Alla inlägg av stellanstal

Sammanhållet system nyckel till effektivt arbetsflöde

Då distriktssjuksköterskan Maria Magnusson-Evertsson började arbeta för landstinget Kronoberg gjordes journalföringen fortfarande på papper. Idag hanteras både vårdplanering och journalföring via en heltäckande plattform som knyter samman alla inblandade parter.

Maria Magnusson-Evertsson, vårdlinksamordnare i Region Kronoberg.
Maria Magnusson-Evertsson, vårdlinksamordnare i Region Kronoberg.

I nuläget är Maria Magnusson-Evertsson vårdlinksamordnare i Region Kronoberg tillsammans med kollegan Eva Thuresson. Innan hon kom till Kronoberg 2004 arbetade hon i nästan två decennier inom kommunen och även på andra vårdinstitutioner som redan hade hunnit implementera elektroniska lösningar.
– Jag ifrågasatte tidigt varför vi inte använde elektroniska journaler och det blev startskottet till en arbetsgrupp kring journalföringssystemet Cosmic och den tillhörande modulen LINK. Då jag hade erfarenhet inom såväl kommun som landsting kunde jag lättare anamma ett bredare perspektiv och ha större förståelse för båda parters behov.

Förbättrade utbildningen
Idag har regionens system sparat mycket resurser och underlättar därutöver patientens väg genom vårdkedjan på fler än ett sätt, men arbetet har inte varit utan svårigheter.
– När systemet först sattes i drift var jag eld och lågor, helt övertygad om att allt skulle fungera som smort, men överraskande nog blev det inte så, säger Maria.
För att komma tillrätta med situationen fick både Maria och Eva Thuresson i uppdrag att försöka utreda vad det var som hindrade arbetsflödet och de kunde snart konstatera att utbildningen inom systemet var otillräcklig.
– Såväl inom primärvården och slutenvården som hos kommunen hade medarbetarna inte kunnat skaffa sig översikt om hur rutinerna egentligen skulle fungera. Att klicka sig genom ett system hjälper inte om det inte finns några strukturer på plats. Utifrån den bakgrunden utformade vi en utbildning som sedan dess erbjuds all berörd personal inom vården och kommunen.

Ökar informationssäkerheten
Det första som sker när en patient läggs in på en avdelning är att ett inskrivningsmeddelande skickas till kommunen, som då får en inblick i situationen. Återkopplingen från primärvård och kommun används sedan som utgångspunkt i en dialog mellan ansvarig personal för att säkerställa att patientens behov tillgodoses på bästa sätt. Det kan exempelvis röra sig om att hen behöver en höj- eller sänkbar säng eller kanske kommer att behöva utökad hemtjänst under en tid. Därefter kallar den behandlande läkaren inom slutenvården till en samordnad vårdplanering i samråd med både patienten, eventuella närstående samt andra berörda parter.
– Målet är alltid att patienter ska skrivas ut och överföras från slutenvård så snart som möjligt för att vårdplaneringen ska kunna utarbetas och rehabilitering inledas. All information kring den här processen sker via våra system; att ha datan samlad i en sammanhållen lösning som delas mellan kommunerna medför även att man inte riskerar informationsläckage om man exempelvis tvingas flytta information från ett journalföringssystem till ett vårdplaneringssystem, understryker Maria.

Skapar tillit mellan parter
Hon framhåller att det liksom i alla samarbeten handlar om att kunna både ge och ta, men att införandet av ett sammanhållet journalsystem har minskat tiderna för både inskrivnings- och utskrivningsförloppen kraftigt. Övergången till utökade e-lösningar har dessutom standardiserat och förtydligat kommunikationen mellan primärvård, slutenvård och kommun.
– Nu har vi en enkel och tydlig vårdprocess där alla vet vilka ansvarsområden de har och vad de bör göra. Ingen ligger ett sjumilasteg före någon annan och skulle det uppstå en diskrepans mellan de olika parterna märker vi av det direkt – uppkomna ärenden kontrolleras två gånger om dagen och betas av efterhand. Det skapar en stor tillit oss alla emellan och denna tillit är egentligen det som ligger till grund för det goda samarbetet.
Maria konstaterar att många regioner använder sig av varierande elektroniska lösningar i nuläget men att det finns mycket att vinna på ett sammanhållet system. Hon menar också att det är viktigt att utvärdera system utifrån deras individuella funktioner.
– Siktar man på att införa ett heltäckande journalsystem måste man våga lägga sin nuvarande lösning åt sidan och evaluera vad det nya systemet kan erbjuda på ett förutsättningslöst sätt. Oavsett hur man resonerar är det dock patientens bästa som måste stå i centrum, avslutar hon.

Skånes bästa kommun att bo och verka i

Anna Nordén, HR-chef i Eslövs kommun.
Anna Nordén, HR-chef i Eslövs kommun.

Eslövs kommuns vision är att bli Skånes bästa kommun att bo och verka i 2025. Målet är att vidareutveckla Eslöv till en levande region med en aktiv företagarkultur, bra utbildningsväsende, god omsorg och ett rikt kulturliv.

