlar om att ta kontroll över vad som ska upphandlas, säger han.

Helhetsperspektiv lönar sig
Upphandlingsverksamheten befinner sig ofta i en svår position där ett fåtal medarbetare ska genomföra ett stort antal upphandlingar. Det är inte ovanligt att de enbart tar emot beställningar, utan att få hela bilden av de bakomliggande politiska målen och drivkrafterna. Då gäller det att frigöra resurser till de mest komplexa upphandlingarna som kräver ett stort engagemang. Det systematiska arbetssätt som AffärsConcept förespråkar fokuserar på ett holistiskt perspektiv som omfattar hela kedjan i en välfungerande försörjningsprocess, från mål och styrning till behovsformulering och uppföljning.
AffärsConcept medverkar ofta i komplexa upphandlingar där de, förutom att bidra med sin expertkunskap inom inköp, arbetar i nära samarbete med beställaren. I arbetet ingår även att koordinera och föra dialog med den expertis som identifierats som nödvändig både på beställar- och leverantörssidan.
– Det bästa sättet att få ut mesta möjliga av vår kompetens är att involvera oss tidigt i komplexa och särskilt krävande upphandlingar snarare än att se oss som enbart ett par extra händer i samband med arbetstoppar, säger Charlotte Murray.

SKL Kommentus / AffärsConcept

AffärsConcept är ett konsultbolag, inom Kommentuskoncernen, som erbjuder strategisk rådgivning, stöd och utbildning inom offentlig upphandling och inköp.
AffärsConcept är verksamma i hela landet och har kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö.

www.sklkommentus.se/om-vara-upphandlingskonsulttjanster/

Digitalisering handlar om verksamhetsutveckling

Torbjörn Larsson, ordförande för KommITS och John Torgersson, vd för Pulsen Integration.
Torbjörn Larsson, ordförande för KommITS och John Torgersson, vd för Pulsen Integration.
– Digitalisering handlar inte om teknik utan om verksamhetsutveckling. För att effektivisera offentlig sektor måste processerna ses över. Digitaliserade lösningar är tillsammans med omorganisationer och andra åtgärder viktiga verktyg i det arbetet, säger Torbjörn Larsson, ordförande KommITS.

Regeringens ambition är att statliga myndigheter, kommuner och landsting ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter för att skapa en effektiv offentlig sektor.
– I grunden handlar det om en gigantisk verksamhetsutveckling. Idag talar alla om automation som något nytt men faktum är att it-avdelningar sedan länge har jagat automation i syfte att effektivisera driften av olika interna system. Skillnaden är att efterfrågan på automatisering numera kommer från ledningshåll, säger Torbjörn Larsson.
En av automationens främsta drivkrafter inom offentlig sektor är demografiförändringarna som kommer att ge en framtid där färre människor ska stödja fler och med mindre medel.
– Att göra något åt den egna verksamheten är ett måste, och automation av vissa monotona processer kan vara en åtgärd av flera. Viktigast är att se över helheten; vissa bitar kanske man löser genom en omorganisation eller liknande. Men mycket kommer att handla om att sätta in någon form av robot eller en enkel e-tjänst istället för ett kundcentrum, till exempel.

Integration
Att skapa en enkel e-tjänst för kommuninvånare är en sak, men att i nästa steg koppla tjänsten till en myndighet eller annan aktör, blir ofta övermäktigt för en liten kommun.
– Dels för att det är dyrt och dels för att det är svårt att få tillgång till myndigheters IT-system. Här finns idag flera olika statliga initiativ som till exempel Sambruk, Inera och DIGG som kommer att försöka hjälpa till med integration och sammankoppling.
Ett lysande exempel är, enligt Torbjörn Larsson, SSBTEK, SammanSatt BasTjänst för Ekonomiskt Bistånd, som ägs och förvaltas av SKL. Tjänsten gör det möjligt för en kommun att via sitt verksamhetssystem få information från statliga myndigheter och organisationer. Informationen används till prövning av biståndsansökningar. Över 90 procent av Sveriges kommuner är anslutna till SSBTEK som varje år besvarar cirka fem miljoner frågor.
– Det behövs fler liknande lösningar inom andra områden. Förutom ren effektivisering handlar det om likvärdighet. Det ska inte vara bättre att bo i en kommun än en annan för att handläggare är snälla eller har mer pengar att röra sig med. Därför är dessa centrala initiativ viktiga. Här kan även små kommuner med begränsad budget göra stora vinster, fastslår Torbjörn Larsson.