– Vi är en kommun där mycket spännande kommer att hända de kommande åren. Medborgarfokus i allt är kärnan i all offentlig verksamhet. Det förutsätter en organisation med medarbetare som är delaktiga, engagerade, trivs och utvecklas och det satsar vi på här i Eslöv, säger Anna Nordén, HR-chef i Eslövs kommun.

Skapa värde för medborgare och medarbetare
I Eslöv har den nya mandatperioden inneburit nya, spännande mål för i synnerhet personalpolitiken. Under de kommande åren kommer fokus att ligga på att utveckla gemensamma värderingar, kompetensförsörjning och medarbetarutveckling.
En mycket medveten satsning i Eslövs kommun är också den att varje medarbetare ska erbjudas en heltidstjänst. Idag är Eslöv en av Skånes fem bästa heltidskommuner tack vare ett intensivt arbete de senaste åren.
– Självfallet ska alla ha en konkurrenskraftig lön, men för många är det i förlängningen viktigare att du har en arbetsgivare vars värderingar du kan ställa sig bakom och att ha arbetsuppgifter som är intressanta och engagerande. Jag gjorde själv, till exempel, ett högst medvetet val när jag började arbeta offentligt – jag vill lägga mitt engagemang på något som faktiskt skapar värde för andra människor.
Sveriges kommuner har framför sig ett antal utmaningar rörande både vad gäller ett stort nyrekryteringsbehov och kravet på hög omställningstakt inom offentlig sektor. Kommunernas uppdrag är ständigt föränderligt och frågan om tillgång på rätt kompetens kommer att bli en kärnfråga.
– En kommun påverkas av olika omständigheter, inklusive demografiska förändringar och faktorer i omvärlden, såsom den pågående flyktingsituationen. Det gör oss till en spännande arbetsgivare samtidigt som det ställer krav på både organisationen och medarbetaren att kunna ställa om verksamheten när behoven hos medborgarna förändras, menar Anna Nordén.
– Sveriges kommuner måste uppmuntra fler unga att söka sig till offentlig sektor, och visa på fördelarna med den variation och utvecklingspotential vi kan erbjuda. Redan nu kan vi se tecken på flera bristyrken, exempelvis inom skolan och vården. Det kommer att bli avgörande för vår organisation att hitta och utveckla kompetenser inom dessa områden för att bygga Skånes bästa kommun att bo och verka i.

Eslövs kommun
Eslöv är en populär bostadsort med drygt 32 000 invånare, belägen i Öresundsregionen. I Eslöv är det nära till det mesta, inte minst tack vare de goda tågförbindelserna med övriga delar av Skåne och Köpenhamn. I kommunen finns småstadens lugn, närhet och levande landsbygd, men också tillgång till ett rikt föreningsliv och affärsutbud. I Eslöv har du också givna utgångspunkten för att upptäcka resten av Skåne.

Eslövs kommun
241 80 Eslöv
Tel: 0413-620 00
E-post: kommunen@eslov.se
www.eslov.se

Halkar efter i digitaliseringen av den offentliga förvaltningen

Sverige var tidigt ute med att digitalisera den offentliga förvaltningen. Flera länder har dock kommit både i kapp och gått om. En orsak är kommunernas självstyre. I en rad andra länder är det lättare att lagstifta om att t.ex. myndighetspost ska skickas på elektronisk väg.

Per Mosseby, chef för avdelningen för digitalisering på SKL. Foto: Thomas Carlgren
Per Mosseby, chef för avdelningen för digitalisering på SKL. Foto: Thomas Carlgren

Mina meddelanden är det offentliga Sveriges tjänst för att förmedla säker digital post från statliga myndigheter, kommuner och landsting till privatpersoner och företag. Tanken med tjänsten är att den ska ersätta den fysiska post som skickas från det offentliga, såsom skattsedlar, besked om föräldrapenning, bygglov och antagningsbesked från skolan. Men idag är det få som ens känner till att tjänsten existerar. Per Mosseby, chef för avdelningen för digitalisering på SKL, beskriver det som ett moment 22. Kommuner och myndigheter tycker att det är för få anslutna medborgare för att det ska löna sig att investera, och medborgarna tycker att uppsidan med anslutning är för liten.
– Tjänsten introducerades för fyra år sedan, men till dags dato är det knappt tre procent av befolkningen som anslutit sig. På den offentliga sidan kan vi räkna in nio anslutna myndigheter och två kommuner. Så även om en privatperson eller ett företag ansluter sig kommer ändå i stort ett alla brev som fönsterkuvert med snigelposten, oavsett om de vill det eller inte.