Grundbult
John Torgersson, vd för Pulsen Integration, är inne på samma linje.
– Hittills har digitalisering inom offentlig sektor handlat om att hitta en tillämpning för att lösa något problem vilket inte i sig är någon utmaning. Det finns många som kan ta fram en tillämpning till nästan vilken idé som helst; utmaningen är att få allt att fungera som en helhet.
Steg ett är enligt John Torgersson att ta kontroll över informationen och att tänka integration redan från början.
– Vad vill vi tillhandahålla, vad vill vi exponera och vilken information är viktig? Viktigt är också att inte låsa in sig i någon lösning eller hos en leverantör, utan att man äger sin egen information och tillgängligheten till den. För den som vill lyckas med digitalisering är integration en slags grundbult, annars blir det lätt en isolerad lösning som inte fungerar med helheten.

Krävs strategi
Han påpekar att en genomtänkt integrationsstrategi även påskyndar processen att komma ut med nya tjänster och lösningar, samt underlättar ändringar när det blir fel.
– Digitalisering handlar ofta om att bryta okänd mark och att med hjälp av ny teknik hitta nya lösningar på gamla problem. Allt kommer kanske inte att fungera fullt ut redan från början. Därför måste det vara lätt att byta tillämpning eller testa ett annat spår vid behov.
På frågan om Sverige verkligen kan bli världsbäst på digitalisering svarar John Torgersson att förutsättningarna finns.
– Vi har kapaciteteten och kunnandet men börjar halka efter på vissa områden. Jag har förhoppningar om att den nya myndigheten för digitalisering ska bidra till att vissa saker standardiseras så att digitaliseringstakten inom offentlig sektor kan öka. Framtiden ser lovande ut, men mycket av det som var framtid igår är verklighet idag. Behovet av välfungerande integrationstjänster och automatiserade processer är stort.

Sobona – en starkare röst för medlemsföretagen

Per Nordenstam, VD för Sobona. Foto: Gonzalo Irigoyen
Per Nordenstam, VD för Sobona. Foto: Gonzalo Irigoyen
Genom sammanslagningen av KFS och Pacta har de samhällsnyttiga företagen i våra kommuner och regioner fått en ny gemen­sam och kraftfull röst. Sobona – Kommunala företagens arbetsgivarorganisation utvecklar det bästa ur de bägge tidigare organisationerna för att möta medlemmarnas behov och önskemål nu och i framtiden.

Sammanslagningen av de båda arbetsgivarorganisationerna har föregåtts av ett långt och intensivt arbete. Ny VD är Per Nordenstam, som tillträdde sin tjänst i våras. Han kommer närmast från en tjänst som kommundirektör i Håbo kommun och har lång erfarenhet av arbete inom kommuner och landsting.
– Jag hoppas och tror att min bakgrund ger mig en bra grund att stå på. Jag har en stark verklighetsförankring och stor respekt för våra medlemmars behov och utmaningar. Det är enormt spännande att få vara med och utforma Sobona från start och vi arbetar med örat mot marken för att skapa en organisation som verkligen är lyhörd för medlemmarna, säger han.

Två kulturer
Sobona utgör en arbetsgivarorganisation med betydligt större resurser, som har muskler och omfattande nätverk för att driva viktiga frågor och tillvarata medlemmarnas intressen. Det är delvis två kulturer som vardera bidrar med sitt perspektiv och sin särskilda kompetens. Grundvärderingen – att bidra med affärsmässig samhällsnytta – är fortfarande densamma.
– Det finns självklart utmaningar när två olika kulturer ska jämkas ihop och det är en spännande förändringsresa. Det har exempelvis funnits farhågor om att Sobona skulle bli mer politiskt styrt än de två tidigare organisationerna, men detta har inte besannats. Tvärtom finns ett starkt medlemsinflytande via de tolv branschråden. Nu jobbar vi hårt med att få viktiga bitar på plats och skapa ordning och reda, säger Per Nordenstam.