Danmark
I Danmark ser det annorlunda ut. Där lagstiftades det om att all myndighetspost, med några få undantag, ska skickas på elektronisk väg. Idag är över fyra miljoner invånare anslutna till digital myndighetspost.
– Merparten av all myndighetspost i Danmark hamnar smidigt ordnat i invånarens digitala brevlåda. Till det kommer en kostnadsbesparing på 400 miljoner kronor per år i sänkta portokostnader. Om vi hade motsvarande anslutning i Sverige skulle portobesparingen hamna på miljardbelopp, konstaterar Per Mosseby.

Kim Hallenheim, ansvarig för offentlig sektor på Deloitte.
Kim Hallenheim, ansvarig för offentlig sektor på Deloitte.

Mer kreativitet
Att göra något åt saken är angeläget, det tycker även Kim Hallenheim, ansvarig för offentlig sektor på Deloitte.
– Enligt nuvarande lagstiftning måste svenska myndigheter lagra väldigt mycket, både papper och digitala dokument. För att kunna frigöra den totala potentialen av digitalisering i den offentliga sektorn måste regelverken ses över.
Vägen dit går bland annat över ny lagstiftning kring digitala lösningar och lagring.
– Man måste se möjligheter och framtiden på ett annat sätt för att få full utväxling av de möjligheter som digitaliseringen erbjuder. Det går inte att bara titta på hur vi gör i dag och sedan lägga på en app eller e-tjänst. Visst, det skapar möjligtvis en lättare åtkomst, men kanske finns det andra, helt nyskapande lösningar som är mer slagkraftiga.
Därför menar Kim Hallenheim att det hög tid att ge den högra hjärnhalvan mer utrymme i arbetet med att digitalisera förvaltningen i den offentliga sektorn.
– Hittills har det handlat mycket om analys och att hitta strukturer. För att kunna skapa de digitala lösningarna som verkligen kommer att göra skillnad i samhället måste vi lägga till ett stort mått av kreativitet och nytänkande i processen.

Krävs ny lagstiftning
Även Kim Hallenheim lyfter fram Danmark som exempel på ett land där man lyckats skapa en grund som främjar den digitala utvecklingen i offentlig sektor.
– En viktig pusselbit är att man i Danmark kan använda digitala format som original. Att som i Sverige kräva originaldokument på papper för olika tillstånd är extremt resurskrävande.
Just nu arbetas det intensivt på olika håll för att få till en förändring. Inom fem år hoppas Per Mosseby att svensk lagstiftning har kommit i kapp den digitala utvecklingen.
– Då måste vi ha digitaliserat myndighetsposten fullt ut. Det är inte rimligt att vi år 2020 fortfarande ägnar oss åt att skicka fönsterkuvert fram och tillbaka.

Fokus på e-hälsa i VLL

Ett av Västerbottens läns landstings prioriterade områden är att stärka styrning och ledning av e-hälsa så att tjänster och lösningar baserade på informationsteknik skapar nytta för invånare, patienter, personal och beslutsfattare.

Christina Igasto, e-hälsochef i Västerbottens läns landsting.
Christina Igasto, e-hälsochef i Västerbottens läns landsting.

Vårdsektorn står inför stora utmaningar. Många av dagens IT-system kom till under en tid då det inte fanns krav på hur systemen skulle samverka. Samtidigt behöver vården ta till sig ny teknik och nya lösningar som gör vården tillgänglig och flexibel.
I Västerbotten har landstinget därför skapat en e-hälsoenhet som ansvarar för IT- och teknikstrategi med fokus på just nytta.
– Invånare och personal vill ha digitala tjänster som stödjer deras behov på samma sätt som digitala tjänster gör inom andra områden. Det krävs en medveten strategi och handlingsplan för e-hälsoarbetet för att nå dit även inom vården, säger Christina Igasto, e-hälsochef i Västerbottens läns landsting.

Thomas Molén, strateg för vård på distans vid e-hälsoenheten.
Thomas Molén, strateg för vård på distans vid e-hälsoenheten.

Tillgängligare vård
Arbetet med e-hälsa i Västerbottens läns landsting omfattar också vård på distans, där samspel mellan tekniska lösningar och innovativa arbetssätt gör att rätt kompetens och rätt information blir tillgänglig oberoende av var patient eller personal befinner sig.
– Patienter med reumatologisk sjukdom i Skellefteå och Lycksele kan sedan fem år tillbaka träffa sin läkare i Umeå via video. Ett annat exempel är att vi erbjuder patienter med blodcancer i norra regionen besök av distansläkare i hemmet. Det har kraftigt minskat riskerna för patienter som är infektionskänsliga och reducerat restiderna avsevärt, säger Thomas Molén, strateg för vård på distans vid e-hälsoenheten.
– Vi vill utgå från arbetssätt som lämpar sig bäst för att främja en god, tillgänglig och jämlik hälso- och sjukvård. Ska vi klara framtiden är det den vägen vi måste gå, avslutar de.

Västerbottens läns landsting
E-hälsa definieras som all IKT och teknik i hälso- och sjukvården i Västerbottens läns landsting. I ett samarbete med flera landsting ligger fokus på Framtidens vårdinformationsstöd – där utgångspunkten är IT-stöd för invånarnas, personalens och beslutsfattarnas behov.
I Västerbotten bor cirka 262 000 människor på en åttondel av Sveriges yta. Länet är landets näst största. ”År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning”.