Dynamiska effekter
KFS och Pacta hade till stor del medlemmar inom samma branscher, men KFS hade större tyngdpunkt på företag inom energi och infrastruktur medan Pacta hade fler inom hälso- och sjukvård och räddningstjänst. Tack vare den gemensamma organisationen kan de båda organisationerna nu dra nytta av varandra och överbrygga gapet mellan olika företag och branscher och skapa nya spännande samarbetsytor.
– Det ger många dynamiska effekter och det faktum att Sobona har sina lokaler i samma hus som SKL ger också fördelar. Här har vi tillgång till en rad experter och specialistfunktioner. Det är resurser som vi verkligen kan dra nytta av och som ger mervärde för våra medlemmar, menar Per Nordenstam.

Kompetensförsörjning
En avgörande fråga för medlemsföretagen är kompetensförsörjningen. Där är en viktig uppgift för Sobona att synliggöra de kommunala företagen som attraktiva och spännande arbetsgivare. Per Nordenstam framhåller att den unga generationen ofta tycker att det är viktigt att arbetsgivare bidrar till samhällsnytta. Därför gäller det för medlemsföretagen att vårda sina varumärken och marknadsföra sig.
– Det kan finnas en okunskap om vad våra medlemsföretag tillför i form av samhällsnytta, något som unga efterlyser i sina yrkesval. Det är ofta en perfekt matchning mellan vad företagen kan erbjuda som arbetsgivare och vad unga värdesätter. Det är en pedagogisk uppgift att föra fram att det är hos våra medlemmar som det goda samhället dagligen skapas.
En annan viktig fråga är att arbeta inkluderande och förenkla exempelvis validering av personer med utländska utbildningar. Sobona erbjuder många verktyg som främjar att fler medlemsföretag inspireras till att rekrytera mer strategiskt.
Per Nordenstam tycker att det finns ett stort engagemang för den nya arbetsgivarorganisationen bland de 1 100 medlemmarna. Det är en dynamisk sektor, där nya bolag bildas kontinuerligt och där framtidsfrågorna tas på största allvar. Han är övertygad om att Sobona har alla förutsättningar att kraftfullt tillvarata medlemmarnas intressen och bidra till att rusta dem inför framtiden.
– Oavsett bransch har vi alla ett gemensamt DNA. Det är att göra nytta och att ta ansvar för att bygga det goda, välfungerande samhället.

Sobona
Sobona är kommunala företagens arbetsgivarorganisation. Våra medlemmar är kommunala och landstingskommunala aktiebolag, handelsbolag, stiftelser, ideella föreningar, ekonomiska föreningar och kommunalförbund, men även bolag som ägs av redan nämnda medlemmar, samt en del privata utförare av viktig kommunal eller landstingskommunal verksamhet som har lämnats över. Sobona har cirka 1 100 medlemmar med cirka 100 000 medarbetare. Sobona verkar för arbetsfred genom att teckna och vidmakthålla centrala och samhällsekonomiskt ansvarsfulla kollektivavtal. Sobona utvecklar tillsammans med sina medlemmar arbetsgivarrollen. Medlemsföretagen finns inom följande branscher: Energi, Räddningstjänst, Hälso- och sjukvård, Vård och omsorg, Personlig assistans, Utbildning, Trafik, Fastigheter, Vatten och miljö, Flygplatser, Besöksnäring och kulturarv samt Region och samhällsutveckling.
www.sobona.se

Stora utmaningar för kommuner och landsting

Vesna Jovic, vd för SKL. Foto: SKL
Vesna Jovic, vd för SKL. Foto: SKL
En åldrande befolkning, integration, kompetensbrist och digitalisering ställer höga krav på den svenska välfärden.
– Våra kommuner, landsting och regioner står inför stora utmaningar och jobbar mycket aktivt med de stora framtidsfrågorna, säger Vesna Jovic, vd för SKL.

Liksom i de flesta västländer är välfärden i Sverige hårt prövad och behöver göra nya vägval för att klara av att leverera högkvalitativa tjänster som motsvarar invånarnas förväntningar.
Förra året gick det generellt mycket bra ekonomiskt för de svenska kommunerna, som uppvisade ett överskott på 22 miljarder kronor. Vesna Jovic framhåller emellertid att en stor del av intäkterna var engångsbelopp från markförsäljningar samt stora, riktade statsbidrag.
– Det påverkar resultatet positivt, men bara tillfälligt. Framöver ser vi stora utmaningar vad gäller ekonomi och finansiering av välfärden. Effektivisering är en nyckel, men också fler generella statsbidrag som kommunerna själva får besluta över. Syftet är gott med de många riktade statsbidragen, men de är ofta ineffektiva och kräver mycket byråkrati. Sveriges olika kommuner, landsting och regioner skiljer sig åt mycket åt sinsemellan och de vet bäst själva hur de ska tillgodose sina medborgares olika behov, säger hon.