Västerbottens läns landsting
901 89 Umeå
Tel. vxl: 090-785 00 00
www.vll.se/ehalsa

Digitaliseringen måste upp på kommunledningsnivå

Claes-Olof Olsson, verkställande tjänsteman, Föreningen Sambruk.
Claes-Olof Olsson, verkställande tjänsteman, Föreningen Sambruk.
Tioårsjubilerande Föreningen Sambruk arbetar med att skapa bättre förutsättningar för kommunal verksamhetsutveckling baserad på e-tjänster. En viktig fråga i dagsläget är att få upp it-frågorna på kommunledningsnivå.

Föreningen Sambruk organiserar idag drygt en tredjedel av Sveriges kommuner vilka tillsammans omfattar mer än hälften av landets befolkning. Föreningens verkställande tjänsteman, Claes-Olof Olsson, är en av initiativtagarna som träffades för 12 år sedan och konstaterade att kommunerna har likartade verksamheter och borde kunna samordna utvecklingen av it-system och e-tjänster på ett mer kostnadseffektivt sätt. Claes-Olof framhöll samtidigt att det saknades ett forum där man kunde diskutera processer och verksamhetsutveckling.
– Att vi är över 100 medlemmar idag och är verksamma efter tio år tycker jag bevisar att det behövs ett forum som Sambruk.

Enklare för medborgarna
Grundbulten i föreningen är samverkan, framhåller Claes-Olof Olsson.
– Sambruksfilosofin är att lära av varandra, inte av systemleverantörerna. Deras affärsidé är att sälja system, inte att lära ut verksamhets- eller processoptimering.
– De mer framsynta kommunerna pratar om att vi måste tänka i termer av digitalisering av hela den kommunala verksamheten. Det vi försöker bidra med på olika sätt är att hjälpa kommunerna hjälpa sig själva att utveckla e-tjänster som tillför verksamheten och medborgarna något av värde. Vi satsar främst på den sortens e-tjänster som går att generalisera på nationell nivå, berättar Claes Olof Olsson.

Första gemensamma e-tjänsten
Ett av föreningens projekt har levererat Sveriges första – och hittills enda – nationellt gemensamma e-tjänst, kallad FixaMinGata.se. Om någon upptäcker en trasig belysning, ett hål i gatan eller nedskräpning som hindrar trafiken, så kan han/hon rapportera detta på ett enkelt sätt.
– FixaMinGata fungerar likadant oavsett vilken kommun du befinner dig i. Det finns många tjänster som kommunerna tillhandahåller som skulle kunna fungera på samma enkla sätt, framhåller Claes-Olof.
En annan aktuell fråga är molntjänster.
– Från föreningens sida försöker vi hjälpa kommunerna att värdera och utnyttja denna möjlighet, bland annat genom att ta fram utbildningsmaterial för att kunna driva frågan på ett konstruktivt sätt och dra nytta av molntjänster, kommenterar Claes-Olof Olsson.

Viktigt engagera kommunledningen
Om vi blickar framåt, vad ser du för stora utmaningar framöver från Sambruks horisont?
– Jag känner att vi behöver arbeta mera med kommunernas ledningsfunktioner och få kommunledning och förvaltningschefer att förstå att digitaliseringen berör även dem och att det är viktigt att de involverar sig. Många tycker fortfarande att det här är en fråga för it-avdelningarna, men det är det inte, det är en verksamhetsfråga, understryker Claes-Olof Olsson.

Stärker upphandlingarnas strategiska betydelse

Ann-Christin Nykvist, generaldirektör på Upphandlingsmyndigheten.
Ann-Christin Nykvist, generaldirektör på Upphandlingsmyndigheten.
Upphandlingsmyndigheten är en nystartad expertmyndighet som utvecklar den goda offentliga affären med fokus på hållbara, innovativa och effektiva offentliga upphandlingar. Upphandlingsmyndigheten är ett stöd för samtliga offentliga upphandlingsenheter och leverantörer i Sverige.

Upphandlingsmyndigheten har det samlade ansvaret för att utveckla, förvalta och stödja den offentliga upphandlingen.
– Vi bidrar till att göra offentlig upphandling till ett verktyg för att nå viktiga samhällsmål och stöttar kommuner och landsting i arbetet med att integrera sociala, ekonomiska och miljömässiga hållbarhetskrav i upphandlingsarbetet. Ett av våra viktigaste uppdrag är att lyfta den offentliga upphandlingens strategiska betydelse. Upphandlingar kan användas som ett strategiskt verktyg för att nå verksamhets- och hållbarhetsmål, säger Ann-Christin Nykvist, generaldirektör på Upphandlingsmyndigheten.