Demografiska förändringar
Den snabbt åldrande befolkningen är en av de stora utmaningarna som välfärden står inför. De demografiska förändringarna betyder att en krympande andel personer i arbetsför ålder ska försörja allt fler. Samtidigt ökar efterfrågan av sjukvård, äldreomsorg och annan välfärd.
– Vi har haft jämvikt mellan den arbetande delen av befolkningen och dem som inte jobbar, men redan 2018 kommer vi att få en obalans. De senaste årens stora invandring ökar andelen personer i arbetsför ålder, men den innebär också ett större antal barn, unga och äldre. Men om vi lyckas med att få ut nyanlända i utbildning och arbete, exempelvis genom snabbspår in i bristyrken, är det av väldigt stor betydelse för välfärden, säger Vesna Jovic.
Just kompetensförsörjningen inom kommuner och landsting är en av de omedelbart brännande frågorna och den offentliga sektorn står inför stora rekryteringsbehov. Inom de närmaste åren behövs 500 000 nya medarbetare inom alla kärnområden.
– Här gäller det att tänka nytt för att intressera unga och för att motivera personal att stanna kvar. Vi måste visa på bredden av intressanta arbeten och jobba med arbetsmiljö- och ledarskapsfrågor. Det är viktigt att lyssna på medarbetarna och skapa förutsättningar för dem att påverka sin arbetssituation, menar Vesna Jovic.
Genom en effektivare samverkan mellan kommuner, landsting och regioner kan kompetens bättre tas tillvara och välfärdstjänster rationaliseras. Inte minst mindre och glesbygdskommuner kan ha mycket att vinna på att samarbeta över kommungränserna, men idag finns många juridiska hinder.
– Nu finns ett konkret förslag från kommunutredningen till så kallad avtalssamverkan så att kommuner kan samverka för att effektivisera välfärdsuppdraget. Vi har idag en onödigt snårig reglering som fungerar som en hämsko, men med det färska förslaget finns gott hopp om ändring. Samverkan mellan landsting, regioner och kommuner kan också förbättras. Den nya lagen om utskrivningsklara patienter är ett steg i rätt riktning. Vi vill ju samverka än mer med varandra, men det är viktigt att man hamnar på rätt nivå och att hela kedjan fungerar.

Digitalisering
Den offentliga sektorn står idag inför omfattande digitalisering, både när det gäller att exempelvis automatisera vissa arbetsuppgifter, men också i våra kontakter medborgarna.
– Rätt använd kan digitalisering få ner kostnader och avhjälpa kompetensbrist. Men det gäller att noga avväga vilka arbetsuppgifter som lämpar sig för att automatisera. Exempelvis kan kanske rättning av nationella prov eller vissa former av nätbaserad undervisning vara sådana, säger Vesna Jovic. SKL tittar på hur vi kan bidra på nationell nivå och vi ser ett stort behov av samarbete med staten, exempelvis genom Digitaliseringsmyndigheten. Digitalisering är både en utmaning i sig och en av lösningarna på våra utmaningar.

Samhällsnyttiga bolag får ny kraftfull röst

Monica Ericsson, VD för KFS och Markus Gustafsson, VD för Pacta.
Monica Ericsson, VD för KFS och Markus Gustafsson, VD för Pacta.
Snart sjösätts Sveriges största arbetsgivarorganisation för samhällsnyttiga bolag. KFS och Pacta går ihop och bildar en ny organisation med fokus på affärsmässig samhällsnytta, medlemsinflytande och hög servicenivå. Det blir en kraftfull röst, med hög kompetens att tillvarata sina medlemmars intressen och möta framtidens utmaningar.

Arbetet med att föra samman de båda arbetsgivarorganisationerna har pågått under en längre tid och i nära samråd med medlemsföretagen. Den första januari nästa år blir det officiella startskottet för den nya organisationen, som ännu inte har fått ett namn.
– Det är en otroligt spännande och unik process där vi har medlemmarnas behov i fokus. Våra medlemmar får en dubbelt så stor och kraftfull organisation som kommer att kunna driva deras intressen med större bredd och djup kompetens. Samhället står inför stora förändringar och genom samgåendet får vi helt andra muskler för att möta de arbetsgivarutmaningar som våra medlemmar står inför, säger Monica Ericsson, VD för KFS.
KFS och Pacta har till stora delar medlemmar i samma branscher och liknande arbetssätt, men det finns en del skillnader. Exempelvis har KFS fler medlemmar inom energi och infrastruktur medan Pacta har fler medlemmar inom hälso- och sjukvård och räddningstjänst. Med en gemensam organisation kan man överbrygga gapet mellan företag och branscher, bygga starkare nätverk och hitta nya samarbetsytor.
– Det finns stor potential att utöka samarbete, när det gäller exempelvis frågor om kompetensförsörjning, utbildning, digitalisering och annat. Det är ju stora framtidsutmaningar som vi står inför och då krävs kompetens och specialkunskap. Vi får också större förutsättningar för att driva frågor på nationell nivå säger Markus Gustafsson, VD för Pacta.

Självständig arbetsgivarorganisation
En annan skillnad som funnits mellan de båda organisationerna är att Pacta av tradition har haft ett mycket närmare samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.
– SKL har en omfattande multiprofessionell kompetens som våra medlemmar nu får tillgång till. Det är en stor resurs och god potential för de samhällsnyttiga företagen, säger Monica Ericsson. Samtidigt betonar hon och Markus Gustafsson att den nya arbetsgivarorganisationen kommer att vara självständig och arbeta fristående från SKL:
– Den nya organisationen hamnar inte på något sätt i skuggan av SKL, utan företräder sina medlemmar på ett helt oberoende sätt. Däremot kan vi ta del av den stora kunskap och kompetens som finns på SKL och samverka med dem i frågor som har betydelse för våra medlemmar.

Nära medlemsföretagen
Sammanslagningen av KFS och Pacta har skett i tätt samråd med medlemsföretagen, vars synpunkter har varit centrala under hela processen, från beslut om fusion till utformningen av den nya organisationens arbetssätt. Under resans gång har det funnits en hel del farhågor från medlemmar inom KFS om att SKL och Pacta skulle sätta för mycket prägel på den nya organisationen.
– Inom KFS har vi lagt stor energi på att informera om uppdraget för den nya organisationen och under hand fått våra medlemmars förtroende. Nu är det vår uppgift att initialt förvalta det ansvaret och ge den nya organisationen en bra start, berättar Monica Ericsson och Markus Gustafsson.
– Det finns ingen polarisering mellan KFS och Pacta, utan vi är alla väldigt måna om att detta ska bli något nytt, med en egen identitet, där det bästa av de båda kulturerna smälter samman. En skillnad för Pactas medlemmar blir att den nya organisationen blir mer medlemsstyrd, som KFS.
Fortfarande återstår en del viktigt arbete för att få den nya organisationen på plats. Namn, budget, verksamhetsplan är på väg fram och en ny VD förväntas tillsättas närmare årsskiftet. För Monica Ericsson och Markus Gustafsson är det med stolthet, och lite vemod, som de avslutar sina VD-uppdrag i samband med fusionen.
– Mest känner vi glädje, nybygg­aranda och förväntan. Sammanslagningen ligger helt i tiden och är rätt sätt att möta de utmaningar som arbetsmarknaden och dess parter står inför. Det är en ynnest och väldigt roligt att få vara med och lägga grunden för det.

KFS och Pacta
Den nya organisationen, som startar den 1 januari 2018 genom sammanslagningen mellan KFS och Pacta, får cirka 1 200 allmännyttiga medlemsföretag, som tillsammans sysselsätter omkring 90 000 medarbetare. Medlemmarna är såväl privata som offentliga. Målet med sammanslagningen är att skapa en ännu starkare och effektivare arbetsgivarorganisation för de samhällsnyttiga företagen. Samtidigt breddas och fördjupas kompetensen inom en rad områden så att man kan ge ännu bättre service till medlemmarna och bli en kraftfull och tydlig röst i samhällsdebatten.
www.kfs.net
www.pacta.se



Dags att skörda nyttan av digitalisering i offentlig sektor

Åsa Zetterberg, sektionschef SKL:s avdelning för digitalisering. Foto: SKL
Åsa Zetterberg, sektionschef SKL:s avdelning för digitalisering. Foto: SKL
– Tekniken finns, potentialen finns. Nu är det dags att ta hem vinsten av gjorda investeringar. Det säger Åsa Zetterberg, sektionschef SKL:s avdelning för digitalisering, som menar att vi bara har sett början av den nytta som digitaliseringen kommer att föra med sig.