Verkar för hållbara upphandlingar
En viktig del av myndighetens upphandlingsstöd är att utveckla färdiga hållbarhetskrav som kan bidra till bättre miljö och sociala villkor. Upphandlingsmyndigheten verkar även för att fler leverantörer, exempelvis små och medelstora företag, deltar i upphandlingar. Ytterligare en målsättning är att verka för en rättssäker upphandlingsverksamhet.
– På regeringens uppdrag har vi även initierat ett program som fram till 2019 ska främja innovationsvänlig upphandling med en tidig dialog mellan företag och upphandlande enheter. En innovativ och problemlösande upphandlingskultur stärker tillväxten och förser framtidens välfärd med innovativa produkter och lösningar. Vi stöttar bland annat kommuner i arbetet med att föra en dialog med leverantörer i upphandlingsprocessens tidiga stadier, säger Ann-Christin Nykvist.

Upphandlingsmyndigheten
Upphandlingsmyndigheten är en ny modern myndighet som ger stöd genom att utveckla och förmedla kunskap, verktyg och metoder för offentlig upphandling. Myndigheten ska verka för en rättssäker, effektiv och socialt och miljömässigt hållbar upphandling till nytta för medborgarna och näringslivets utveckling.

Upphandlingsmyndigheten
Torsgatan 13
111 23 Stockholm
Tel: 08-586 21 700
www.upphandlingsmyndigheten.se

Bör redan nu ansluta sig till Svensk e-legitimation

För att kommuner och landsting ska kunna upprätthålla sina e-tjänster behöver de ansluta sig till Svensk e-leg­itimation. Nuvarande avtal med Kammar­kollegiet upphör att gälla 30 juni 2016 och det finns många fördelar med att ansluta sig till Svensk e-leg­itimation redan nu.

Eva Ekenberg, kanslichef på E-leg­itimations­nämnden.
Eva Ekenberg, kanslichef på E-legitimationsnämnden.

E-legitimations­nämnden är en myndighet som arbetar under Näringsdepartementets enhet för e-förvaltning med att ta fram en infrastruktur för e-legitimationer. E-legitimations­nämndens uppgift är att stödja och samordna offentliga sektorns behov av säkra metoder för e-legitimeringar och e-underskrifter.
E-legitimations­nämnden erbjuder statliga myndigheter, kommuner och landsting att, i enlighet med lagen om offentlig upphandling, upphandla kvalitetsgranskade e-legitimationer. Den centrala upphandlingen medför även en ständig vidareutveckling av e-legitimationer eftersom nya e-legitimationer kan anslutas löpande utan att exempelvis kommuner behöver göra något.
– Vi har på regeringens uppdrag tagit fram en infrastruktur som heter Svensk e-legitimation. Vi kvalitetssäkrar e-legitimationerna för samhällets räkning, och skriver avtal med e-legitimationsleverantörerna och ansvarar för listan över vilka e-legitimationer som ingår för offentliga e-tjänsters räkning. Svensk e-legitimation lägger även en god grund för att de offentliga myndigheternas e-tjänster ska kunna ta emot godkända utländska e-legitimationer från 2018, i enlighet med beslutad EU-förordning (eIDAS), säger Eva Ekenberg, kanslichef på E-legitimationsnämnden.

Eva Sartorius, strateg på E-legitimations­nämnden.
Eva Sartorius, strateg på E-legitimationsnämnden.

Gemensam lösning spar resurser
Svensk e-legitimations myndighetsgemensamma lösning spar resurser i kommunerna och landstingens egen kravställning, upphandling och kvalitetsgranskning. I september 2015 blev Åmåls kommun Sveriges första kommun som tecknade avtal med Svensk e-legitimation. De kommande månaderna väntas fler kommuner och Inera teckna avtal.
– Även privata utförare, exempelvis friskolor och privata vårdcentraler, kan dra nytta av E-legitimationsnämndens arbete genom att i sina egna upphandlingar ställa krav på att de e-legitimationer som ska kunna användas ska vara godkända enligt Svensk e-legitimation, säger Eva Sartorius, strateg på E-legitimationsnämnden.

Grund för utländska e-legitimationer
Priset för den anslutna offentliga myndigheten är för närvarande ca tre kronor per användare och månad. Det gäller oavsett antalet inloggningar per användare och oavsett hur många e-tjänster myndigheterna som tecknar avtalet har. Myndigheter som tecknar avtal med E-legitimationsnämnden kan antingen börja använda Svensk e-legitimation direkt eller tillämpa en övergångsperiod och därmed nyttja sin befintliga e-legitimationsteknik i uppemot två år.
– Senast september 2018 blir det obligatoriskt för samtliga kommuner, landsting och statliga myndigheter att även kunna ta emot godkända internationella e-legitimationer. Myndigheter som börjar använda Svensk e-legitimation redan nu rustar sig samtidigt för att kunna ta emot internationella godkända e-legitimationer eftersom systemet är byggt för att kunna integrera den tjänsten. Vi vill därför uppmuntra kommunerna att redan nu skapa rätt förutsättningar för att invånare även ska kunna logga in via e-legitimation med hjälp av ett samordningsnummer framöver, säger Eva Sartorius.