Samhällsutvecklingen med längre medellivslängd och ändrad demografi gör att kommuner, landsting och regioner står inför tuffa ekonomiska utmaningar.
– Det blir allt svårare att få ihop ekvationen att färre ska försörja fler och samtidigt erbjuda en välfärd som ligger i linje med medborgarnas förväntningar. Historiskt sett är det tekniksprång som hjälpt oss att överbrygga den här typen av gap och utmaningar, säger Åsa Zetterberg.
Under senare år har den offentliga sektorn arbetat intensivt med digitalisering och effektivisering av verksamheter.
Här har vi bara sett början av den nytta som digitaliseringen kommer att föra med sig, menar Åsa Zetterberg.
– Första fasen, att gå från analogt till digitalt, där har vi kommit ganska långt. Men att ställa om på riktigt, övergå till automatisering, ersätta mänsklig handpåläggning i vissa processer och helt frigöra människan som i stället kan arbeta mer värdeskapande, den utvecklingen är ännu i sin linda.

Skillnader
En del verksamheter har kommit längre än andra och skillnaderna mellan olika kommuner är stora.
– De folkrika kommunerna ligger generellt i täten med att driva verksamhetsutveckling och dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Eftersom digitalisering ger kraftiga stordriftsfördelar är det ganska givet att den som har stort befolkningsunderlag också har mycket att vinna och större anledning att prioritera dessa frågor. Men det görs väldigt mycket bra även i mindre kommuner, som ibland kan ha enklare att komma till skott och verkligen genomföra nåt.
Generellt sett ligger Sverige långt fram när det gäller att ha digitalt kompetenta medborgare.
– Här är i stort sett alla åldrar ute på nätet. Visst finns det ett digitalt utanförskap som vi behöver ta på allvar, men vi sticker ut med vår digitala kompetens och nyfikenhet. Sverige har också en god infrastruktur med väl utbyggt bredband och vi har alltså goda grundförutsättningar för digitalisering, säger Åsa Zetterberg.
Men när det gäller att ta vara på digitaliseringens möjligheter inom offentlig sektor på ett mer organisationsövergripande sätt ser bilden annorlunda ut.
– Sverige har en decentraliserad förvaltningstradition. Här har varje myndighet, kommun, landsting eller region arbetat med frågan inom sin befintliga ram. Det har till dags dato inte funnits det tydliga nationella mandatet eller kraftsamlingen för att lösa saker tillsammans. Men vi har kommit lite till vägs ände, och nu krävs mer av ett gemensamt agerande, andra typer av arbetssätt och leveranser för att få ut nyttan till människor och verksamheter.
Åsa Zetterberg välkomnar därför den nya digitaliseringsmyndighet som regeringen aviserade i höstbudgeten.
– Det finns många anledningar för Sverige att ta ett samlat grepp på detta område. En ny myndighet löser inte hela uppgiften men är ett viktigt steg i rätt riktning.

Kvalitetsmässan – det offentliga Sveriges viktigaste mötesplats

Foto: Kvalitetsmässan
Foto: Kvalitetsmässan
Den 14–16 november är det dags för Kvalitetsmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Mässan arrangeras vartannat år och är en av de främsta mötesplatserna för hela den offentliga sektorn. Under tre mässdagar väntar bland annat prisutdelningar, ett gediget seminarieprogram med 168 programpunkter, drygt 150 utställare och konceptområdet ”Den smarta staden”.

Kvalitetsmässan är Europas största konferens och fackmässa om verksamhets- och samhällsutveckling. Temat för Kvalitetsmässan 2017 är “Det nya Sverige”.
– Vi valde temat eftersom den svenska välfärden befinner sig i en förändringsfas med nya utmaningar och möjligheter som väntar, bland annat inom migration, integration, arbetsmarknad och digitalisering. Ett övergripande tema på mässan blir därför hur digitalisering, innovationer och nya idéer för verksamhetsutveckling kan bidra till att bibehålla en välfärd i världsklass även i framtiden, säger Henrik Edman, vd för Kvalitetsmässan.