Inkluderar fler invånargrupper
Telia och BankID finns bland de e-legitimationsleverantörer som kommer att kunna rymmas inom ramen för Svensk e-legitimation. E-legitimationsnämnden för även dialog med fler leverantörer.
– I dagsläget finns invånargrupper som står utanför e-legitimationssystemet, exempelvis synskadade, invånare som saknar personnummer och invånare som hamnat på ekonomiskt obestånd. Svensk e-legitimation har förberett sitt regelverk för att även dessa grupper ska kunna legitimera sig via e-legitimationsinfrastrukturen under förutsättning att deras identitet är säkert fastställd, säger Eva Sartorius.

Västra Götalandsregionen vill få tillväxten på räls

Foto: Göran Assner
Foto: Göran Assner

I Västra Götaland satsas det på samhällsutbyggnad och infrastruktur i rasande fart.
Förutom Västsvenska paketet och Västra stambanan är Västra Götalandsregionen engagerad i Sverigeförhandlingen, med syfte att etablera Sveriges första höghastighetsjärnväg.

Max Falk, infrastrukturstrateg för Västra Götalandsregionen.
Max Falk, infrastrukturstrateg för Västra Götalandsregionen.

I dag är kapaciteten på banorna i Västsverige utnyttjad till bristningsgränsen, men en mängd satsningar pågår för att utöka och stärka spårinfrastrukturen i regionen. Max Falk är infrastrukturstrateg för Västra Götalandsregionen. Han berättar att den enda bana som för tillfället finns mellan Stockholm och Göteborg är Västra stambanan, och att den är oerhört känslig för störningar.
– Västra stambanan är just nu det viktigaste stråk vi har, både för gods och persontrafik, men den har nått kapacitetstaket och behöver avlastas. De 1,7 miljarder som avsatts från staten kommer inte att räcka till. Höghastighetsbanan som planeras inom Sverigeförhandlingen kommer vi inte att ha byggt färdigt förrän tidigast 2035 och Västra stambanan behöver stärkas betydligt tidigare än så.
Just Sverigeförhandlingen får avsevärd betydelse för Västra Götaland; den regionala nyttan i stråket Göteborg–Borås–Jönköping är förmodligen mer betydelsefull än vad vi idag kan se, säger Max Falk.
– Spåren behöver förstärkas på flera ställen och i förlängningen kommer det att ge kortare restider, men vi får inte glömma att vi har närheten till Norge – en av Sveriges viktigaste handelspartner – att ta med i beräkningen. Den norska regeringen har beslutat om dubbelspår från Oslo till Halden och därifrån är det bara 3-4 mil till gränsen. Sedan är det ytterligare en 10 mil lång sträcka i Sverige som behöver dubbelspår, kallad ”the missing link”.

Västlänken i en ny fas
Flera av planerna är dessutom tätt knutna till Västsvenska paketet, där Västlänken är en del, som är en förutsättning för en vidare utbyggnad av Götalandsbanan. Med Västlänken skulle kapaciteten kring Göteborgs central fördubblas och förutsättningarna för övriga banor skulle stärkas kraftigt.
– Projektet håller på att gå in i en ny fas. Västlänken är nära byggstart och vi har styrt om vår verksamhet till att arbeta på ett bredare sätt med kommunikation. Vi vill förtydliga att vi strävar efter så lite åverkan som möjligt, både vad gäller trafikförändringar men även ur övrig miljösynpunkt. Västra Götalandsregionen har tydliga klimatmål och siktet är inställt på att stärka infrastrukturen mot mer hållbart resande.
Max Falk understryker att ambitionen är att järnvägsnätet ska bli bättre i stort, men erkänner att han så klart gärna vill se förbättringar i Västra Götaland i första hand.
– Göteborg är Skandinaviens viktigaste hamn och betyder mycket för Sverige, så ett robustare järnvägssystem skulle komma till stor nytta, konstaterar han.

Regionrådet Birgitta Los­man, politiskt ansvarig för infrastrukturen i Västra Götalandsregionens ledning.
Regionrådet Birgitta Los­man, politiskt ansvarig för infrastrukturen i Västra Götalandsregionens ledning.

Ytterligare investeringar
Regionrådet Birgitta Losman, politiskt ansvarig för infrastrukturen i Västra Götalandsregionens ledning, poängterar att det gemensamt tagits beslut om stora satsningar på tåg och järnväg in mot Göteborg, men att det behövs fler investeringar.
– Vi behöver få ytterligare investeringar i järnvägen så att människor kan resa snabbt, bekvämt och miljövänligt. Invånarna i Västsverige vill åka tåg och många vill ha tillträde till det åtta miljoner människor stora området Oslo-Göteborg-Köpenhamn.

Norge en viktig förbindelse
Västra Götalandsregionen är mycket positivt inställd till att staten vill bygga nya spår. Liksom i alla andra för regionen viktiga frågor är alla inblandade parter beredda att jobba hårt för att nå resultat och naturligtvis även bidra ekonomiskt.
– Vi är däremot kritiska till att de nationella beslutsfattarna tycks ha glömt det internationella perspektivet. Precis som Sverigeförhandlarna idag med självklarhet diskuterar ny förbindelse till Danmark så ställer vi krav på att dubbelspår ska byggas till Norge.

Tåg inom och mellan regioner
Västsvenska paketet är nödvändigt för regionens utveckling. Därtill behöver vi mer järnväg än vad som hittills finns beslut om. Förutom nya spår mot Norge och Stockholm så behöver pendelstråken förstärkas inte bara via regionala beslut utan också genom att nationell infrastrukturplan pekar ut vardagsresandet med tåg inom och mellan regioner som en framgångsfaktor för att nå både klimatmål och god ekonomisk utveckling i det här landet.
Birgitta Losman betonar att gränsen mot Norge är lika viktig för Västsverige som Öresund är för Skåne och hon har tydliga visioner om infrastrukturens utbyggnad framöver.
– Vi behöver fler spår och bättre underhåll för att ge invånarna punktliga, bekväma och klimatvänliga resor. Jag drömmer om en regering och riksdag som verkligen vågar satsa på tågtrafik i hela landet – tänk vilken fart det skulle bli på Västra Götaland och Sverige då!

Dialoger för ökad demokrati

Anna-Lena Pogulis, kommunstrateg.
Anna-Lena Pogulis, kommunstrateg.

I Piteå finns en lång tradition av folkrörelse och folkbildning. Det moderna Piteå kommun bygger vidare på detta arv, med ett tydligt strukturerat arbete för medborgarinflytande, öppenhet och demokrati.

Helena Stenberg (S), kommunalråd i Piteå. Foto: Maria Fäldt
Helena Stenberg (S), kommunalråd i Piteå. Foto: Maria Fäldt

Medborgarnas möjlighet att påverka samhällsutvecklingen genomsyrar allt arbete och alla kommunala processer i Piteå. Öppenhet, engagemang och delaktighet är grundpelare i interaktionen mellan kommunen och dess invånare och det finns ett aktivt och ständigt pågående arbete med att utveckla dialogen med piteborna.
– Vi arbetar efter devisen att det ska vara på riktigt, viktigt och roligt att delta i samhällsutvecklingen. Piteborna ska känna att det är enkelt att engagera sig och att varje individ verkligen kan påverka. Som politiker ser jag det både som en förmån och som en absolut nödvändighet att hitta metoder för att involvera medborgarna i den demokratiska processen, säger Helena Stenberg (S), kommunalråd i Piteå.
Medborgardialogen sker på flera sätt och är indelad i fyra områden: information bl.a. genom en hushållstidning, konsultation som görs i form av enkäter, delaktighet som sker genom möten, work shop av olika slag samt medborgarbudget, t.ex. att ungdomar kan få en ”påse pengar” till att genomföra aktiviteter eller landsbygdscentrum i utveckling.
– Under 2015 har kommunen haft tre fokusområden, berättar kommunstrateg Anna-Lena Pogulis. Dels har vi ett mångfaldsarbete, så att så många som möjligt ska kunna delta i våra möten. Dessutom har vi fokus på återkoppling av dialoger och kommer bland annat att ha ett temanummer med detta i vår hushållstidning Värt att veta om din kommun. Slutligen har vi genomfört ”Arena för demokrati”, en kraftsamling för att utveckla demokratin och stärka förtroendet. Arenan genomfördes med en mängd möten, föreläsningar och aktiviteter kring översiktsplanen om Piteås utveckling på lång sikt.

Många deltagare
Att piteborna uppskattar och utnyttjar de många möjligheterna till engagemang och påverkan märks inte minst i deltagarstatistiken. Under 2014 deltog 9 000 pitebor, vilket är mer än 20 procent av befolkningen, i olika arrangemang och dialoger. Under de två veckor som ”Arena för demokrati” pågick kom cirka 1 000 personer till de olika aktiviteterna.
Helena Stenberg och Anna-Lena Pogulis framhåller vikten av att ständigt förnya och utveckla verktygen för att samverka med kommuninvånarna i alla beslut som rör Piteås framtida utveckling:
– Medborgarengagemanget är en förutsättning för att de demokratiska processerna verkligen ska fungera. Demokrati är inte något vi bara kan ta för givet, utan den måste försvaras varje dag.