Henrik Edman, vd för Kvalitetsmässan. Foto: Emelie Asplund
Henrik Edman, vd för Kvalitetsmässan. Foto: Emelie Asplund
Program med många parallella spår
Seminarieprogrammet på Kvalitetsmässan 2017 är minst sagt gediget. På tre dagar arrangeras 168 seminarier som följer sju olika temaspår: arbetsmarknad, integration och hållbar tillväxt; ledarskap; ekonomi och styrning; trender, framtid och digitalisering; skola; välfärdsteknologi i vård och omsorg samt kompetensutveckling för förtroendevalda kommunpolitiker.
– Vi har skapat ett seminarieprogram med fjorton parallella programpunkter under hela mässan. Det ger mässbesökarna goda möjligheter att skräddarsy sitt eget seminarieprogram utifrån intresse och relevans. Kvalitetsmässan ger därmed en unik möjlighet till bred och mångfacetterad kompetensutveckling för hela den offentliga sektorn, säger Henrik Edman.
Vid sidan av det stora konferensprogrammet arrangeras även Öppet forum ute på mässgolvet. Öppet forum består av halvtimmeslånga kostnadsfria seminarier på fyra teman: ledarskap & utveckling, vård & omsorg, skola samt samhällsutveckling.

Många politiker medverkar
– Kvalitetsmässan är verkligen en dynamisk mötesplats, många mässbesökare uppskattar möjligheten att knyta nya kontakter och utbyta erfarenheter med kollegor från olika delar av landet. Under mässdagarna sker många spontana möten som ofta bidrar till utveckling i någon form, säger Henrik Edman.
För den som vill ta del av och dra lärdom av andras erfarenheter finns många kommuner, landsting och statliga myndigheter som kommer att dela med sig av erfarenheter från sitt eget arbete. På plats på årets mässa finns fyra partiledare och sex ministrar, däribland finansminister Magdalena Andersson, som medverkar på mässans invigningsseminarium. Det politiska perspektivet kommer därmed att i allra högsta grad vara närvarande på årets mässa. Här finns även utrymme för internationella utblickar. På Kvalitetsmässans avslutningsseminarium talar exempelvis Ed Miliband, före detta partiledare för Labour i Storbritannien. Han kommer bland annat att prata om hur Brexit och Donald Trump påverkar världspolitiken och samhällsutvecklingen.
– I år har vi samlat drygt 150 utställare. En nyhet är konceptområdet ”Den smarta staden”, där besökare kan testa och ta en närmare titt på innovativ teknik som kan användas i olika delar av den offentliga sektorn. Här kan man passa på att själv prova på den teknik som kan göra verklig nytta i framtidens välfärd, säger Henrik Edman.

Sveriges Kvalitetskommun 2017
På Kvalitetsmässans invigningsgala den 14 november delas utmärkelsen Sveriges Kvalitetskommun 2017 ut. De nominerade är Helsingborg, Upplands Väsby, Västerås, Tyresö, Vallentuna och Örnsköldsvik. Dessa sex kommuner har granskats av en expertgrupp inom Sveriges Kommuner och Landsting innan juryn utser vinnaren.
Till Sveriges Kvalitetskommun utses den kommun som har lyckats bäst med att utveckla och förbättra demokrati, verksamheter, arbetsmiljö och samhällsbyggande. Bakom utmärkelsen står Sveriges Kommuner och Landsting och Kvalitetsmässan samt Hypergene, NCC, Saco och Vision.

Sveriges Digitaliseringskommun 2017
På Kvalitetsmässan utses även Sveriges Digitaliseringskommun 2017. Falkenberg, Karlskrona, Kungsbacka, Stockholm och Uppsala är de kommuner som har gått vidare till ytterligare utvärdering genom platsbesök av juryn under ledning av Sveriges Kommuner och Landsting.
Bakom utmärkelsen står Sveriges Kommuner och Landsting och Kvalitetsmässan samt Finansdepartementet, PwC, Vinnova och IT&Telekomföretagen.