Piteå kommun
Piteå är en stad i norra Sverige, med 42 000 invånare. Här finns ett stort kultur- och evenemangsutbud och ett varierat näringsliv, där trä- och skogsindustrin hör till de mest betydelsefulla i Europa. Den nya satsningen Piteå Science Park är en tillväxtmiljö för kulturella och kreativa näringar och FoU inom förnybar energi. Dessutom pågår många stora byggprojekt med nya mötesplatser och boende i stadskärnan och en utbyggd vinterstadion. Kommunen arbetar mycket aktivt med medborgardialoger för att skapa forum för medborgarinflytande och ökad demokrati.

www.pitea.se

www.pitea.se

Högre kvalitet på personlig assistans genom Aiai

Louise Frei, kundansvarig säljare och Magnus Crossner, vd på Kaustik. Foto: Lo Larsson Birgersson
Louise Frei, kundansvarig säljare och Magnus Crossner, vd på Kaustik. Foto: Lo Larsson Birgersson
Hälften av alla privata assistansföretag använder idag Aiai, Kaustiks efterfrågade webbtjänst för administration av personlig assistans. På senare år har allt fler kommuner valt att implementera samma möjlighet till effektivisering och kvalitetskontroll.

2006 lanserade Kaustik den första versionen av verksamhetsstödet Aiai (Administrativ Interaktiv Assistans över Internet) som effektiviserar administrationen och säkrar kontrollen av personlig assistans. Det webbaserade systemet har skräddarsytts för den som arbetar med eller brukar assistans. Aiai underlättar och automatiserar den omfattande administration som personlig assistans kräver, vilket innebär att användarna i högre grad kan fokusera på utförandet. Med drygt 40000 användare är Kaustik marknadsledande i Sverige vad gäller verksamhetssystem för personlig assistans.
– SKL har identifierat välfärdsteknologi som ett prioriterat utvecklingsområde för Sveriges kommuner. Vi ser därför goda möjligheter att täcka kommunernas behov inom vår nisch eftersom kommunerna till stor del har samma behov som de privata utförarna, säger Kaustiks vd Magnus Crossner.
Sundsvalls kommun, Sölvesborgs kommun och stadsdelsförvaltningar inom Stockholms stad är exempel på kommuner som börjat använda Aiai med framgång. Intresset är stort även från andra kommuner. Nyfikenheten hur Aiai kan frigöra tid och säkra kvalitet inom kommunens verksamhet är stor, säger Louise Frei, kundansvarig säljare.

Effektiv schemafunktion spar tid
Kärnan i Aiai är en schemafunktion med automatiska tidrapporter och lönehantering som kontrolleras mot aktuella kollektivavtal och arbetstidslagen. Aiai håller koll på myndigheternas redovisningskrav. Försäkringskassans räkning och annan nödvändig rapportering upprättas automatiskt. Aiai innehåller dessutom ett kvalificerat IT-stöd för den dokumentation och journalhantering som Socialstyrelsen/IVO kräver för beslutande insatser enligt LSS.
– Ytterligare en fördel med Aiai är att systemet ständigt uppdateras utifrån nya regelverk för tillstånd och dokumentation. Det gör det enklare för användarna att hålla sig uppdaterade kring exempelvis nya krav från Försäkringskassan, säger Louise Frei.
När månadens sista arbetspass är över skapar Aiai automatiskt räkningen och tidrapporter för alla assistenter baserat på schemat och med hänsyn till typ av arbetspass, OB-tider och eventuell jour/ väntetid.

Samhällsengagemang
Kaustik är ett IT-företag, men också ett kunskapsföretag som med ett genuint engagemang förmedlar kompetens och driver angelägna frågeställningar inom området personlig assistans. De tre kommande åren medverkar Kaustik exempelvis på Almedalsveckan, där de arrangerar seminarier och bjuder in intresseorganisationer, Försäkringskassan och andra aktörer till debatter om framtidens personliga assistans.
– Vi driver också Aiai Akademi, en mötesplats för Aiai-användare från såväl privat som offentlig sektor med kompetensutveckling i fokus. Aiai Akademi arrangerar regelbundet uppskattade mötesplatser där vi exempelvis bjuder in arbetsrättsexperter och andra aktörer som håller seminarier. Utbildningarna berör områden där kraven på kunskap är hög och där man har stor nytta av Aiai som systemstöd, säger Louise Frei.
Kaustik expanderar och har på kort tid växt från 15 till 21 medarbetare.
– Vår verksamhet karakteriseras av ett brinnande engagemang för personlig assistans. Flera anställda är själva assistansberättigade eller lever med barn med behov av personlig assistans. Andra har tidigare arbetat som personliga assistenter, vilket ger oss en ovärderlig kompetens kring hur personlig assistans fungerar i praktiken. Vårt samhällsengagemang tillsammans med den djupa förståelsen och egna erfarenheten kring personlig assistans gör oss helt klart unika som IT-leverantör säger Magnus Crossner.

Kaustik
Kaustik startades 2003 och utvecklar webbtjänsten Aiai och Omsorg24, en skräddarsydd webbtjänst för HBV- hem och LSS-boenden. Aiai effektiviserar och säkerställer god kvalitet för administration av personlig assistans. Aiai är marknadsledande i Sverige med fler än 40 000 användare.

Kaustik AB
Heurlins plats 1, 413 01 Göteborg
Gustavslundsvägen 143, 167 51 Bromma
Nygatan 20 B, 702 11 Örebro
www.aiai.se
www.omsorg24.se